Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader. Hur det ska gå till är dock inte klart. En tänkbar lösning kan vara koldioxidbudgetar. Det är ett vetenskapligt sätt som utgår från att man räknar ut den totala mängden koldioxidutsläpp som vi kan tillåta för att nå klimatmålen, och sedan fördelas de tillåtna utsläppen på både nationell och lokal nivå.
Om koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt som idag, år 2020, har världen redan om 18 år släppt ut den mängd koldioxid som är ”tillåten” för att uppnå Parisavtalet. Det betyder att 660 miljarder ton koldioxid kvarstår av jordens totala koldioxidbudget – om vi ska klara målet att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under 2 grader.
Det stora frågetecknet är hur koldioxidutsläppen ska fördelas.
Vad innebär begreppet ”den globala koldioxidbudgeten”?
Vad är en lokal koldioxidbudget?
Ungefär hur många procent av den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgaser står koldioxid för?
Hur stor är förändringen av utsläppen av koldioxid i världen idag jämfört mot för 50 år sedan? Ge exempel på orsaker till förändringen.
Vem räknar fram den globala koldioxidbudgeten?
Vilka har utvecklat koldioxidbudgetmetoden?
Ange några fördelar med att alla länder, regioner och kommuner använder sig av en lokal koldioxidbudget i sitt miljöarbete.
Ge exempel på några som redan idag tillämpar metoden och har tagit fram egna lokala koldioxidbudgetar.
Ge exempel på utmaningar i arbetet med att implementera koldioxidbudgetar.
När och var sker nästa stora klimatmöte, och vad ska det förhandlas om vid mötet?
Diskussionsfråga eller fokusfråga vid idégenerering i en Innov8-process:
Ta fram förslag på tekniska lösningar för hur kommuner, företag, organisationer eller privatpersoner kan kartlägga, följa upp och sänka sina egna koldioxidutsläpp, baserat på koldioxidbudgetmetoden.
Förbättrad teknik och innovativa möjligheter har gjort att inomhuscykling blivit allt mer populärt. Det finns en mängd fantastiska cykeltrainers och plattformar som gör det stimulerande och roligt att cykla inomhus. RGT Cycling är en ny plattform som erbjuder riktiga rutter från hela världen som du kan välja att cykla med på. Det finns en gratis version som är full av fantastiska funktioner och en prenumerationsversion som låter dig importera träningspass från andra plattformar, samt cykla på fler banor eller rutter.
BKool Smart Pro 2 – Smart Trainer
Kolla in filmen så får du lära dig vilka möjligheter en modern virtuell cykeltrainer kan erbjuda i form av träning inomhus på din cykel med en autentisk upplevelse i en virtuell värld.
Samhällsbyggnadssektorn är en av de sista branscherna på digitaliseringsbollen. Men nu börjar det röra på sig och traditionella tekniska kompetenser såsom ingenjörer och konstruktörer behöver utvecklas för att passa ett digitaliserat arbetsliv. För digitalisering handlar mer om kultur och ledarskap än just teknik.
Hur väl rustade är byggbranschen inför de nya kompetensbehoven? Det var knäckfrågan på Nordic Contech Talks andra webbinar den 27 augusti, som samlade flera branschföreträdare för att diskutera branschens nuläge och framtid.
Webbinaret inleddes med en framtidsblick där Erik Herngren, Senior Partner på Kairos Future, målade upp morgondagens utmaningar och möjligheter. Han pratade om en fygital framtid där det fysiska och digitala möts i arbetslivet. Och där förmågan att ständigt kunna hantera nya situationer och osäkerhet kommer att vara en framgångsfaktor.
– Digitaliseringen är egentligen inte en teknikfråga utan en kulturfråga. Det handlar främst om hur företagen kan förändra sin egen organisation och arbetsprocess för att lyckas bättre.
Erik Herngren uppmanade branschen att våga bejaka AI-utvecklingen som sker inom alltfler områden. För AI kommer att vara en central del i att skapa effektivare processer och bättre intern kommunikation på företagen, menade han.
– Men i takt med att AI tar över vissa arbetsmoment, kommer samtidigt kompetenskraven för befintliga byggyrken att höjas. Tidigare handlade exempelvis installatörsyrket om att dra kabel. Nu krävs det också att du ska kunna konfigurera system och interagera med kunder. Arbetsrollerna blir mer multikomplexa och urvalet av lämpliga kandidater blir därmed mindre.
Livslångt lärande
Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen till byggsektorn och där blir digitaliseringen en allt viktigare del i utbildningarna, berättar Jenny Sörby som är kommunikationschef på Myndigheten för yrkeshögskolan.
– Den digitala insikten i branschen börjar alltmer speglas i utbildningarnas titlar och byggföretagen har en jättestor möjlighet att utforma de här utbildningarna enligt deras kompetensönskemål, menar Jenny Sörby.
Numera erbjuder yrkeshögskolan även kortare utbildningar på mellan 6 veckor och 6 månader, med flexibla koncept så att yrkesverksamma kan kombinera studier och jobb.
– Att redan yrkesverksamma på detta sätt ges möjlighet att spetsa sin kompetens är mycket betydelsefullt. Det livslånga lärande slår verkligen igenom i och med digitaliseringen.
Branschen behöver nya talanger
Under webbinarets andra del fick fyra representanter från byggsektorn ge sin syn på branschens kompetensförsörjning under ledning av programledaren Fredrik Bauer. Det konstaterades bland annat att branschen måste bli bättre på att locka nya talanger som kanske inte har en traditionell byggbakgrund.
– Vi behöver se över våra kompetenskrav när vi söker ny personal för att få in medarbetare med andra förmågor. Vi har till exempel precis anställt en före detta spelutvecklare till Skanska, berättade Anna Wenner, HR-direktör på Skanska Sverige.
Hon ansåg också att byggsektorn behöver bli bättre på att behålla och utveckla medarbetarna. Samt att titta på hur andra branscher har hanterat omställningen till det digitala för att hämta inspiration därifrån.
Tobias Andersson, koncernchef på Sveab, var även han inne på att branschen behöver bli bättre på att locka nya typer av talanger och betonade nödvändigheten i att medarbetarna är nyfikna och ständigt vill utveckla sig själva och sina kollegor.
– Vi går också mot mer specialiserade yrkesroller där gränsen mellan tjänstemän och yrkesarbetare alltmer kommer att suddas ut, menade han.
