Fingerfärdighet, hög kompetens, en vilja att utveckla och ett bra arbete i teamet. Det är förklaringen till att Hallands sjukhus Varberg blev näst först i Sverige med en helt ny behandling för personer med svår hjärtsjukdom.
Det handlar om His bundle pacing – ett nytt sätt att ansluta pacemakern till hjärtat. En spetsteknik som kan ge ett svårt sjukt hjärta bättre hjälp att göra sitt jobb. Cecilia Rorsman, kardiolog på Hallands sjukhus, var den som genomförde det första halländska ingreppet med den nya metoden, som tidigare bara utförts på Skånes universitetssjukhus i Lund. Hon berättar:
– His-bunten är en liten nervcentral i hjärtat, ett område på bara några millimeter, där signalerna som normalt styr hjärtats arbete kommer in. När vi med en pacemaker ger impulser på andra sätt, till exempel genom en elektrod i ena kammarväggen, så blir inte hjärtats arbete optimalt. Det blir det däremot när ”kopplingen” görs i His-bunten. Då kommer signalerna där de brukar och hjärtats sätt att arbeta blir naturligt.
Hela Halland Den här nya metoden kommer att komma till nytta för hjärtpatienter från hela Halland. Varbergs sjukhus Halland har nämligen ansvar för arytmivården för hela Halland och ligger långt framme. Så var man till exempel första länsdelssjukhus i Sverige som opererade in en defibrillator, och man har också lagt in sladdlös pacemaker.
Vad är då utmaningen med den nya behandlingen?
– Först gäller det ju att hitta exakt rätt ställe. Det handlar om millimeter. Det gör vi genom att mäta de elektriska strömmarna med EKG inne i hjärtat. Sedan handlar det om att få elektroden att fastna där den ska, och det kan vi göra med nyutvecklad utrustning.
Vissa patienter Patienten som nyligen fick den här nya behandlingen mår väl, och kommer alltså att följas av fler. Torbjörn Vik, biträdande verksamhetschef på medicinkliniken, berättar mer:
– Det är vissa grupper av hjärtpatienter som har särskilt god nytta av den här metoden. Det handlar om patienter med ett hjärta som behöver kontinuerlig stimulans av en pacemaker och där muskelmassan är försvagad. För dem är det extra viktigt att ta vara på den pumpkraft som hjärtat har, och när signalerna leds på det nya, naturliga sättet kan också hjärtat arbeta bättre.
Torbjörn Vik är glad och stolt över att Hallands sjukhus Varberg nu kan tillämpa den nya behandlingen.
– Det är fantastiskt roligt. Vi har en hög klass på arytmivården här och väldigt duktiga arytmiläkare. Cecilia är tekniskt väldigt skicklig och snabb på att ta till sig nya forskningsrön. Hon har också ett väl utvecklat kontaktnät på Sveriges främsta center för arytmivård.
– Det handlar också om att ha ett väl fungerande teamarbete med en stabil sjuksköterskeverksamhet som kan fånga upp rätt patienter för olika behandlingar och sedan följa dem efter behandlingen. Det har vi i Varberg.
Kort om arytmi Arytmi är samlingsnamnet för tillstånd där hjärtats rytm störs. Det kan antingen handla om att hjärtat slår för långsamt, för snabbt eller oregelbundet. Det kan vara ofarligt och inte ge några symtom eller vara ett livshotande tillstånd.
Pacemakern, som genom elektriska impulser hjälper hjärtat att hålla rytmen, är en svensk uppfinning som kom i slutet av 1950-talet och som därefter utvecklats allt mer. His bundle pacing är det senaste steget i utvecklingen av pacemaker-tekniken.
(Reuters) – Apple Watch kunde upptäcka oregelbundna hjärtpulsfrekvenser som kan signalera behovet av ytterligare övervakning för att upptäcka ett allvarligt hjärtrytmproblem, enligt data från en stor studie finansierad av Apple Inc, som visar en potentiell framtida roll för bärbar konsumentelektronik (s k wearables) inom vården.
Forskare hoppas att tekniken kan hjälpa till vid tidig upptäckt av förmaksflimmer eller hjärtflimmer (eng. Atrial Fibrillation, AF), den vanligaste formen av oregelbundna hjärtslag. Patienter med obehandlad förmaksflimmer har fem gånger större sannolikhet att drabbas av stroke.
Resultat från den största förmaksflimmer-undersöknings- och detekteringstudien med över 400 000 Apple Watch-användare som var inbjudna att delta, presenterades på lördagen den 16 mars 2019 vid American College of Cardiology-mötet i New Orleans.
