Design-uppgift: Skapa skisser på design av munskydd till allmänheten för att motverka coronaspridningen i samhället.
Snyggare än så här borde man väl kunna göra ett munskydd?
Nästan hela världens befolkning sitter i karantän på grund av coronapandemin. Eftersom det ännu inte finns något vaccin eller botemedel mot covid-19 så har nästan hela världens befolkning uppmanats till social distansering. Man behöver undvika fysiska kontakter med andra människor för att minska smittspridningen av coronaviruset.
Din uppgift idag är att designa ett munskydd som man kan använda för att minska risken att smitta andra i sin omgivning, om man själv redan bär på viruset. Munskyddet behöver alltså inte skydda dig som bär det från att andas in virus från andra, utan syftet är att begränsa spridningen av eventuella droppar med virus från din mun när du andas, pratar, nyser eller hostar. Det finns redan många olika varianter av munskydd på marknaden, med de flesta är ganska tråkiga rent utseendemässigt. Det ska du ändra på nu!
Det är alltså det estetiska uttrycket som är i fokus idag. Hur kan du designa munskyddet så att så många som möjligt i din valda målgrupp verkligen kommer använda munskyddet i de sammanhang där de träffar andra människor? Om alla bär munskydd på bussen, i mataffären, på jobbet eller i skolan så kan man kanske lätta upp kraven på social distansering lite.
Tips:
Gör flera skisser, gärna många! Testa olika idéer genom att rita, skissa och färglägg med olika färger och olika mönster. Tänk och prova dig fram genom att skissa.
Jobba hellre snabbt med många olika designförslag istället för att lägga tid på detaljer.
Använd enkla grundformer till att börja med. Det är inte den fysiska formen på munskyddet som är huvudfokus i dagens uppgift.
Vilka känslor vill du att designen av ditt munskydd ska signalera? Ska det vara roligt, coolt, snyggt, knasigt, gulligt, lyxigt eller något annat?
Designkriterier:
Enkel att tillverka
Billig att tillverka
Miljövänligt material
Ska minska smittspridningen av coronaviruset från den som bär munskyddet (droppsmitta med visst aerosolt inslag).
Snygg och tilltalande design för den valda målgruppen.
Gärna återanvändbar.
Detta ska ditt designprojekt innehålla:
Välj målgrupp. Börja med en målgrupp men du kan göra designförslag till flera målgrupper om du vill och hinner. T ex privatpersoner, butikspersonal, busschaufförer, lärare, vuxna, pensionärer, ungdomar, barn, killar, tjejer.
Minst tre designförslag i form av skisser på hur produkten ska se ut och gärna även funktionsskisser eller illustrationer som visar när det används. Du kan rita och skissa för hand på papper med penna eller på datorn med valfritt program. Motivera gärna ditt val av skissverktyg och metod.
Produktbeskrivning som innehåller information om tänkt målgrupp, vilka behov munskyddet tillgodoser, hur och i vilka situationer det ska användas, produktegenskaper, vilket/vilka material det är tillverkat av och varför en användare skulle välja just din produkt istället för någon liknande produkt på marknaden (vilken är din produkts USP – Unique Selling Point). Produktbeskrivningen kan vara i ren text, som en broschyr eller Powerpoint.
Extramaterial och bakgrundsfakta gällande munskydd, andningsmasker och hur coronavirus sprids.
Lex Fridman berättar om andningsmaskers effekt på virusspridning
A video discussing latest research on masks (cloth, surgical, N95) and how they help in various transmission modes (aerosol, droplet) for source control and as PPE.