Inte tillräckliga incitament
Men hur kommer det sig då att just byggbranschen är den sektor som är minst digitaliserad? Petter Bengtsson, CEO på Zynka BIM, lyfte problemet med den långsamma produktivitetsökningen i byggsektorn:
– Idag finns inte tillräckliga incitament att jobba snabbare. Där måste vi börja prata mer om total cost of ownership – det vill säga, vad kostar en byggnad under hela dess livscykel?
Petter Bengtsson menade också att branschen behöver bli bättre på att planera och bygga digitalt innan man sätter spaden i backen.
– Jag ser framför mig att byggplatsen blir mer av en montageplats, med stort inslag av industrialiserat byggande.
Térèse Kuldkepp, energi- och hållbarhetsstrateg på Incoord, framhöll att byggsektorn behöver bli bättre på att arbeta mellan organisationer och bryta gamla affärskulturer för att kunna uppmuntra till nytänkande.
– Jag hoppas också att en större mångfald i branschen och andra perspektiv kring kompetens ska lyfta sektorn i framtiden.
AI servar kunden
Finansbranschen har på senare år genomgått en stor förändring i och med digitaliseringen vilket radikalt har förändrat dess arbetsprocesser. Sara Öhrvall som är Chief Digital, Customer Experience and Communication officer på SEB, gav exempel på den AI-resa som hennes egen arbetsplats gått igenom. Till exempel kan upp till 90 % av inkommande kundsamtal få svar av deras AI-bot Aida, vilket medför att medarbetarna på kundtjänst kan koncentrera sig på mer kvalificerade samtal.
– Effekterna av de här AI-systemen har vi nog bara börjat nosa på. Det viktiga i det här läget är att vi ser till att våra medarbetare blir riktigt duktiga på att arbeta med systemen, så att vi får ut den fulla potentialen av dem, konstaterade hon.
Kombinera jobb och utbildning
Webbinaret avslutades med reflektioner från två av arrangörerna, nämligen Camilla Byström, programchef för InfraSweden2030 och Pär Lundström, Expert inom kompetensförsörjning på Installatörsföretagen. Pär Lundström lyfte behovet av en flexibel utbildning:
– Jag skulle gärna se en större möjlighet att anställa folk som inte har någon tidigare erfarenhet av byggsektorn och ge dem en chans att kombinera lärande på arbetsplatsen med vuxenutbildning. Då kanske det behöver införas någon typ av kompetensavdrag för att företagen ska våga satsa.
Camilla Byström framhöll att ett skifte i just byggbranschen inte är det lättaste eftersom det som byggs behöver ha en mycket lång livslängd.
– Det gör det lite svårt att våga prova nya metoder eller nya sätt att handla upp. Men enda vägen framåt är att våga testa – inte minst med tanke på de nya klimatmålen som gör det omöjligt att fortsätta på samma sätt som tidigare.
Webbinaret anordnades av Svensk Byggtjänst och Smart Built Environment tillsammans med Infra Sweden 2030, Byggföretagen och Installatörsföretagen. Nästa Nordic ConTech Talk hålls den 8 oktober.
Som lärare har du kostnadsfri tillgång till utbildningspaketet från Svensk Byggtjänst. För att få tillgång till utbildningspaketet kontakta Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se
Vill du veta mer om utbildningspaketet?
Har du frågor om till exempel vad som ingår i paketet, för vilket skede i byggprocessen de olika webbtjänsterna passar bäst eller frågor om aktiveringslänk, användarkonto eller inloggning, kontakta gärna Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se
Innovationsutmaning (TE18DP och TE18IM): Komma på tekniska konstruktionslösningar som lösningar på problemen med översvämningarna i Halland och Blekinge.
Varför ska vi göra det? De akuta översvämningarna ger upphov till stora materiella och ekonomiska skador och även säkerhetsrisker för miljön, människor och djur som bor i dessa områden.
Vad ska vi göra och hur? Målsättningen är att komma på flera fungerande tekniska konstruktionslösningar som kan förhindra eller minska skadorna vid framtida översvämningar i Halland och Blekinge. Vi ska arbeta med en innovationsprocess där vi utgår från autentiska case och user stories.
Sätta oss in i problemet genom att titta på problembeskrivningen.
Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research.
Formulera fokusfrågor.
Göra en riskanalys och prioriteringslista.
Ta fram många tänkbara förslag på lösningar genom en kreativ idégenerering.
Utvärdera och välja ut de bästa förslagen.
Utveckla och konkretisera de bästa förslagen.
Presentera de konkretiserade förslagen.
Problembeskrivning
Några av våra åar svämmar över vissa år. Varje gång det sker ger översvämningarna upphov till stora materiella skador på fastigheter, vägar och miljön, men även säkerhetsrisker för människor och djur som bor och vistas på platser runt dessa vattendrag. Det sker inte varje år så det har varit svårt att planera förebyggande insatser eller göra permanenta preventiva lösningar. När det sker översvämningar så är folket och samhället inte förberedda, så de flesta hinner inte skydda sina ägor innan översvämningarna och skadorna är ett faktum. Klimatförändringarna bidrar till allt fler extrema väder vilket ökar risken för att detta ska hända oftare i framtiden. Flera av de akuta åtgärder som sätts in idag är inte effektiva och bidrar ibland till icke gynnsamma bieffekter. Det är därför angeläget att hitta nya bättre lösningar för att bättre klara av utmaningarna i framtiden.
Research och diskussionsfrågor
Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research. Använd gärna diskussionsfrågorna nedan som utgångspunkt för din research. Läs igenom tidningsartiklarna nedan.
Varför sker översvämningarna?
Hur ofta sker det?
Hur mycket vatten handlar det om?
Vad är det som händer vid översvämningarna?
Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
Vilka är de drabbade?
Hur brukar liknande utmaningar lösas?
Hur har man gjort tidigare?
Hur gör man idag?
Hur löser man det på andra platser, i andra länder?
Vilka aktörer är inblandade för att lösa problemen?
Vems ansvar är det att skydda egendom?
Vems ansvar är det att förebygga så att översvämningarna inte sker?
Vem är det som ska betala för skadorna?
Vem är det som ska investera i lösningarna?
Bakgrundsmaterial, tidningsartiklar och korta filmade nyhetsinslag om de aktuella översvämningarna
Risken för ras och skred ökar – var uppmärksam när vattnet sjunker undan
När det varit höga flöden och vattnet sedan börjar sjunka undan ökar risken för ras och skred. Jord, grus, sten och sand kan komma i rörelse.
