Fashiontech produktutveckling

Konstruktion TE18DP

I konstruktionskursens del av Fashiontech-projektet kommer vi jobba med både Elektronikkonstruktion och Mekanisk konstruktion.

Elektronikkonstruktionsarbetet omfattar följande delar:

  • Kravspecifikation/kravbeskrivningar
  • Funktionsspecifikation/funktionsbeskrivning
  • Blockschema
  • Flödesschema/flödesmodeller
  • Kopplingsschema 
  • Kretsschema
  • Kretskortslayout
  • Mönsterkort
  • Anslutningsdon
  • Ledare och kablage
  • Kylning
  • Analog och digital teknik, analoga och digitala komponenter, signaler och kretsar.
  • Logik och Boole’s algebra
  • Funktionstabeller/sanningstabeller
  • Olika talsystem, binära, hexadecimala
  • ASCII-kod och Unicode
  • Prototyper, test och simuleringar
  • Lödning
  • Strömförsörjning och olika batterityper
  • Elektronikproduktion, produktionsmetoder och produktionsteknik
  • Projektdokumentation
  • Projektkommunikation

Lektionsuppgifter v 43:

  1. Bestäm vilken yrkeskategori du vill designa, konstruera och skapa en riktig prototyp av ett Fashiontech-plagg till. Skriv in vilken yrkeskategori du valt (målgrupp) och skriv vilket klädesplagg (produkt) du vill skapa.

2. Skriv en lista på vilka funktioner du tycker att plagget ska ha.
Varje funktion ska lösa någon form av användarbehov. Skriv en funktionsbeskrivning för respektive funktion och vilket behov eller problem den löser.
Gör funktionsbeskrivningen hierarkisk. Först en övergripande beskrivning för respektive funktion, sedan en mer detaljerad beskrivning av funktionerna. Vad gör funktionen? Varför ska den finnas? Hur fungerar den? Hur ska funktionen styras?

3. Gör research.
Sök efter liknande smarta plagg, wearables eller andra produkter som löser samma problem eller tillgodoser de användarbehov du vill adressera med din Fashiontech-produkt. Samla på dig relevant info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor och kopiera text och bilder som du anser kan vara bra att ha. Ta gärna med flera olika varianter av varje konkurrerande befintlig produkt du hittar. Ta reda på hur produkterna fungerar, hur de är uppbyggda, konstruerade, vilka material som används, specifikationer och egenskaper m.m.

4. Skapa en komponent-lista till ditt Fashiontech-plagg.
Vilka komponenter tror du kommer behövas för att erhålla önskad funktion?
Gör research; sök efter tänkbara komponenter eller moduler som har de funktioner och egenskaper som du tror behövs. Samla på dig info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor. Ta med flera olika varianter av varje komponent. Är du osäker på om din produktidé kommer fungera rent konceptuellt så kan du bygga en prototyp och testa funktionen. Vilka delar/komponenter eller moduler kan du använda för att bygga en fungerande konceptprototyp?

Skriv in vad du behöver för komponenter i denna gemensamma komponentlista:

5. Arbeta med designen av ditt Fashiontech-plagg.
Samla på dig inspirationsbilder och förlagor som du hittar på Internet. Kopiera in dem i din Design-loggbok.
Du kan även börja skissa på hur du vill att ditt Fashiontech-plagg ska se ut (uppgift i kursen Bild och form).

6. Skapa en beskrivande och säljande presentation av ditt Fashiontech-plagg-projekt. I detta läge handlar det inte om att göra reklam för en färdig produkt, utan en presentation av din projektidé. Berätta vad du planerar att göra, lära dig och beskriv funktionerna som det smarta plagget ska ha och vilka problem hos kunderna du försöker lösa.
Denna presentation ska vi lägga upp på www.fashiontech-projects.se efter höstlovet.

Återbruka Laptop-skärm till en Raspberry Pi

Går det att använda skärmen från en gammal överbliven bärbar dator till en Raspberry Pi?
Svaret på den frågan är …nja.
Om du kompletterar med ett speciellt kort, ett LVDS LCD-controller board, med en anpassad kabel mellan din Raspberry Pi och LCD-skärmen, så kan du få det att fungera.
Du kan även koppla in LCD-skärmen till en massa andra prylar som datorer, videospelare, övervakningskameror m.m.
Det är dock viktigt att veta en del saker om skärmen först innan du kan välja lämpligt LCD Controller kort. Är det 1- eller flerkanals LVDS? Vilken typ av kontakter används? Vilken upplösning har skärmen? Vilken typ av bakgrundsbelysning har skärmen? Mer info om LVDS hittar du längre ner på denna sida.