Project CAROLA är ett opensource-projekt som går ut på att designa och konstruera en skalbar containerfabrik för skyddsmasktillverkning. Läs mer om projektet här: https://wikifactory.com/+carola/project-carola-alpha
Här länge är man sjuk om man drabbas av covid-19? Hur länge kan man smitta andra? From Infection to Recovery: How Long It Lasts Covid-19’s duration varies widely depending on severity, but now we know the rough range
Den som blir infekterad av coronaviruset och får covid-19 kan vara sjuk mellan 3 till 10 veckor. En del blir väldigt sjuka och ett fåtal kan till och med dö. De flesta får endast milda symtom men även personer som inte ens känner att de är sjuka kan sprida viruset och smitta andra.
Information om coronaviruset och covid-19 från Folkhälsomyndigheten:
Uppkopplade sensorer, s k Internet Of Things (IoT) blir allt vanligare och ger gamla traditionella produkter helt nya funktioner och möjligheter. Även kläder har på senare år klivit in i segmentet av högteknologiska produkter i och med modebranschens transformation mot fashiontech. I detta inlägg ska vi titta närmare på hur en löparsko som försetts med inbyggda sensorer och trådlös uppkoppling till mobiltelefon kan förändra användarupplevelsen och tillsammans med en tillhörande mobilapp kan ge realtidsfeedback och coacha dig så att du lär dig springa effektivare och bättre. Altras designfilosofi skiljer sig lite ifrån andra traditionella skotillverkare. Du kan läsa mer på sidan Varför Altra. För den här modellen har de valt att implementera den nya tekniken i en skomodell som även går att köpa utan tekniken. Se uppgifter och diskussionsfrågor längst ner på denna sida.
Atra Torin IQ – nya generationens löpsko
Altra Torin IQ
En intelligent löpsko och din nya löpcoach
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Altra IQ Torin är en intelligent löpsko som coachar och ger feedback med hjälp av steganalys. Skon är utrustad med IoT-teknologin som kommunicerar med träningsklockan eller telefonapplikationen från iFit. Du får live feedback och löptips rakt I din klocka eller telefon medan du rör på dig. Skon mäter kollisionskrafter i sulans olika delar vilket hjälper att hitta en mer balanserad löpning. Du får information om sulans träffpunkt med marken vilket ger möjligheten att följa hur löpsteget ändras under loppet. Idén är att främja ett effektivt och hälsosamt löpsteg. Skon mäter också stegfrekvens som är en indikation på löpformen och hjälper till med att upprätthålla en önskad stegrytm i löpningen.
Altra Torin IQ – reklamfilm
Teknologi
Högteknologisk löparsko som synkroniserar med iFit®-klockor, Android eller Apple. Ingen nivåskillnad tå-häl, snabbtorkande mesh i ovandelen och bekväm dämpning.
• Applikation till iphone, Android, Google play • Trådlös kommunikation till skosensorn • Dolda sensorer inbäddade i mellansulan • Registrering av landningszon • Trycksensorer i sulans olika delar • Löptips under löpningen från appen • Realtids löpdata via IQ applikationen och analys • Du kan även följa med tid, distans och hastighet
Altra IQ är den första högteknologiska löparskon som mäter stegfrekvens, tryckbelastning och löparstil. Perfekt för den som vill analysera sin löpning.
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Under innersulan sitter en trycksensor som synkroniserar trådlöst med iFit®-klockor, Android eller Apple. Den här sensorn ger dig feedback i realtid under löprundan, antingen på displayen eller genom ljudsignaler. Detta hjälper löparen att förbättra sin löpstil, fotisättning och frekvens under löprundan.
Altra Torin IQ har trycksensorer, accelerometrar och trådlöst uppkopplade microcontrollers inbyggt i varje sko.
Ovandel i slitstark, snabbtorkande Airmesh som både ger ökad ventilering och komfort. FootShape™ tåbox ger tårna extra plats att sprida ut sig för bättre komfort, stabilitet och hastighet.
Mellansulan är lätt dämpad med A-Bound™ som ger energirespons i varje steg och en heldämpad Zero Drop-plattform ger stötdämpning och en mer naturlig löprörelse. InnerFlex™ gör skon mer flexibel i mellansulan.