När en översvämning pågår tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och vattentrycket ökar i jordens porer (höjt portryck). När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet.
När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt. Siltjord har så små korn att man inte kan urskilda dem med ögat.
Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vallens vikt som en pådrivande faktor.
Vilka tecken på jordskred kan jag hålla utkik efter?
Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.
Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
Brott på ledningar och kablar i marken.
Träd och stolpar som börjar luta.
Fokusfrågor
Hur kan vi minimera skadorna från översvämningarna när de väl sker?
Hur kan vi begränsa översvämningarna på de mest känsliga platserna (t ex vid viktiga vägar, broar, hus, byggnader)?
Hur kan vi med hjälp av digitalisering och modern teknik som t ex IoT, internetuppkopplade sensorer, webbtjänster och appar skapa lösningar för att hjälpa oss att hantera, reagera på, styra och förhindra översvämningarna?
Riskanalys
Vad kan hända vid dessa översvämningar? Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer? Vilka är de mest prioriterade riskerna?
Ta fram förslag på lösningar
Ta fram många förslag på tänkbara lösningar på hur man skulle kunna lösa utmaningarna i fokusfrågorna ovan. Använd en kreativ idégenereringsprocess och brainstorming i första steget.
Jobba enskilt tyst och skriv upp så många förslag du kommer på.
Jobba i grupper (samma grupper som i Fashiontech-projektet). Utse en i gruppen som sammanställer allas idéer i en gemensam lista som alla får ta del av.
Bygg vidare på varandras idéer. Kom på ännu fler idéer, kanske nya kombinationer av flera förslag. Här är även elever från TE18IM som läser Dator- och Nätverksteknik, Ciscos IoT-kurs, Webbutveckling och Programmering med i projektgrupperna för att få in förslag på digitala lösningar.
Utvärdera era idéer. Vilka är akuta lösningar? Vilka är förebyggande proaktiva lösningar? Vilka idéer är mest realistiska och genomförbara? Vilka idéer tror ni har bäst effekt på att lösa problemen? Vilka anser ni borde prioriteras?
Välj ut de tre bästa idéerna/förslagen som ni i gruppen vill bygga vidare på, utveckla och konkretisera. Låt alla i gruppen vara med och rösta på alla förslagen (topp 3).
Presentera och beskriv era tre bästa förslag för de andra projektgrupperna.
Utveckla och konkretisera ert bästa förslag
Konkretisera ert bästa förslag från igår gällande lösningar mot översvämningarna.
Jobba tillsammans i projektgruppen
Dela upp ansvarsområden så att alla i gruppen får en uppgift och arbetar.
Ni ska konstruera er lösning. Hur ska den se ut? Var ska den installeras? Hur ska den byggas? Vilka material och delar ska den bestå av? Vilka krafter kommer den utsättas för och vad krävs för att den ska hålla och fungera?
Ta fram en prototyp eller modell. Skapa en skiss eller 3D-modell på hur den ska se ut. Bygg en fysisk modell eller prototyp. Använd material vi har i Makerspace för att konstruera och bygga er modell.
Implementering
Presentation av idéerna, förslagen och modellerna för Region Halland, MSB, Räddningstjänsten, företag och de kommuner som är mest berörda. Eventuellt en artikel om arbetet och förslagen i media. Hur vill ni presentera era idéer?
De senaste åren har det skrivits mycket om att robotar tar människors jobb. Allt fler arbetsuppgifter ersätts av robotar, och fler står på tur i takt med att robotarna snabbt blir bättre och mer avancerade.
I robotiseringens och automatiseringens kölvatten skapas dock mängder av nya arbetstillfällen, främst inom teknikyrken som programmering, AI och mekatronik.
Här är dock ett intressant filmklipp från Japan som visar hur ett café erbjuder människor med funktionsnedsättningar arbetstillfällen som robotservitörer. Robotarna i caféet fjärrstyrs helt enkelt av människor som kan sitta eller ligga hemma och styra dem och interagera med caféets besökare. Mänsklig social interaktion och social integrering möjliggörs tack vara robotarna.
Robotar som ger människor jobb
Uppgifter och diskussionsfrågor
Vad tycker du om det du såg på filmen? Hur känner du inför en utveckling där allt fler mänskligt fjärrstyrda robotar interagerar med oss i offentliga miljöer som t ex caféer eller butiker?
Ge exempel på negativa saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Ge exempel på positiva saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Tycker du att denna typ av arbetsuppgift enbart ska utföras av människor med olika typer av funktionsnedsättningar? Eller bör det vara som vilken typ av jobb som helst att alla får konkurrera om jobben på lika villkor?
Skulle du hellre vilja bli serverad av en mänskligt fjärrstyrd servitörsrobot eller en autonom robot som styrs automatiskt av artificiell intelligens eller utifrån förprogrammerade instruktioner?
Hur tycker du att en servitörsrobot ska se ut? Ska den likna roboten i filmen? Ska den likna en människa mer? Tycker du att den ska se helt annorlunda ut och kanske vara mer anpassad för att hämta och lämna brickor eller tallrikar och glas? Beskriv, skissa och sök gärna efter inspiration på Internet.
Vilka egenskaper behöver en bra servitörsrobot ha? Vad ska den kunna göra? Beskriv funktionerna och hur den rent mekaniskt ska vara uppbyggd. Vilka funktioner behöver programmeras? Vilka funktioner behöver fjärrstyras? Hur kan man lösa de olika funktionerna rent tekniskt?
Skulle du kunna tänka dig att jobba med denna typ av teknologi själv? Hur då i så fall? Som den som styr roboten, som den som programmerar den eller som den som konstruerar och designar den här typen av robotar?
Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).
Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä” Artikel i Ny teknik 2020-01-28 I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.
Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter
Nu har Norge världens högsta trähus
Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter. Läs mer här –>
Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik JohansenDe tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico
Norden satsar mer på träbyggande
De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar. Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>
Betongstaden Skövde blir trästad
Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme. Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON
Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer
Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten. Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus. ”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.