Följande filmklipp (ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses) visar hur man gör:

ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses

Mer information och exempel på olika LCD-controller boards och hur du väljer rätt hittar du i denna uppföljningsvideo (Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2):

Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2

De LCD Controller-kort som används i filmklippet ovan är:

VGA, Comp, HDMI inputs, 1366×768: https://www.banggood.com/custlink/3DK…

VGA, DVI, HDMI inputs, 1366×768:- https://www.banggood.com/custlink/DDK…

Comp, VGA, HDMI, USB, TV inputs most resolutions:- https://www.banggood.com/custlink/vK3…

Other LVDS Controller Boards https://www.banggood.com/custlink/33G…

Vad är LVDS (Low Voltage Differential Signalling)?

What is LVDS? And how to reuse old laptop displays

För att kolla upp information om din LCD-panel kan du söka på http://www.panelook.com/

Mer LVDS-info: http://www.ti.com/lit/ug/snla187/snla…http://www.ti.com/lit/ug/slld009/slld…https://en.wikipedia.org/wiki/Low-vol…https://www.analog.com/media/en/techn…http://www.tij.co.jp/jp/lit/ds/slls30…

Fashiontech – designutmaning

Uppdrag: Ta fram design-idéer till funktionella smarta arbetskläder för olika yrkeskategorier
Syfte: Förbättra klädbärarens arbetsdag genom att förbättra klädernas funktion mha t ex sensorer och annan elektronik.  

Projektwebbsida för presentation av elevernas Fashiontech-produkter: www.fashiontech-projects.se

Brainstorming-övning (enskilt)
Kom på så många funktioner och exempel som möjligt på smarta kläder för de olika yrkeskategorierna och produktkategorierna nedan.
Beskriv vad funktionen ska kunna göra, varför det kan vara bra och vilken typ av komponent som behövs i klädesplagget för att erhålla önskad funktion.

  • Brandman (exempel: temperatursensor …)
  • Polis
  • Byggarbetare
  • Arbetskläder, skyddsutrustning, knäskydd
  • Skyddsskor
  • Skyddshjälmar
  • Handskar
  • Vägarbetare
  • Butikspersonal
  • Kassörska
  • Trädgårdsmästare/Parkarbetare (ex färgsensor i handske)
  • Lastbilschaufför
  • Förskollärare, hålla koll på barnen (ex: fuktsensor i blöja)
  • Skolpersonal, lärare (ex se Vinnova-projekt IoT-Hubb skola)
  • Kontorsarbetare
  • Lagerarbetare
  • Undersköterska på sjukhus
  • Hemtjänstpersonal

Hållbar utveckling – hållbara företag

Tillverkning, distribution och användningen av olika typer av produkter står för en stor andel av världens utsläpp, utnyttjande av ändliga naturtillgångar och bidrar till en negativ och destruktiv klimatpåverkan.
Vad kan ett varumärke eller företag göra för att bli ett mer hållbart företag?
Hur kan man som företag jobba med hållbar utveckling?
På denna sida kommer ett antal konkreta exempel presenteras.

FN prisar Apples satsning på förnybar energi

Apple är ett företag som under många år stått för en betydande del av världens utsläpp. Många av företagets produkter har medvetet designats, konstruerats och tillverkats på ett sätt som försvårat möjligheten att reparera och laga dem.
Efter massiv kritik från upprörda konsumenter världen över, och ett flertal kostsamma och långdragna juridiska tvister, har företaget på senare år styrt om till ett mer hållbart företagande ur ett miljö- och klimatperspektiv.

Det Apple lyckats åstadkomma inom ramen för sina miljösatsningar, och anledningen till att de nu alltså uppmärksammats av FN, är följande:

  • Minskat sina koldioxidutsläpp med 35% de senaste tre åren.
  • Bytt till 100% förnybar energi i sina kontor, butiker och serverhallar i 43 länder.
  • Minskat den genomsnittliga energianvändningen med 70% fördelat över företagets huvudsakliga produktsortiment.
  • Apple har också inlett samarbete med Conservation International för att skydda och återskapa ett 11000 hektar stort saltvattenrikt skogsområde i Colombia som beräknas kunna suga upp 1 miljon ton koldioxid (CO2) under projektets livstid.