Specifikationer:
– Ovandel: Snabbtorkande mesh – Innersula: 6 mm Contour – Mellansula: Dual Layer EVA med A-Bound™ Top Layer & InnerFlex™ – Plattform: Natural Foot Positioning: FootShape™ Toe Box med heldämpad Zero Drop™ Platform – Yttersula: FootPod – Vikt herr: 230 g – Vikt dam: 184 g – Sulans höjd: 24 mm – Nivåskillnad tå-häl: 0 mm
Teknologi:
– Trådlös kommunikation – Mätning av fotisättning – Trycksensor – Löptips genom ljudsignaler längs vägen – Statistikregistrering – Spårning av loppet i efterhand
Användare: Herr eller Dam (olika skomodeller)
Löpunderlag: Asfalt
Pronation: Neutral
Stabilitet: ¡
Löpkänsla: ¡
Underlag: Asfalt
Stabilitet: Neutral
Dubbar: Nej
Drop: 0 mm
Vattentät: Nej
Ovandel: Fast Drying Mesh, FootShape
Mellansula: Dual Layer EVA with A-Bound, Top Layer & Innerflex
Dämpning: Full Cushioning Zero Drop Platform
Yttersula: Footpod
In this video, Brian Beckshead, President and Co-Founder of Altra, provides a look at the IQ Technology and why it can help you run better.
Lite mer information om Altra Torin IQ, tankarna bakom designen och beskrivning av funktionerna hittar du i följande engelska text från en artikel med en intervju av grundarna av Altra:
”For too long, the two main metrics to measure your run have been ’how far?’ and ’how fast?'” said Altra president and co-founder Brian Beckstead. ”With Altra Torin IQ shoes, you get a much richer picture of your run with real-time coaching. We analyze the problems in real time, and provide you with proactive suggestions so you can correct and improve right away. Running has never been smarter.”
Altra Torin IQ powered by iFit is the first and only shoe on the market to feature full-length, razor-thin, featherweight sensors and transmitters embedded in the midsole of each shoe — providing runners with live data for each foot individually. Using Bluetooth technology, the shoe communicates directly with the Altra IQ iFit app on the runner’s smartphone to continuously transmit data in four key areas: landing zone, impact rate, contact time and cadence. The app also tracks pace, distance and time.
During the run, Altra Torin IQ serves as a stride coach, relaying real-time feedback in two ways: through the app screen and audible coaching. Runners have the ability to customize how often to receive live coaching based on their preferences.
”Many running injuries can be prevented by learning efficient, low-impact running form. However, it can be really hard to analyze running form on yourself,” said Altra founder Golden Harper. ”This shoe is designed to help make runners more efficient and to extend the running career of road and trail warriors out there. Intelligence is power, and Altra Torin IQ can provide insights like nothing else.”
”The coolest thing to me is that we are able to give runners coaching tips in their moments of greatest need,” Harper continued. ”For example, as a runner’s form starts to slip near the end of a race, the IQ shoe will recognize that and give them coaching tips to get them back on the right track.”
Both Harper and Beckstead agree the Altra Torin IQ shoe is an excellent training tool for a range of runners, from beginners who want to avoid bad habits, to elites who want to fine tune their form.
Altra Elite Athlete Zach Bitter has logged hundreds of miles testing Altra Torin IQ, including training for his American record 100-mile time of 11:40:55, set at the 2015 Desert Solstice Invitational. Bitter logs 120 to 140-mile weeks during training. His next major race is the legendary Western States Endurance Run in July in California.
”The beauty of the Altra IQ technology is its variety of uses. It’s quick and accurate workout feedback can be applied right on the spot, with coaching tips that help correct problems rather than just telling you that you’re doing something wrong,” Bitter said. ”As a high-mileage runner, I think one of the coolest aspects is the information I learn about how my stride is affected over distance, through injury, sore muscles and such,” Bitter said. ”Many variables affect your training, so having baseline data of what you typically do while healthy and being able to spot-check that during a race is invaluable.”