Av de 400 000 deltagarna fick 0,5 procent, cirka 2000 personer, meddelanden om en oregelbunden puls via appen i deras smarta klockor. Dessa personer fick sedan bära en mobil EKG-apparat (elektrokardiografi) för efterföljande detektion av förmaksflimmerepisoder.
En tredjedel av dem vars klockor upptäckte en oregelbunden puls bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken, sa forskarna.
84 procent av de oregelbundna hjärtpulsmeddelandena bekräftades senare ha varit hjärtflimmer-episoder, visade data.
”Läkaren kan använda informationen från studien, kombinera den med sin bedömning … och sedan styra kliniska beslut om vad man ska göra med en varning”, säger Dr. Marco Perez, en av studiens ledande utredare från Stanford School of Medicine.
Studien fann också att 57 procent av deltagarna som fick en alert på sin smarta klocka sökte läkarvård.
För företag som Apple ger den här typen av data en kraft i en ny riktning in i sjukvårdsbranschen. Apples nya smarta klocka, Apple Watch Series 4, som blev tillgänglig först efter studien började, och som alltså inte användes i den här studien, har förmågan att ta ett EKG (elektrokardiogram) för att upptäcka hjärtproblem. Den produkten krävde ett godkännande från US Food and Drug Administration (FDA).
Dr. Deepak Bhatt, en kardiolog (typ av hjärtspecialist) från Brigham and Women’s Hospital i Boston som inte var inblandad i försöken, kallade den en viktig studie, eftersom användningen av denna typ av bärbar teknik bara kommer att bli mer utbredd. ”Studien är ett viktigt första steg för att ta reda på hur kan vi använda dessa teknologier på ett sätt som bygger på bevis,” han sa.
Under de första lite drygt 2 minuterna i denna filmade intervju diskuterar Drs. Deepak Bhatt och Peter Block ”AFib detection using the Apple Watch” och beskriver det som en disruptiv teknologi som kan förändra sjukvården (Apple Heart – 00:30-02:30);
Forskare uppmanar till försiktighet av läkare att använda data från konsumentprodukter vid behandling av patienter. Men de ser också stor framtidspotential för denna typ av teknik.
”Förmaksflimmer är bara början, eftersom denna studie öppnar dörren för att ytterligare undersöka bärbar teknik och hur de kan användas för att förebygga sjukdom innan den slår ut,” säger Lloyd Minor, dekan för Stanford School of Medicine.
Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH
Diskussionsfrågor:
Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med artikeln där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användningen av tekniska hjälpmedel för att främja vård och hälsa. Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.
(TkBiSv) Vad handlar artikeln om? Sammanfatta det viktigaste.
(TkBiSv) Vad är nyheten i artikeln?
(TkBiSv) Är det en positiv, negativ eller neutral nyhet? Finns det flera perspektiv?
(TkBiSv) Vem ligger bakom artikeln? Vem har skrivit den, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan?
(TkBiSv) Är artikeln trovärdig? Finns det några tveksamheter i artikeln? Motivera ditt svar med sakliga argument.
(Sv) I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande artikel?
(TkBiId) Ge exempel på fler liknande produkter som kan användas för att mäta puls och hjärtrytm.
(TkBiIdShSv) Vilka fördelar kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
(TkBiIdShSv) Vilka eventuella nackdelar och risker kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
(Tk) Har du själv, eller någon du känner, erfarenhet från att använda den här typen av teknologi?
(Tk) Känner du någon person som skulle ha behov av att använda den här typen av teknologi?
(TkBi) Skulle du själv kunna tänka dig att använda den här typen av teknologi för att få reda på om du har eller är på väg att få hjärtproblem?
(TkBiShSyv) Vad behöver man kunna för att utveckla en sådan här produkt?
(TkBiId) Vad behöver man kunna som konsument för att ha användning och nytta av en sådan här produkt?
(TkBiSyv) Vad behöver vårdpersonalen kunna för att ha användning för en sådan här produkt inom sjukvården?
(TkBiIdShSyv) Hur tror du att den här typen av produkter och teknologier kommer förändra vår hälsa, våra beteenden och framtidens sjukvård?
(BiSvIdTk) Vad är puls? Var på kroppen kan man mäta puls och hur? Vad är hjärtrytm och vad innebär förmaksflimmer? Vad är stroke?
(Ma) Hur många procents större risk har personer med obehandlad förmaksflimmer att drabbas av stroke?
(MaSv) Hur många personer i undersökningen bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken?
(Ma) Skapa visuella illustrationer till statistiken som presenteras i texten. T ex cirkeldiagram eller stapeldiagram.
(BlTk) Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny, tidigare okänd produkt, med den här teknologin och funktionen.