Läs mer om Apples pris i artikeln i 9to5mac: Apple wins United Nations award for use of 100% renewable energy and more, av Ben Lovejoy, sep. 26th 2019



Hackathon med WeChange och H&M

Introduktion till Hackathon med WeChange och H&M.

Dagens lektion kommer handla om:
Vad är ett Hackathon?
Vad är Cirkulär Ekonomi?
Läsa igenom handledningen HM Handledning Hackathon 2019
Svara sedan på frågorna nedan.

  1. Vad är ett Hackathon?
  2. Vilka framtidsutmaningar står H&M inför?
  3. Varför vill H&M köra detta Hackathon med oss?
  4. Varför behövs cirkulär ekonomi?
  5. Vad betyder begreppet cirkulär ekonomi?
  6. Vad innebär Nudging?
  7. Ge några exempel på Nudging.
  8. Vilka framgångsfaktorer är viktiga för att man ska lyckas med ett beteendeförändringsarbete?
  9. Diskussionsfråga om etik. Är det etiskt ok att manipulera vårt handlande/agerande utan att vi själva är medvetna om det? Finns det lägen när det är ok och andra lägen det inte är det? Vad tror du själv är mest beteendeförändrande? Svara på frågorna enskilt först, så ska vi diskutera det i grupp sedan.

Exempel på utmaningar att fundera på inför Hackathon med H&M:

  • Tillverka och sälja färre kläder!
  • Skapa nya inkomstkällor för modeföretagen. Vad ska H&M tjäna pengar på?
  • Nya erbjudanden och upplevelser i butikerna.
  • Få konsumenterna att köpa färre kläder.
  • Få tillverkarna och konsumenterna att välja bättre kvalitet så att kläderna håller längre.
  • Tillverka lokalt mha ny teknologi.
  • Använda nya biologiska och ekologiska material
  • Utveckla nya mer hållbara innovativa tillverkningsmetoder
  • Sluta med/minska användningen av gifter.
  • Uppmuntra till att lappa och laga (remake, redesign, restyle) istället för att slänga och köpa nytt.
  • Byta kläder med varandra, få folk att köpa begagnat. Socialt och kulturellt accepterat, trendigt, modernt smart mode.
  • Spåra klädernas användning. Hur gör vi det? Med teknik och digitala tjänster.
  • Miljö- och klimatavtrycksmärka kläderna. 
  • Materialåtervinna lokalt
  • Komma på nya användningsområden för förbrukade textilier.
  • Konsument-communities


Reebok: Spring fort som fan – få ett par skor

Avancerad teknik möjliggjorde en uppmärksammad och lyckad reklamkampanj som stärkte Reeboks varumärke.

Läs artikeln på Resumé.

Lördagens event på Drottninggatan krävde ditt snabbaste jag. De som lyckades tilldelades ett par skor från Reebok. Se Animals nya kampanj här.

Under helgen byggde Reebok och reklambyrån Animal upp en specialbyggd utomhustavla på Drottninggatan i Stockholm där de uppmuntrade folk att göra ett snabbhetstest. Alla som sprang snabbare än 17 kilometer i timmen låste upp luckorna i tavlan och fick hämta ut den nya Reebok-modellen ZPump 2.0. Löpningen mättes med en inbyggd hastighetskamera.

Bakom den livfulla kampanjen står Animal, som även är skapare till TrumpDonald.org, som blev en succé världen över. Den tekniska lösningen konstruerades, byggdes och installerades av Niclas Ekholm på IKT-Labbet.

– Vi gillar tanken på att ta en klassisk annonsyta och förvandla den till något unikt och uppseendeväckande. Det här blir en direkt upplevelse för människorna, samtidigt som Reebok kan ge dem något av stort värde, säger Markus Schramm, creative på reklambyrån Animal, i en kommentar.

– För oss på Reebok är det viktigt att göra saker på riktigt och verkligen aktivera vår målgrupp. Vi vill inspirera människor till att springa och testa sina gränser, även när de inte är på gymmet. Det är vad vår tagline Be More Human verkligen handlar om.

dsfds
ZPump 2.0 Speed Cam – reklamkampanj för Reebok på Drottninggatan i Stockholm

Designa bebisar med CRISPR

Med CRISPR-tekniken kan vi förändra människans utveckling.
Vi kan genmanipulera embryons DNA så att bebisarna blir immuna mot vissa sjukdomar, får högre IQ eller minskar risken för att utveckla fetma.

Intresset för CRISPR/Cas9 har fullständigt exploderat pga låga kostnader för laborativa experiment och att det är en lättillgänglig och effektiv teknik med mycket stor potential.