Altra IQ powered by iFit app specs:
Landing Zone:
Landing zone helps runners avoid extremes such as landing with a harsh heel strike or too far forward on the toes. The Altra IQ app reports landing zone feedback with audio tips, as well as visual feedback on the app screen to give runners a clear idea of where each foot is hitting the ground.
”Our goal is not to change a runner’s foot strike, but instead to provide them with the tools to understand a proper foot strike is the result of having proud posture, compact arms and a high cadence — all the things we’ve been teaching in our Run Better clinics since Altra was founded,” Harper said.
Therefore, live coaching tips included in the Altra IQ app guide runners to make changes to their posture, arms, or cadence that lead to a low-impact landing. For example, if the runner is over-striding, or landing on their toes, they’ll receive an audio coaching tip that will help correct and optimize their landing.
”We’re hoping to guide runners into a ’safe zone.’ As each runner is different, their individual landing zone may vary between a soft heel landing and a slight forefoot landing,” Harper said. ”In general, the goal is to avoid the extremes of landing as a means of reducing injury and stress on the body.”
Impact Rate:
Altra Torin IQ’s dual sensors monitor how hard each foot hits the ground and identifies left–right imbalances in their stride, for a metric Altra calls ”impact rate.” Coaching guidance from the app helps runners land more softly and achieve more balance, which may lead to a lower likelihood of injury. Altra IQ reports impact rate in two ways: a number expressed in millig-units (mG) and as a visual on the app screen showing how balanced the runner is.
”The practical application of impact rate will be during a run or race where pace is generally constant,” said Harper. ”As a runner loses form, their impact rate may increase. Therefore, monitoring impact rate during a run or race is an excellent way to ensure efficient form. As an example, an individual running at a constant pace with poor form will have a higher impact rate number than they would at the same pace with efficient form.”
Harper added, ”As runners increase speed, impact rate will naturally increase, even when running with efficient technique. The goal is for runners to maintain a consistent impact rate number while running at a given pace.”
Contact Time:
Running performance is contingent on many variables, and ground contact time is one of the lesser known. Altra IQ contact time data shows runners how much time each foot is in contact with the ground and is reported as a number of milliseconds (ms), with a separate score for each foot. With this data, runners can improve left-right balance and optimize contact time.
”Lower contact times are often associated with a higher cadence and more efficient, lower impact foot strikes,” Harper said. ”Additionally, a left-right imbalance may serve as a clue revealing a current, past, or forthcoming injury.”
Cadence:
Cadence is the live ”pulse” of a run and a key factor in form, foot strike and efficiency. Altra Torin IQ’s live cadence tracking provides data to keep foot turnover at the optimal rate for the current running pace, helping runners become more fluid. Altra IQ powered by iFit reports cadence as a number of total steps per minute. In general, working up to a higher cadence in the 170 to 180 range improves running form and efficiency.
Uppgifter och diskussionsfrågor
Har du sett någon liknande produkt med motsvarande funktionalitet tidigare? Vilken i så fall?
Vilka liknande produkter med motsvarande funktionalitet hittar du nu om du Googlar?
Ge exempel hur de liknar varandra och vad som eventuellt skiljer dem åt.
Vilka komponenter behövs för att göra en vanlig löparsko till en smart sko med samma funktioner som Altra Torin IQ?
Vilka yrkeskategorier och vilken kompetens behövs för att designa och konstruera en smart sko som Altra Torin IQ?
Ge exempel på några andra produkter som inte är ”smarta skor” men som har liknande funktionalitet eller kan ge motsvarande information om din löpning.
Om du skulle designa och konstruera en smart löparsko idag, vilka funktioner skulle du då satsa på?