I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE
Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed
I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>
Uppkopplade sensorer, s k Internet Of Things (IoT) blir allt vanligare och ger gamla traditionella produkter helt nya funktioner och möjligheter. Även kläder har på senare år klivit in i segmentet av högteknologiska produkter i och med modebranschens transformation mot fashiontech. I detta inlägg ska vi titta närmare på hur en löparsko som försetts med inbyggda sensorer och trådlös uppkoppling till mobiltelefon kan förändra användarupplevelsen och tillsammans med en tillhörande mobilapp kan ge realtidsfeedback och coacha dig så att du lär dig springa effektivare och bättre. Altras designfilosofi skiljer sig lite ifrån andra traditionella skotillverkare. Du kan läsa mer på sidan Varför Altra. För den här modellen har de valt att implementera den nya tekniken i en skomodell som även går att köpa utan tekniken. Se uppgifter och diskussionsfrågor längst ner på denna sida.
Atra Torin IQ – nya generationens löpsko
Altra Torin IQ
En intelligent löpsko och din nya löpcoach
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Altra IQ Torin är en intelligent löpsko som coachar och ger feedback med hjälp av steganalys. Skon är utrustad med IoT-teknologin som kommunicerar med träningsklockan eller telefonapplikationen från iFit. Du får live feedback och löptips rakt I din klocka eller telefon medan du rör på dig. Skon mäter kollisionskrafter i sulans olika delar vilket hjälper att hitta en mer balanserad löpning. Du får information om sulans träffpunkt med marken vilket ger möjligheten att följa hur löpsteget ändras under loppet. Idén är att främja ett effektivt och hälsosamt löpsteg. Skon mäter också stegfrekvens som är en indikation på löpformen och hjälper till med att upprätthålla en önskad stegrytm i löpningen.
Altra Torin IQ – reklamfilm
Teknologi
Högteknologisk löparsko som synkroniserar med iFit®-klockor, Android eller Apple. Ingen nivåskillnad tå-häl, snabbtorkande mesh i ovandelen och bekväm dämpning.
• Applikation till iphone, Android, Google play • Trådlös kommunikation till skosensorn • Dolda sensorer inbäddade i mellansulan • Registrering av landningszon • Trycksensorer i sulans olika delar • Löptips under löpningen från appen • Realtids löpdata via IQ applikationen och analys • Du kan även följa med tid, distans och hastighet
Altra IQ är den första högteknologiska löparskon som mäter stegfrekvens, tryckbelastning och löparstil. Perfekt för den som vill analysera sin löpning.
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Under innersulan sitter en trycksensor som synkroniserar trådlöst med iFit®-klockor, Android eller Apple. Den här sensorn ger dig feedback i realtid under löprundan, antingen på displayen eller genom ljudsignaler. Detta hjälper löparen att förbättra sin löpstil, fotisättning och frekvens under löprundan.
Altra Torin IQ har trycksensorer, accelerometrar och trådlöst uppkopplade microcontrollers inbyggt i varje sko.
Ovandel i slitstark, snabbtorkande Airmesh som både ger ökad ventilering och komfort. FootShape™ tåbox ger tårna extra plats att sprida ut sig för bättre komfort, stabilitet och hastighet.
Mellansulan är lätt dämpad med A-Bound™ som ger energirespons i varje steg och en heldämpad Zero Drop-plattform ger stötdämpning och en mer naturlig löprörelse. InnerFlex™ gör skon mer flexibel i mellansulan.
Specifikationer:
– Ovandel: Snabbtorkande mesh – Innersula: 6 mm Contour – Mellansula: Dual Layer EVA med A-Bound™ Top Layer & InnerFlex™ – Plattform: Natural Foot Positioning: FootShape™ Toe Box med heldämpad Zero Drop™ Platform – Yttersula: FootPod – Vikt herr: 230 g – Vikt dam: 184 g – Sulans höjd: 24 mm – Nivåskillnad tå-häl: 0 mm
Teknologi:
– Trådlös kommunikation – Mätning av fotisättning – Trycksensor – Löptips genom ljudsignaler längs vägen – Statistikregistrering – Spårning av loppet i efterhand
Användare: Herr eller Dam (olika skomodeller)
Löpunderlag: Asfalt
Pronation: Neutral
Stabilitet: ¡
Löpkänsla: ¡
Underlag: Asfalt
Stabilitet: Neutral
Dubbar: Nej
Drop: 0 mm
Vattentät: Nej
Ovandel: Fast Drying Mesh, FootShape
Mellansula: Dual Layer EVA with A-Bound, Top Layer & Innerflex
Dämpning: Full Cushioning Zero Drop Platform
Yttersula: Footpod
In this video, Brian Beckshead, President and Co-Founder of Altra, provides a look at the IQ Technology and why it can help you run better.
Lite mer information om Altra Torin IQ, tankarna bakom designen och beskrivning av funktionerna hittar du i följande engelska text från en artikel med en intervju av grundarna av Altra:
”For too long, the two main metrics to measure your run have been ’how far?’ and ’how fast?'” said Altra president and co-founder Brian Beckstead. ”With Altra Torin IQ shoes, you get a much richer picture of your run with real-time coaching. We analyze the problems in real time, and provide you with proactive suggestions so you can correct and improve right away. Running has never been smarter.”
Altra Torin IQ powered by iFit is the first and only shoe on the market to feature full-length, razor-thin, featherweight sensors and transmitters embedded in the midsole of each shoe — providing runners with live data for each foot individually. Using Bluetooth technology, the shoe communicates directly with the Altra IQ iFit app on the runner’s smartphone to continuously transmit data in four key areas: landing zone, impact rate, contact time and cadence. The app also tracks pace, distance and time.
During the run, Altra Torin IQ serves as a stride coach, relaying real-time feedback in two ways: through the app screen and audible coaching. Runners have the ability to customize how often to receive live coaching based on their preferences.
”Many running injuries can be prevented by learning efficient, low-impact running form. However, it can be really hard to analyze running form on yourself,” said Altra founder Golden Harper. ”This shoe is designed to help make runners more efficient and to extend the running career of road and trail warriors out there. Intelligence is power, and Altra Torin IQ can provide insights like nothing else.”
”The coolest thing to me is that we are able to give runners coaching tips in their moments of greatest need,” Harper continued. ”For example, as a runner’s form starts to slip near the end of a race, the IQ shoe will recognize that and give them coaching tips to get them back on the right track.”
Both Harper and Beckstead agree the Altra Torin IQ shoe is an excellent training tool for a range of runners, from beginners who want to avoid bad habits, to elites who want to fine tune their form.
Altra Elite Athlete Zach Bitter has logged hundreds of miles testing Altra Torin IQ, including training for his American record 100-mile time of 11:40:55, set at the 2015 Desert Solstice Invitational. Bitter logs 120 to 140-mile weeks during training. His next major race is the legendary Western States Endurance Run in July in California.