CRISPR/Cas9 kan förenklat beskrivas som en gensax där proteinet Cas9 har förmågan att klippa av en DNA-kedja så att vissa DNA-fragment försvinner.
CRISPR-tekniken används bland annat av molekylärbiologer och
växtfysiologer för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer genom att påverka DNA-strängar i cellkärnorna. Eftersom inget nytt främmande DNA tillförs utifrån har CRISPR hamnat i en gråzon för vad som annars betraktas som Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) och som redan är hårt reglerat i många länder.

Exempel på sjukdomar som kan botas och tillstånd som kan förhindras med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken är:
Cancer, HIV, smittkoppor, kolera, Alzheimers, demens, fetma, åldrande m.m.

Många framgångsrika CRISPR-försök och behandlingar av redan sjuka människor har utförts runt om i världen. Men det finns internationella överenskommelser som reglerar och förbjuder genmodifiering av människors könsceller och embryon, eftersom det skapar en permanent modifiering av den mänskliga arvsmassan som sedan förs vidare till kommande generationer. Det finns risker med det som ännu inte är klarlagda.

Crispr kan förhindra svår fetma – NyTeknik 2018-12-13

Världens första genmodifierade bebisar har fötts!
I november 2018 hävdade en kinesisk forskare vid namn He Jiankui att han hjälpt till att skapa världens första genmodifierade tvillingbarn. Deras pappa var HIV-positiv, men He Jiankui och hans forskarteam genomförde fertilitetsbehandlingar där de använt gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort CCR5-genen på embryona för att göra bebisarna immuna mot HIV. Behandlingen lyckades och resulterade i att två tvillingflickor föddes med ett genetiskt skydd mot hiv-smitta.
Här berättar han själv om sitt experiment som han påstår även ska kunna ge immunitet mot kolera och smittkoppor:


About Lulu and Nana: Twin Girls Born Healthy After Gene Surgery As Single-Cell Embryos

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis. Gå till slut igenom Alla svaren i helklass.
OBS! Skriv ner dina svar.

  1. Vad tycker du om He Jiankuis experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar.
  2. Gjorde han rätt som använde CRISPR-tekniken på detta pars blivande bebisar? Motivera ditt svar.
  3. Vilka fler sjukdomar tycker du CRISPR borde användas mot för att förändra arvsmassan så att sårbarheten minskar eller helt elimineras? Motivera ditt svar.
  4. Tycker du att CRISPR borde få användas till att förändra andra genetiska egenskaper hos embryon innan barnen är födda? Vilka egenskaper i så fall? Motivera ditt svar.

Fortsättning …
Nyheten om världens första genmanipulerade barn slog ner som en bomb över hela världen och He Jiankui fick ta emot en massiv kritik för det som många forskare anser är oetiskt, riskfyllt och alldeles för outforskat.

AP News rapporterade om händelsen och gjorde följande kritiska reportage:
Chinese researcher claims first gene-edited babies, by MARILYNN MARCHIONE, November 26, 2018

AP News reports:
Chinese researcher claims first gene-edited babies

En kort tid efter det att nyheten om CRISPR-bebisarna presenterats blev He Jiankui fängslad och det ryktas om att han riskerar dödsstraff.

Crispr-forskaren He Jiankui uppges riskera dödsstraff – Ny Teknik 2019-01-09

Så vill WHO förhindra fler Crispr-bebisar 2018-12-18

En utförlig bakgrundsartikel från Science Magazine: The untold story of the ‘circle of trust’ behind the world’s first gene-edited babies, By Jon Cohen Aug. 1, 2019

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis eller i Basgrupper. Gå till slut igenom 8:e frågan gemensamt i helklass. OBS! Skriv ner dina svar.

5. Är det rätt att fängsla He Jiankui? Motivera ditt svar.

6. Vad handlar kritiken om? Sammanfatta och ge exempel på argument mot att använda CRISPR-behandling av embryon.

7. Läs igenom dina svar på frågorna 1-4 från första diskussionsuppgiften. Har du nu ändrat uppfattning på något sätt? Skriv ner dina nya svar ifall du ändrat dig. Motivera ditt svar och beskriv varför du ändrat uppfattning.

8. Kontrollera hur många i klassen som ändrat sin uppfattning i frågorna efter att ha läst de kritiska nyhetsartiklarna eller lyssnat på det kritiska nyhetsreportaget. Hur stor andel/procent av klassen är det? Åt vilket håll har det ändrats (för eller emot)? Varför har de ändrat uppfattning?