När Altra Torin IQ lanserades år 2017 var de först i världen. Hur vanligt tror du att det kommer vara med smarta uppkopplade löparskor år 2025?
Hur innovativ anser du att Altra Torin IQ var som produkt när den lanserades 2017 (1-5, där 1 = inte innovativ alls, 2 = lite innovativ, 3 = ganska innovativ, 4 = innovativ, 5 = mycket innovativ)?
Sverige har som mål att bli ett av de första länderna i världen som år 2045 når nollutsläpp av växthusgaser. En av de största utmaningarna i denna omställning är övergången till användning av material som är klimatneutralt producerade i byggnader och infrastruktur. Historiskt har minskade växthusgasutsläpp från konstruktionsmaterial inte varit prioriterat, varken av politiken eller av branschen i Sverige. Fokus har istället legat på att införa olika typer av funktions- och säkerhetskrav på konstruktionsmaterialen.
Hur får vi byggbranschen att använda mer klimatneutrala material?
Det råder kunskapsbrist kring hur valet av konstruktionsmaterial påverkar utsläppen av växthusgaser och byggnaders funktionalitet i ett livscykelperspektiv. Det talar för att staten inte bör förorda något specifikt material i omställningen till klimatneutrala byggnader. På så vis skapas bättre förutsättningar för flervåningshus i trä och möjligheter för utveckling av klimatneutral cement.
Ökad träbyggnation försvåras idag av att existerande regelverk är anpassade efter andra konstruktionsmaterial och det saknas kunskap om klimateffekterna av att gå från användning av existerande byggmaterial till trä. Regelverk behöver därför ses över och staten kan behöva stödja utveckling och tester av trämaterial och kombinationer av olika material i byggnader som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser utan att funktion och säkerhet äventyras.
Det finns ingen svensk samsyn om omställningen
För att en omställning ska kunna ske behövs det enligt forskning en samsyn om hur eventuella marknadshinder, flaskhalsar och risker ska hanteras. Med samsyn menas att stat, företag och akademi är tillräckligt överens om omfattningen av olika marknadshinder och risker samt vilka medel som eventuellt kan användas för att nå en omställning till klimatneutrala material. Om samsyn saknas finns ofta en betydande risk för att en omställning inte kan realiseras och att det investeras för lite eller inte alls.
Enligt Tillväxtanalys.se saknas en samsyn kring vilken väg Sverige ska gå. När det gäller klimatneutrala konstruktionsmaterial har flera kommuner tagit fram specifika träbyggnadsstrategier och vikten av att bygga trähus som klimatåtgärd har också förekommit i Riksdagsmotioner och interpellationer. Byggindustrin delar emellertid inte denna uppfattning utan förordar istället en omställning till klimatneutrala konstruktionsmaterial som säkerställer funktions- och säkerhetskrav vilket de menar att trä inte har. Inom akademin finns underlag som visar på stora osäkerheter kring klimatnyttan av en övergång till flerbostadshus i massivträ.
Ökade växthusgasutsläpp från ökad efterfrågan på cement
När man tillverkar cement uppstår koldioxidutsläpp. Att minska dessa utsläpp är branschens största hållbarhetsutmaning.
Cirka 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från det bränsle som krävs för att värma upp cementugnen till 1 450 grader. Omkring 60 procent av koldioxidutsläppen från cementproduktionen uppstår som ett så kallat processutsläpp vid den kemiska reaktion som sker när kalkstenen upphettas.
Ett stort problem vi står inför är att det globala cementbehovet kommer att öka eftersom efterfrågan på cement drivs av investeringar i byggnader och infrastruktur. Globalt kommer efterfrågan framförallt att öka i utvecklingsländer, inte minst drivet av urbanisering.
Grafen nedan visar den globala utvecklingen av cementproduktion, befolkningsmängd i städer, BNP och statliga utgifter sedan år 1970.