”The beauty of the Altra IQ technology is its variety of uses. It’s quick and accurate workout feedback can be applied right on the spot, with coaching tips that help correct problems rather than just telling you that you’re doing something wrong,” Bitter said. ”As a high-mileage runner, I think one of the coolest aspects is the information I learn about how my stride is affected over distance, through injury, sore muscles and such,” Bitter said. ”Many variables affect your training, so having baseline data of what you typically do while healthy and being able to spot-check that during a race is invaluable.”
Altra IQ powered by iFit app specs:
Landing Zone:
Landing zone helps runners avoid extremes such as landing with a harsh heel strike or too far forward on the toes. The Altra IQ app reports landing zone feedback with audio tips, as well as visual feedback on the app screen to give runners a clear idea of where each foot is hitting the ground.
”Our goal is not to change a runner’s foot strike, but instead to provide them with the tools to understand a proper foot strike is the result of having proud posture, compact arms and a high cadence — all the things we’ve been teaching in our Run Better clinics since Altra was founded,” Harper said.
Therefore, live coaching tips included in the Altra IQ app guide runners to make changes to their posture, arms, or cadence that lead to a low-impact landing. For example, if the runner is over-striding, or landing on their toes, they’ll receive an audio coaching tip that will help correct and optimize their landing.
”We’re hoping to guide runners into a ’safe zone.’ As each runner is different, their individual landing zone may vary between a soft heel landing and a slight forefoot landing,” Harper said. ”In general, the goal is to avoid the extremes of landing as a means of reducing injury and stress on the body.”
Impact Rate:
Altra Torin IQ’s dual sensors monitor how hard each foot hits the ground and identifies left–right imbalances in their stride, for a metric Altra calls ”impact rate.” Coaching guidance from the app helps runners land more softly and achieve more balance, which may lead to a lower likelihood of injury. Altra IQ reports impact rate in two ways: a number expressed in millig-units (mG) and as a visual on the app screen showing how balanced the runner is.
”The practical application of impact rate will be during a run or race where pace is generally constant,” said Harper. ”As a runner loses form, their impact rate may increase. Therefore, monitoring impact rate during a run or race is an excellent way to ensure efficient form. As an example, an individual running at a constant pace with poor form will have a higher impact rate number than they would at the same pace with efficient form.”
Harper added, ”As runners increase speed, impact rate will naturally increase, even when running with efficient technique. The goal is for runners to maintain a consistent impact rate number while running at a given pace.”
Contact Time:
Running performance is contingent on many variables, and ground contact time is one of the lesser known. Altra IQ contact time data shows runners how much time each foot is in contact with the ground and is reported as a number of milliseconds (ms), with a separate score for each foot. With this data, runners can improve left-right balance and optimize contact time.
”Lower contact times are often associated with a higher cadence and more efficient, lower impact foot strikes,” Harper said. ”Additionally, a left-right imbalance may serve as a clue revealing a current, past, or forthcoming injury.”
Cadence:
Cadence is the live ”pulse” of a run and a key factor in form, foot strike and efficiency. Altra Torin IQ’s live cadence tracking provides data to keep foot turnover at the optimal rate for the current running pace, helping runners become more fluid. Altra IQ powered by iFit reports cadence as a number of total steps per minute. In general, working up to a higher cadence in the 170 to 180 range improves running form and efficiency.
Uppgifter och diskussionsfrågor
Har du sett någon liknande produkt med motsvarande funktionalitet tidigare? Vilken i så fall?
Vilka liknande produkter med motsvarande funktionalitet hittar du nu om du Googlar?
Ge exempel hur de liknar varandra och vad som eventuellt skiljer dem åt.
Vilka komponenter behövs för att göra en vanlig löparsko till en smart sko med samma funktioner som Altra Torin IQ?
Vilka yrkeskategorier och vilken kompetens behövs för att designa och konstruera en smart sko som Altra Torin IQ?
Ge exempel på några andra produkter som inte är ”smarta skor” men som har liknande funktionalitet eller kan ge motsvarande information om din löpning.
Om du skulle designa och konstruera en smart löparsko idag, vilka funktioner skulle du då satsa på?
När Altra Torin IQ lanserades år 2017 var de först i världen. Hur vanligt tror du att det kommer vara med smarta uppkopplade löparskor år 2025?
Hur innovativ anser du att Altra Torin IQ var som produkt när den lanserades 2017 (1-5, där 1 = inte innovativ alls, 2 = lite innovativ, 3 = ganska innovativ, 4 = innovativ, 5 = mycket innovativ)?
Sverige har som mål att bli ett av de första länderna i världen som år 2045 når nollutsläpp av växthusgaser. En av de största utmaningarna i denna omställning är övergången till användning av material som är klimatneutralt producerade i byggnader och infrastruktur. Historiskt har minskade växthusgasutsläpp från konstruktionsmaterial inte varit prioriterat, varken av politiken eller av branschen i Sverige. Fokus har istället legat på att införa olika typer av funktions- och säkerhetskrav på konstruktionsmaterialen.
Hur får vi byggbranschen att använda mer klimatneutrala material?
Det råder kunskapsbrist kring hur valet av konstruktionsmaterial påverkar utsläppen av växthusgaser och byggnaders funktionalitet i ett livscykelperspektiv. Det talar för att staten inte bör förorda något specifikt material i omställningen till klimatneutrala byggnader. På så vis skapas bättre förutsättningar för flervåningshus i trä och möjligheter för utveckling av klimatneutral cement.
Ökad träbyggnation försvåras idag av att existerande regelverk är anpassade efter andra konstruktionsmaterial och det saknas kunskap om klimateffekterna av att gå från användning av existerande byggmaterial till trä. Regelverk behöver därför ses över och staten kan behöva stödja utveckling och tester av trämaterial och kombinationer av olika material i byggnader som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser utan att funktion och säkerhet äventyras.
Det finns ingen svensk samsyn om omställningen
För att en omställning ska kunna ske behövs det enligt forskning en samsyn om hur eventuella marknadshinder, flaskhalsar och risker ska hanteras. Med samsyn menas att stat, företag och akademi är tillräckligt överens om omfattningen av olika marknadshinder och risker samt vilka medel som eventuellt kan användas för att nå en omställning till klimatneutrala material. Om samsyn saknas finns ofta en betydande risk för att en omställning inte kan realiseras och att det investeras för lite eller inte alls.