Fördjupningsartiklar och mer information om CRISPR/Cas9

CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.

Vill du veta mer om vad CRISPR/Cas9-tekniken är, hur den fungerar och vad den kan användas till kan du titta på den animerade engelska filmen nedan. (Biologi och Engelska)

Genetic Engineering Will Change Everything Forever – CRISPR (16:03)
Designer babies, the end of diseases, genetically modified humans that never age. Outrageous things that used to be science fiction are suddenly becoming reality. The only thing we know for sure is that things will change irreversibly.

(Biologi/Engelska) Här nedan är en utförlig artikel i Nature om CRISPR/Cas9, genmanipulation, programmerbar DNA, RNA, RNAi, Epigenetik m.m. Det finns även en sammanfattande inspelad intervju på engelska länkad i artikeln. CRISPR: gene editing is just the beginning – The real power of the biological tool lies in exploring how genomes work. – nature, 07 March 2016

CRISPR har demokratiserat genmodifiering
En bidragande orsak till varför intresset för CRISPR ökat så mycket de senaste åren handlar om en kombination av att tekniken demokratiserats på så sätt att den är lättillgänglig för alla med ett labb till en låg kostnad. Den erbjuder stora möjligheter inom ett brett spektrum av olika tillämpningar. Tekniken ger ett snabbt resultat, vilket gör forskningen billigare och mer effektiv.

Vad händer i Sverige på CRISPR-fronten?
För en historisk återblick och exempel på svenska forskningsinitiativ och intervjuer med svenska forskare inom CRISPR-området rekommenderas följande artikel: Ny genteknik väcker etiska frågor
I den länkade artikeln ovan intervjuas Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet.
Fredrik Lanner vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller på med en liknande forskning på mänskliga embryon kopplat till infertilitetsbehandling som den kinesiske He Jiankui gjorde. Han berättar sitt perspektiv och syn på det.
Giulia Gaudenzi, doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, och som forskar om hjärnans utveckling berättar också om hur och varför hon börjat använda CRISPR i sin forskning.

Addgene.org, som är en nonprofit-organisation, hjälper forskare att lagra, arkivera, dokumentera, informera och distribuera sina plasmider (ringformade DNA-molekyler) så att även andra forskare kan ta del av resultaten och jobba vidare med egen forskning. Addgene distribuerar fler än 70000 plasmider på uppdrag av över 4000 framstående laboratorium över hela världen. På Addgenes hemsida kan man söka efter DNA och beställa både plasmider och CRISPR-verktyg för att genomföra sina egna experiment.

Learn the benefits and logistics of depositing plasmids at Addgene.

Samtidigt som demokratiseringen av genredigering med hjälp av CRISPR har stora fördelar, kan det även få oväntade och oönskade effekter.

Diskussionsfrågor/uppgifter:

9. Vad händer när människan tar makt över evolutionen?
(Svenska, Biologi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

10. Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan CRISPR-tekniken innebära på samhället och ekosystemen med människan, djur, växter och vår miljö?
(Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

11. Vilka yrken kommer påverkas som en konsekvens av en ökad användning av CRISPR-tekniken?
(SYV, Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Juridik, Teknik, Religion)

Olika lagar, regler och attityder i olika delar av världen
Här är en artikel från genteknik.se om hur Australien moderniserar sin gentekniklagstiftning.

I Sverige regleras genmodifiering, GMO och CRISPR i enlighet med EU-lagar och direktiv. Du kan läsa mer om det här:
https://genteknik.nu/lagstiftning/

När det kommer till det etiska frågorna finns det bra information på https://genteknik.nu/etik/

Elsparkcyklarna har blivit en symbol för arrogans och tvivelaktigt miljöansvar

Trafikkaos, nedskräpning och miljöfarligt avfall.
Elsparkcyklarna, eller elscooters, väcker starka känslor. Men de upprörda känslorna kring elscootrarna handlar om mer än så.

”Om ni tycker att Sverige är splittrat i synen på invandring, kan jag konstatera att det är inget mot polariseringen i hur vi ser på fenomenet elsparkcyklar.”, skrev nationalekonomen Andreas Bergh lite skämtsamt på Twitter.

Hur har det på så kort tid kunnat bli så här?

Elsparkcyklarna dök först upp i Kalifornien för ett par år sedan. Under det senaste året har företag som Voi, Lime, Tier och Bird spridit ut sina hyrfordon i en rad svenska och europeiska städer.