Källa: Cementproduktion från USGS, befolkningsmängd från UN population database, BNP och statliga utgifter från Världsbanken (World Databank)
I genomsnitt uppskattas ett ton cement ge upphov till 645 kg CO2 (år 2014 (WBC 2017)). Detta innebär att koldioxidutsläppen med en 50 procentig ökning av cementbehovet skulle öka med drygt 1,8 miljarder ton till år 2030. Detta skulle innebära att bara ökningen av utsläppen från cementproduktionen motsvarar en tredjedel av dagens totala växthusgasutsläpp från EU och att den totala cementproduktionens utsläpp motsvarar de totala utsläppen från EU idag.
Teknik för klimatneutral cement finns, men marknadsförutsättningarna saknas.
För att kunna minska processutsläppen krävs utveckling av tekniker för koldioxidavskiljning, återvinning av koldioxid i andra industriella processer (Carbon Capture and Utilisation, CCU) och geologisk koldioxidlagring (Carbon Capture and Storage, CCS) där koldioxiden på sikt återbildas till mineral och bergarter.
I Brevik i Norge har Cementas systerbolag Norcem under senare år visat att det finns teknik som möjliggör koldioxidavskiljning vid cementtillverkning. Det norska projektet har varit en del i en större nationell ambition om att finna lösningar på alla delar, från avskiljning till transport och geologisk lagring av koldioxid. Norska staten har varit med och finansierat och även organiserat detta utvecklingsprojekt, eftersom inga enskilda privata aktörer kunnat göra detta själva. I filmklippet nedan beskrivs hur systemet för den klimatneutrala cementtillverkningen fungerar.
Carbon Capture at Norcem Brevik (3:39)
Kan vi producera klimatneutral cement i Sverige?
Det finns stora institutionella utmaningar för svenskproducerad klimatneutral cement. Återigen är regelverken inte anpassade till CCS, så koldioxidavskiljning och koldioxidlagring i Sverige bedöms i dagsläget som inte möjligt. En tänkbar lösning skulle kunna vara att transportera lagrad koldioxid med fartyg till Norge för slutförvaring, men det förhindras av rådande lagstiftning. Givet att målet är att byggnader ska kunna produceras klimatneutralt i Sverige i framtiden innebär detta att klimatneutral cement kan behöva importeras. Det är dock osäkert om något land kommer att kunna och vilja exportera klimatneutral cement till Sverige.
Tillväxtanalys har i en studie analyserat statens potentiella roll och möjligheter i omställningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial i byggnader utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. De lägger i studien särskilt fokus på omställningen till ökat byggande av hus med massivträ samt klimatneutral cement/betong. Sverige är ett av få länder i världen där det finns en fysisk potential som möjliggör ett omfattande trähusbyggande. Men nästan alla länder är, och kommer att vara, beroende av cement som konstruktionsmaterial, något som därmed behöver produceras klimatneutralt.
Hur kommer det sig att det inte byggs mer i trä i Sverige? Vi har ju massor av skog i landet.
Under mer är hundra år var det förbjudet att bygga trähus i mer än två våningar i Sverige. Förbudet togs bort år 1994 men det är först under senare år som det blivit vanligare med trä i denna typ av byggnader. Att det under mer än hundra år var förbjudet att bygga flervåningshus i trä har inneburit att mycket av dagens reglering är anpassat efter att andra material ska användas. Precis som alla andra flervåningshus behöver trähus leva upp till kraven enligt 8 kap. 4 § i Plan och Bygglagen (PBL) om att hänsyn vid val av byggmaterial ska tas till de tekniska egenskapskraven, det vill säga funktions- och säkerhetskraven. De arkitekter, konstruktörer och byggarbetare som är verksamma idag har i sin utbildning fått lära sig att bygga med betong och stål, inte trä eller andra hållbara material. De flesta saknar även praktisk erfarenhet av att bygga större fastigheter i trä, eftersom de har gjort som de lärt sig, följt normer och vedertagna standarder, precis som alla andra i den konservativa byggbranschen gör. Det saknas kunskap och kompetens inom byggbranschen för att jobba med mer klimatsmarta hållbara material och innovativa metoder, men intresset har ökat starkt under senare år. Miljökraven från beställare, byggherrar och från samhället ökar lavinartat, och det är ett mycket stort fokus på omställning och ett starkt sug efter att bygga hus i trä just nu.