Enligt Tillväxtanalys.se saknas en samsyn kring vilken väg Sverige ska gå. När det gäller klimatneutrala konstruktionsmaterial har flera kommuner tagit fram specifika träbyggnadsstrategier och vikten av att bygga trähus som klimatåtgärd har också förekommit i Riksdagsmotioner och interpellationer. Byggindustrin delar emellertid inte denna uppfattning utan förordar istället en omställning till klimatneutrala konstruktionsmaterial som säkerställer funktions- och säkerhetskrav vilket de menar att trä inte har. Inom akademin finns underlag som visar på stora osäkerheter kring klimatnyttan av en övergång till flerbostadshus i massivträ.
Ökade växthusgasutsläpp från ökad efterfrågan på cement
När man tillverkar cement uppstår koldioxidutsläpp. Att minska dessa utsläpp är branschens största hållbarhetsutmaning.
Cirka 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från det bränsle som krävs för att värma upp cementugnen till 1 450 grader. Omkring 60 procent av koldioxidutsläppen från cementproduktionen uppstår som ett så kallat processutsläpp vid den kemiska reaktion som sker när kalkstenen upphettas.
Ett stort problem vi står inför är att det globala cementbehovet kommer att öka eftersom efterfrågan på cement drivs av investeringar i byggnader och infrastruktur. Globalt kommer efterfrågan framförallt att öka i utvecklingsländer, inte minst drivet av urbanisering.
Grafen nedan visar den globala utvecklingen av cementproduktion, befolkningsmängd i städer, BNP och statliga utgifter sedan år 1970.
Källa: Cementproduktion från USGS, befolkningsmängd från UN population database, BNP och statliga utgifter från Världsbanken (World Databank)
I genomsnitt uppskattas ett ton cement ge upphov till 645 kg CO2 (år 2014 (WBC 2017)). Detta innebär att koldioxidutsläppen med en 50 procentig ökning av cementbehovet skulle öka med drygt 1,8 miljarder ton till år 2030. Detta skulle innebära att bara ökningen av utsläppen från cementproduktionen motsvarar en tredjedel av dagens totala växthusgasutsläpp från EU och att den totala cementproduktionens utsläpp motsvarar de totala utsläppen från EU idag.
Teknik för klimatneutral cement finns, men marknadsförutsättningarna saknas.
För att kunna minska processutsläppen krävs utveckling av tekniker för koldioxidavskiljning, återvinning av koldioxid i andra industriella processer (Carbon Capture and Utilisation, CCU) och geologisk koldioxidlagring (Carbon Capture and Storage, CCS) där koldioxiden på sikt återbildas till mineral och bergarter.
I Brevik i Norge har Cementas systerbolag Norcem under senare år visat att det finns teknik som möjliggör koldioxidavskiljning vid cementtillverkning. Det norska projektet har varit en del i en större nationell ambition om att finna lösningar på alla delar, från avskiljning till transport och geologisk lagring av koldioxid. Norska staten har varit med och finansierat och även organiserat detta utvecklingsprojekt, eftersom inga enskilda privata aktörer kunnat göra detta själva. I filmklippet nedan beskrivs hur systemet för den klimatneutrala cementtillverkningen fungerar.
Carbon Capture at Norcem Brevik (3:39)
Kan vi producera klimatneutral cement i Sverige?
Det finns stora institutionella utmaningar för svenskproducerad klimatneutral cement. Återigen är regelverken inte anpassade till CCS, så koldioxidavskiljning och koldioxidlagring i Sverige bedöms i dagsläget som inte möjligt. En tänkbar lösning skulle kunna vara att transportera lagrad koldioxid med fartyg till Norge för slutförvaring, men det förhindras av rådande lagstiftning. Givet att målet är att byggnader ska kunna produceras klimatneutralt i Sverige i framtiden innebär detta att klimatneutral cement kan behöva importeras. Det är dock osäkert om något land kommer att kunna och vilja exportera klimatneutral cement till Sverige.
Tillväxtanalys har i en studie analyserat statens potentiella roll och möjligheter i omställningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial i byggnader utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. De lägger i studien särskilt fokus på omställningen till ökat byggande av hus med massivträ samt klimatneutral cement/betong. Sverige är ett av få länder i världen där det finns en fysisk potential som möjliggör ett omfattande trähusbyggande. Men nästan alla länder är, och kommer att vara, beroende av cement som konstruktionsmaterial, något som därmed behöver produceras klimatneutralt.
Hur kommer det sig att det inte byggs mer i trä i Sverige? Vi har ju massor av skog i landet.
Under mer är hundra år var det förbjudet att bygga trähus i mer än två våningar i Sverige. Förbudet togs bort år 1994 men det är först under senare år som det blivit vanligare med trä i denna typ av byggnader. Att det under mer än hundra år var förbjudet att bygga flervåningshus i trä har inneburit att mycket av dagens reglering är anpassat efter att andra material ska användas. Precis som alla andra flervåningshus behöver trähus leva upp till kraven enligt 8 kap. 4 § i Plan och Bygglagen (PBL) om att hänsyn vid val av byggmaterial ska tas till de tekniska egenskapskraven, det vill säga funktions- och säkerhetskraven. De arkitekter, konstruktörer och byggarbetare som är verksamma idag har i sin utbildning fått lära sig att bygga med betong och stål, inte trä eller andra hållbara material. De flesta saknar även praktisk erfarenhet av att bygga större fastigheter i trä, eftersom de har gjort som de lärt sig, följt normer och vedertagna standarder, precis som alla andra i den konservativa byggbranschen gör. Det saknas kunskap och kompetens inom byggbranschen för att jobba med mer klimatsmarta hållbara material och innovativa metoder, men intresset har ökat starkt under senare år. Miljökraven från beställare, byggherrar och från samhället ökar lavinartat, och det är ett mycket stort fokus på omställning och ett starkt sug efter att bygga hus i trä just nu.