Det handlar om en snabb omvandling av stadsrummet. Det påverkar inte bara estetiskt hur staden ser ut och upplevs, utan också de mellanmänskliga relationerna, hur medborgare interagerar med varandra. Daniel Helldén (MP), som är trafikborgarråd i Stockholm, talar om ”en brytningstid för transporter”, och att vi kanske kommer att se ”en helt annan stad framöver”. Då är det ju inte konstigt att det här berör och upprör människor.

Men den svenska debatten om elsparkcyklarna handlar inte så mycket om denna kulturförändring. Det handlar mest om stök, säkerhet, olyckor, nedskräpning och arbetsvillkor. Om behovet av nya lagar och regler. Och om de nu är så miljövänliga egentligen, vilket de inte är.

Läs gärna följande artiklar gällande hur miljövänliga, eller rättare sagt icke miljövänliga elsparkcyklarna är:

Länk till artikel på engelska i The Verge:
https://www.theverge.com/2019/8/2/20751610/scooters-electric-dockless-carbon-emissions-study-life-cycle-analysis

Länk till forskningsrapporten (på engelska):
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab2da8

Länk till svensk artikel med vissa tillhörande beräkningar:
https://m3.idg.se/2.1022/1.721750/voi-elscooter-miljo
https://www.breakit.se/artikel/21197/ny-undersokning-elscootrar-slapper-ut-mer-vaxthusgaser-an-en-dieselbuss

https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20190806/forskarrapport-elsparkcyklar-ger-storre-co2-utslapp-an-att-aka-med-dieselbuss/

Hur som helst, inget av detta ovan är oviktigt, tvärtom. Men känslorna de väcker kan nog handla minst lika mycket om mer diffusa ting som har med värderingar och normer att göra. I Paris, elsparkcyklarnas kanske starkaste fäste i Europa, har såväl författare som filosofer och psykologer givit sig in i diskussionerna.

Elsparkcyklarna associeras med ett slags provocerande överlägsenhet, som understryks av hur de rör sig i stadsrummet, utanför etablerade normer, ett ”fordon med alla rättigheter”, enligt den franska filosofen och psykologen Elsa Godart.

Elsparkcykelns snabba utbredning på våra gator i städer har blivit en vardaglig symbol för ”disruption”, processen där ny teknik skakar om etablerade affärsmodeller.

På samma gång rubbas föreställningar om individens ansvar. Om någon parkerar cykeln så att den blockerar trottoaren skulle ingen komma på tanken att skylla på fabrikören.
Men i fallet med elsparkcyklarna finns inga individuella ägare att rikta ilskan mot. Då blir allt bolagens, tjänsteleverantörernas, fel. På samma gång känner sig många befriade från ansvar, såväl brukare som de som avskyr och rentav vandaliserar fordonen, och som stoltserar med detta på sociala medier.

Elsa Godart ser elsparkcyklarna som sinnebilder för det som hon kallar ”utan-ansträngning-samhället”.
Läs gärna mer i ursprungsartikeln av Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius.

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med innehållet i texten och de länkade svenska och engelska artiklarna och forskningsrapporten. De tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användning av transportmedel och hur de påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad tror du kommer hända härnäst gällande elsparkcyklarna?
  2. Hur kommer det se ut i framtiden? Om 5 år, om 10 år?
  3. Vilka fördelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  4. Vilka nackdelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
  5. Vad krävs för att minska problemen men behålla fördelarna?
  6. Hur kan en bussresa med en dieseldriven buss bidra till lägre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med en elsparkcykel?
  7. Gör ett diagram som visar en jämförelse mellan CO2-utsläpp för en resa från ditt hem till din skola med elsparkcykel och bil. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  8. Gör ett diagram som visar fördelningen mellan hur stor andel elscooterfärder i USA som ersätter en bilresa, en promenad, cykeltur, kollektivtrafiktur eller där personen helt enkelt hade avstått från att åka. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
  9. Hur mycket längre livslängd anser du behövs för att elsparkcyklarna ska anses vara miljövänliga alternativ? Motivera ditt svar med beräkningar. Använd siffrorna från den länkade forskningsrapporten.
  10. Ta fram en teknisk uppfinning eller innovation som löser något eller några av dagens problem med elsparkcyklarna.
    (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp)
  11. Vem ligger bakom forskningsrapporten gällande elsparkcyklarnas miljöavtryck som flera artikelskribenter hänvisar till?