Kommuner och politiker efterfrågar idag träbyggnader, men byggföretagen och akademin är inte lika övertygade om att trä är den bästa lösningen. Den största risken för byggande med trä verkar vara teknisk då det är oklart hur en substitution till trä påverkar en byggnads livslängd samt att det finns en risk för mer buller och fuktproblem. Dessa risker beror inte minst på ovana hos hantverkare att bygga med trä samt frånvaron av kvalitetssäkring. Osäkerheten kring byggnadens livslängd är avgörande för byggnadens klimatbelastning i ett livscykelperspektiv. I ett hundraårsperspektiv är det inte givet att det är bättre att substituera till trä. Å andra sidan är det långt ifrån alla betonghus, som rent teoretiskt kanske skulle klara av att överleva 100 år, som får stå kvar, utan rivs ändå av olika anledningar för att göra plats för nya byggnader. Det finns ett växande antal intressanta referensprojekt med höga flervåningsbyggnader av massivträ där inblandade parter samverkat för att utveckla, utvärdera och lära tillsammans. Här har jag sammanställt en lista med länkar till artiklar och exempel på flervåningsbyggnader som byggts i trä den senaste tiden –>.
Husisolering av återvunna textilier och kläder
Det är mycket svårt att materialåtervinna kläder så att det går att tillverka nya kläder av de återvunna textilfibrerna. Med befintliga tekniker blir textilfibrerna för korta och av för dålig kvalitet. Det vi dock kan göra med det textila materialet som samlas in är att tillverka andra produkter som t ex isolering till bilar och hus, trasor eller stoppning i kuddar och nallar.
Företaget Bonded Logic Inc är ett exempel på en tillverkare som producerar isoleringsmaterial av återvunna kläder.
UltraTouch Denim Insulation – värme- och ljudisolering till väggar av återvunna jeans
Uppgifter och diskussionsfrågor
Kurser: Konstruktion 1, Design 1, Teknik 1
Vilka svenska företag tillverkar och säljer isoleringsprodukter för hus?
Är det någon av de svenska tillverkarna av isoleringsprodukter som använder återbrukat eller återvunnet material i sina produkter? Vilka produkter kan du hitta?
Hur vanligt är det att använda återvunnet material i isolering i Sverige? Finns det statistik? Finns det en efterfrågan?
Vilken typ av isolering används vid bygget av Brf Oceanpirens lägenheter? Är det återvunnet material? Varför/varför inte?
Vilka andra klimatsmarta eller miljövänliga material används vid byggandet av Brf Oceanpiren?
Hur kan vi minska cement- och betonganvändningen i Sverige? Vilka material kan vi använda istället?
Vad är problemet med att använda cement och betong vid byggnation?
Ge några exempel på fördelar med cement och betong.
Vad innebär CCS och CCU?
Sverige har ett mål om nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Det förutsätter att processindustrin kan överge sitt beroende av fossila bränslen och att CCS används. Cementproduktion är speciellt inom processindustrin eftersom en stor del av utsläppen kommer från råvaran kalk. Detta innebär att cementproduktion kräver CCS för att kunna bli klimatneutralt. Vad krävs för att det ska kunna bli möjligt att använda CCS vid tillverkningen av cement och betong i Sverige?
Vad tror du kommer krävas för att vi ska kunna klara klimatmålen? Teknisk innovation, politiska beslut med förändrade regler och lagar, straffskatter och miljöavgifter eller miljöpremier och skatterabatter till de som väljer miljövänligare alternativ? Diskutera, ge exempel och utveckla dina resonemang.