Kommuner och politiker efterfrågar idag träbyggnader, men byggföretagen och akademin är inte lika övertygade om att trä är den bästa lösningen. Den största risken för byggande med trä verkar vara teknisk då det är oklart hur en substitution till trä påverkar en byggnads livslängd samt att det finns en risk för mer buller och fuktproblem. Dessa risker beror inte minst på ovana hos hantverkare att bygga med trä samt frånvaron av kvalitetssäkring. Osäkerheten kring byggnadens livslängd är avgörande för byggnadens klimatbelastning i ett livscykelperspektiv. I ett hundraårsperspektiv är det inte givet att det är bättre att substituera till trä. Å andra sidan är det långt ifrån alla betonghus, som rent teoretiskt kanske skulle klara av att överleva 100 år, som får stå kvar, utan rivs ändå av olika anledningar för att göra plats för nya byggnader. Det finns ett växande antal intressanta referensprojekt med höga flervåningsbyggnader av massivträ där inblandade parter samverkat för att utveckla, utvärdera och lära tillsammans. Här har jag sammanställt en lista med länkar till artiklar och exempel på flervåningsbyggnader som byggts i trä den senaste tiden –>.
Husisolering av återvunna textilier och kläder
Det är mycket svårt att materialåtervinna kläder så att det går att tillverka nya kläder av de återvunna textilfibrerna. Med befintliga tekniker blir textilfibrerna för korta och av för dålig kvalitet. Det vi dock kan göra med det textila materialet som samlas in är att tillverka andra produkter som t ex isolering till bilar och hus, trasor eller stoppning i kuddar och nallar.
Företaget Bonded Logic Inc är ett exempel på en tillverkare som producerar isoleringsmaterial av återvunna kläder.
UltraTouch Denim Insulation – värme- och ljudisolering till väggar av återvunna jeans
Uppgifter och diskussionsfrågor
Kurser: Konstruktion 1, Design 1, Teknik 1
Vilka svenska företag tillverkar och säljer isoleringsprodukter för hus?
Är det någon av de svenska tillverkarna av isoleringsprodukter som använder återbrukat eller återvunnet material i sina produkter? Vilka produkter kan du hitta?
Hur vanligt är det att använda återvunnet material i isolering i Sverige? Finns det statistik? Finns det en efterfrågan?
Vilken typ av isolering används vid bygget av Brf Oceanpirens lägenheter? Är det återvunnet material? Varför/varför inte?
Vilka andra klimatsmarta eller miljövänliga material används vid byggandet av Brf Oceanpiren?
Hur kan vi minska cement- och betonganvändningen i Sverige? Vilka material kan vi använda istället?
Vad är problemet med att använda cement och betong vid byggnation?
Ge några exempel på fördelar med cement och betong.
Vad innebär CCS och CCU?
Sverige har ett mål om nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Det förutsätter att processindustrin kan överge sitt beroende av fossila bränslen och att CCS används. Cementproduktion är speciellt inom processindustrin eftersom en stor del av utsläppen kommer från råvaran kalk. Detta innebär att cementproduktion kräver CCS för att kunna bli klimatneutralt. Vad krävs för att det ska kunna bli möjligt att använda CCS vid tillverkningen av cement och betong i Sverige?
Vad tror du kommer krävas för att vi ska kunna klara klimatmålen? Teknisk innovation, politiska beslut med förändrade regler och lagar, straffskatter och miljöavgifter eller miljöpremier och skatterabatter till de som väljer miljövänligare alternativ? Diskutera, ge exempel och utveckla dina resonemang.
Ett stort problem inom skolans värld är att olika IT-system inte fungerar tillsammans eller att en massa information behöver läggas in flera gånger i olika system eftersom de inte automatiskt kan dela information mellan sig. Det beror oftast på att det saknas smarta och enhetliga sätt att definiera den information som systemen ska hantera eller hur kommunikationen mellan olika system ska ske. För att lösa sådana problem brukar man ta fram och sedan hålla sig till standarder. Nu har Sverige äntligen fått igång ett arbete som syftar till att definiera vilka IT-standarder som är av relevans för skolan.
Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnova-finansierat projekt om standarder för datadrivna processer, har Swedish Edtech Industry påbörjat ett arbete att ta fram en lista över de standarder och rekommendationer som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem för det svenska skolväsendet. En kort sammanfattande information om detta arbete och vad standarder innebär kan läsas nedan. Men för mer information och för löpande aktuell information om arbetet rekommenderas läsning direkt från ursprungskällan på Edtechkartan.se. Edtechkartan.se som lanserades hösten 2018 är en systemkarta över det svenska edtech-landskapet med inriktning på skolväsendet. Det är en interaktiv och lättanvänd digital systemkarta som löpande kommer att hållas uppdaterad. Kartan tar utgångspunkt i skolans och skolhuvudmannens verksamhetsprocesser och utifrån dessa verksamhetsområden mappas leverantörer in som idag har lösningar för att stödja processen. Det har hittills inte funnits en mer detaljerad bild över det komplexa digitala ekosystemet som utbildningssektorn utgör.
Interoperabilitet och it-standarder
Alla dessa standarder
Kravställ för interoperabilitet, kravställ standarder! En enkel uppmaning, men inte lika enkel att genomföra. Begreppet standard tolkas på olika sätt och det är viktigt att peka på vad vi menar och vad skillnaderna är. Det finns nationella och internationella standarder, det finns rekommendationer som i princip anses vara standarder men med olika “dialekter”(där rekommendationerna tolkas och används på olika sätt). Vi är alla överens om behovet av att etablera standarder, göra dem vedertagna för ett kvalitetssäkrat digitalt ekosystem, för ett ett säkert och effektivt informationsflöde, för interoperabilitet. Men om standarder inte beställs, så testas och implementeras de inte. Man ska också vara medveten om att standarder blir gamla och det finns risk för cementering av it-miljöerna. Alltså behöver vi alla hela tiden vara uppmärksamma, föra dialog och tillsammans se till att de standarder som finns är aktuella.
Det är också viktigt att inte blanda ihop vad som är en standard och vad som är en faktisk lösning. En standard beskriver och definierar. En lösning levererar (och det finns således alltid en leverantör bakom).
I december 2019 etablerades ett nationellt forum för arbetet med standarder: Forum för informationsstandardisering i skolväsendet. Ett forum Skolverket ansvarar för, i samverkan med olika aktörer, däribland Swedish Edtech Industry.
Vad är egentligen en “standard”?
En teknisk standard är en specifikation av ett format som tas fram, förvaltas och tillhandahålls av en standardiseringsorganisation, men en standard kan också vara en överenskommen definition av ett begrepp eller ord (klass, grupp o.s.v.). Standarder utvecklas vanligen genom frivilliga överenskommelser. Ett givet format kan vara erkänt av fler än en organisation och det finns format som inte erkänts av någon standardiseringsorganisation.