(SvBiTk) Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda Apple Watch specifikt, eller den här typen av produkter och teknologier generellt för att detektera och förutspå sjukdomar och kartlägga vår hälsa.
(BiSyv) Om du är intresserad av att veta mer om vad EKG är och hur man tolkar EKG kan du t ex läsa första kapitlet i kursen ”Introduktion till hjärtfysiologi och elektrokardiologi”. Webbsidan ekg.nu är en komplett e-bok och webbutbildning i klinisk EKG-diagnostik som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, studenter och forskare som vill lära sig EKG-tolkning. Sidan används på samtliga medicinska universitet och universitetssjukhus, så funderar du på att studera till ett vårdyrke så kan du få en inblick i vad du kommer att få lära dig.
Kopplingar till LGR 11: Årskurs: 7-9 Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, Bi biologi, En Engelska, Ma matematik, Id Idrott och Hälsa, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning. Syftestext: Centralt Innehåll: Kunskapskrav:
Digitalisering, teknologiska framsteg och olika tekniska innovationer har förändrat hur vi kommunicerar, arbetar, producerar och tar del av och sprider information på våra arbetsplatser. Hur denna gradvisa förändring skett visualiseras på ett bra och tydligt sätt vid jämförelse av de många fysiska produkter och maskiner med specialiserade funktioner som har blivit föråldrade och försvunnit från våra arbetsplatser och skrivbord. Ett team från Harvard Innovation Lab har försökt att visa detta i nedanstående video där vi kan se hur olika fysiska föremål vi tidigare använt på våra skrivbord ersätts av datorprogram och applikationer i våra smartphones mellan åren från 1980 till 2014. Kalkylatorn/miniräknaren ersattes av datorprogrammet Microsoft Excel, ordboken av webbtjänsten Dictionary.com, faxmaskinen av PDF-filer etc. Under en digitaliseringsresa på lite drygt 30 år visar de hur ett skrivbord med en mängd olika maskiner, produkter och pappersprodukter helt och hållet ersatts av en bärbar dator och en smartphone, och lämnat ett skrivbord som kan avbildas som rent, distraktionsfritt och tomt.
1980 började de första desktop-datorerna dyka upp och tillsammans med en hel del andra prylar fyllde de våra skrivbord. 2005 hade bärbara datorer ersatt många stationära datorer, internet och e-post hade ersatt faxen och digitala kartor som Google Maps resulterade i att vi inte längre behövde jordgloben.2014 hade alla funktioner vi tidigare haft olika specialiserade produkter digitaliserats och flyttats in i våra bärbara datorer och smartphones. Den fysiska arbetsplatsen ser ren, tom och distraktionsfri ut. ”Less is more” är nya tidens melodi som ska göra oss mer produktiva och kreativa. Men är det så?
Diskussionsfrågor: Titta på filmen ovan och skriv ner dina tankar om den här processen, och diskutera med dina kollegor eller klasskamrater hur väl bilden stämmer med verkligheten. Hur ser det ut idag? (Använda gärna EPA-metoden).
Uppgiftskod: TDAVS-TKSVSH
Har vår tillvaro blivit enklare när alla funktioner flyttats in i datorn och mobilen? Eller har den i realiteten blivit mer komplex och rörig?
Är det verkligen så att antalet fysiska produkter och enheter minskat i o m digitaliseringen? Räcker det med enbart en bärbar dator och en mobil idag för allt vi behöver och vill göra?
iPaden/surfplattan saknas i filmen, varför tror du? Borde inte den varit med?
Vilka fördelar och nackdelar har denna utveckling fört med sig?
Hur har detta påverkat arbetslivet? Ge några konkreta exempel på förändringar.
Vilket behov har vi idag av kontorsarbetsplatser med skrivbord?
Hur har denna utveckling påverkat det vi behöver kunna?
Filmen har fokus på hur skrivbordet förändrats, men den tar inte upp hur tekniken gjort det möjligt för oss att bli mer mobila och arbeta var vi vill och när vi vill. Eller kanske snarare arbeta där vi behöver vara när det behövs. Vilka av alla saker som tas upp i filmen tycker du har fått störst nytta av att bli mobila när dessa funktioner flyttats in i bärbara datorer och mobiltelefoner? Gör en numrerad lista.
Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande vad vi har på våra skrivbord (<10 år)? Hur kommer arbetsplatserna se ut?
Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur och till vad vi använder bärbara datorer (<10 år)?
Hur tror du att den närmaste framtidens utveckling ser ut gällande hur vi använder våra mobiltelefoner (<10 år)?
Vilken typ av nya bärbara digitala enheter tror du kommer bli vanliga att använda inom de närmaste 10 åren? Motivera ditt svar och förklara hur, i vilka sammanhang och varför.