SIS, Svenska institutet för standarder, definierar begreppet standard så här:
En standard är en smart gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring.
Standarder kopplat till lärande, kommer ofta i paket med olika delar och är mer eller mindre heltäckande. Det finns olika organisationer som arbetar med olika former av “standardpaket”:
– ISO, International organization för standardization. Levererar internationella standarder, där delar kan användas och andra anpassas enligt lokala (nationella) behov inom specifika områden.
– SIS, Svenska institutet för standarder. Arbetar i tekniska kommittéer där standarder tas fram kopplat till olika områden, varav TK450 är en kommitté med fokus på standarder för it och lärande. I TK450 ingår flera olika arbetsgrupper där en arbetsgrupp t.ex. tagit fram SS12000, en annan EMIL (Education Information Markup Language). Speglar det internationella arbetet i ISO och gör nationella anpassningar.
– IMS Global Learning Consortium – levererar olika rekommendationer som sedan tolkas och anpassas. Ibland brukar man säga att IMS rekommendationer har olika “dialekter”. Ett exempel är IMS LTI (Learning Tools Interoperability), en “standard” (rekommendation) för anslutning av externa webbaserade lärresurser och innehåll till andra plattformar.
Stöd i arbetet: en lista med standarder
Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnovafinasierat projekt om standarder för datadrivna processer, har vi påbörjat en lista över de standarder och rekommendationer samt några relevanta informationsflöden som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem.
Denna listning har vi inom ramen för det här projektet gått igenom och mappat gentemot de olika områden och processer som finns definierade i edtechkartan. Vi har också gjort en ansats till att visa vilka standarder som aktuella respektive inaktuella, eftersom det är viktigt att inte fastna i äldre teknik eller i standarder som i sin tur kan bli cementerande.
I nedan länkat kalkylark finns listningen + områden & processer + definitioner och lite annat smått och gott som vi hoppas är till nytta i arbetet med kravställningar. Dokumentet ska ses som ett arbetsdokument, öppet för alla att kommentera i, så gör gärna det. Tillsammans kan vi göra det mer komplett och hålla det uppdaterat.
Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld? 2016 dog Jang Ji-sungs sju år gamla dotter Nayeon av en obotlig sjukdom. Tre år senare återförenades den sydkoreanska mamman med Nayeon, i en virtuell värld skapad för en TV-dokumentär.
I nedanstående Youtube-film har Munhwa Broadcasting Corporation delat sekvenser från den speciella dokumentären, med titeln ”Jag träffade dig”, där bilderna klipptes mellan ”den verkliga världen” och den virtuella.
En mamma återförenas med sin avlidna dotter i VR
Först ser vi hur Jang står framför en massiv grön skärm medan hon bär både ett VR-headset och någon slags haptiska handskar. Lite senare ser vi hur hon pratar med sin dotter, håller hand och till och med har en födelsedagsfest i deras favoritpark med en tårta med tända ljus.
VR-återföreningen är, som du kan förvänta dig, extremt känslomässig. Jang börjar gråta i det ögonblick hon ser den virtuella Nayeon, medan resten av familjen, Nayeons far, bror och syster ser hur den känslomässiga återföreningen mellan mamman och dottern utspelas framför dem.
”Kanske är det ett riktigt paradis,” sade Jang om återföreningen i VR enligt Aju Business Daily. ”Jag träffade Nayeon, som mötte mig med ett leende för en mycket kort tid, men det är en mycket lycklig tid. Jag tror att jag har haft den dröm jag alltid velat ha.”
Enligt Aju Business Daily tillbringade produktionsteamet åtta månader på projektet. De designade den virtuella parken efter en som mor och dotter hade besökt i den verkliga världen, och använde rörelsefångstteknologi (motion capture) för att spela in rörelserna hos en barnskådespelare som de senare kunde använda som modell för sin virtuella Nayeon.
Processen är kanske inte enkel, och slutprodukten kanske inte är helt perfekt, men vi har nu tekniken för att återskapa de döda i VR – övertygande nog för att få sina nära och kära till tårar. Konsekvenserna av detta är omöjliga att förutsäga.
Det kan ha tagit ett helt team av experter att producera ”Jag träffade dig”, men hur långt är vi från att ha en plattform som låter någon ladda upp bilder av en avliden kärlek och sedan interagera med en virtuell version av den personen? År? Månader?
Vilken typ av påverkan kommer detta att ha på sorgprocessen? Kommer det hjälpa människor att komma till ett avslut och gå vidare med sina liv, om de får se en nära anhörig i VR efter dennes död? Kommer vissa människor bli beroende av den virtuella världen, spendera mer och mer tid i den och mindre och mindre i den verkliga? Och kommer det att sluta med VR? Eller är detta bara det första steget till androider utformade för att härma, imitera och ersätta våra döda nära och kära till både utseende och personlighet, som i avsnittet ”Black Mirror” Be Right Back?
Nyckeln till att en VR-återförening blir en positiv sak, det vill säga mer som ett tjugoförsta århundradets utvecklade variant av ett fotoalbum och mindre som ”Black Mirror”-avsnittet, verkar vara att den levande personen helt accepterar sin älskades död.
”Eftersom du vet att personen är borta accepterar du den virtuella motsvarigheten för vad den är – ett tröstande minne,” sa Princeton neurovetenskapsman Michael Graziano till Dell Technologies i december. ”Det är inget fel eller oetiskt med det.”
Kanske är reglering nödvändig? I stället för att låta nystartade företag erbjuda allmänheten chansen att interagera med virtuella versioner av sina döda nära och kära, utan tvekan till en kostnad, kanske vi bör göra tekniken tillgänglig endast för personer som först har genomgått en screening med en psykolog?
Det är svårt i dagsläget att säga vad som kan fungera eftersom möjligheten att interagera med övertygande versioner av den avlidne i VR definitivt är ett outforskat territorium. Men nu när vi officiellt har kommit in på den arenan har vi många frågor vi måste svara på så snart som möjligt.
Diskussionsfrågor:
Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld?
Vilka fördelar ser du med den här tekniken?
Vilka nackdelar ser du med den här tekniken?
Anser du att det är etiskt att använda AI och VR-tekniken så här?
Tycker du att den här teknikanvändningen borde regleras?
Vilka företag eller organisationer tycker du borde hantera och erbjuda den här typen av tjänster?
Vilka yrkeskategorier anser du bör vara inblandande i projektgruppen för att utveckla en sådan här VR-upplevelse?