I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.
– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.
Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.
Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.
– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.
Behövs industriell kapacitet
Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.
– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.
I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg – från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.
Råvaran måste sorteras
– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.
I stället för att brännas kan de begagnade plaggen återanvändas eller återvinnas. Foto: Jerry Lövberg
Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.
– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.
”En utmaning för oss som medborgare”
Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.
– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.
Design- och konstruktionsuppgift: (Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)
Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.
Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.
Uppdatering 2020-02-04: Enormt gensvar på Södras nyhet om lösning för återvinning av textilier! När Södra i slutet av oktober presenterade sin världsunika lösning för textil återvinning – OnceMore™ lät inte reaktionerna vänta på sig. Det blev ett omedelbart genomslag och timmarna efter nyheten släppts strömmande förfrågningar in från hela världen. – Vi trodde att det skulle vara en stor nyhet men blev nog ändå lite chockade över gensvaret. Det visar vilket enormt intresse det är i återvinningsfrågan, säger Helena Claesson, projektledare Södra. https://www.bioinnovation.se/nyheter/genombrott-for-sodra-med-textilatervinning-i-industriell-skala/ Skogindustrikoncernen Södra, som även är Sveriges största skogsägarförening, har tagit fram en ny metod för att återvinna fibrer från blandmaterial för att tillverka nya textilier.
Flera miljoner ton textilier slängs varje år. Mycket på grund av det inte har funnits någon effektiv teknik för återvinning av textilier i stor skala. En utmaning kring att lyckas med en sådan process ligger i alla materialblandningar som först behöver kunna separeras från varandra.
Men nu meddelar Södra att de har nått ett genombrott i att återvinna textilier som är gjorda av blandmaterial. Med hjälp av ny teknik kan bolaget i industriell skala separera polyester från bomull, viskos eller lyocell. De uppdelade fibrerna kan sedan användas för att tillverkning av nya kläder.
– Det speciella är att vi kan ta hand om blandmaterial och inte har några begränsningar i polyesterhalten. Vi jobbar redan i industriell skala och behöver inte bygga någon ny fabrik utan kan justera befintliga anläggningar, säger Helena Claesson i en kommentar till DI, som har lett projektet på Södra.
Produktionen kommer att starta på en låg nivå om 30 ton under innevarande år. Men målsättningen på sikt är att komma upp i 25 000 ton textilier för inblandning i massatillverkningen. Enligt Södra själva är detta ett världsunikt genombrott, vilket kan göra det möjligt att mer textilier återvinns i stället för att gå till förbränning i framtiden.
Bakgrund: I slutet av 2017 presenterades en världsunik återvinningsprocess för textilier – Blend Re:wind. För första gången finns nu en metod som lyckas ta till vara på både bomullen och polyestern från tyg med polyester/bomullsfiberblandning. Processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra.
Denna revolutionerande process är resultatet av sex års forskning och är avgörande för storskalig kommersialisering och framtida produktion av återvunnet tyg.
Att återvinna textil till textil i god kvalitet och känsla är en komplex uppgift. Kläder består av olika material och fiberblandningar, och för att kunna återvinna dem krävs utveckling av nya teknologier och innovationer. Idag uppskattas den globala återvinningen av textil tillbaka till textil vara nästintill obefintlig. Majoriteten av uttjänta kläder förbränns eller läggs på deponi. Textilavfall är därför en outnyttjad resurs för modeindustrin som är i stort behov av mer hållbara materialalternativ.
Blend Re:wind-processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra. Bomull- och polyesterfibrer separeras i en kemisk process och frigörs till tre rena produkter; bomull och polyesterns två byggstenar, en i fast och en i flytande form. Bomullen återvinns sen till nya viskosfilament av hög kvalitet och polyestern kan åter byggas upp till nya starka fibrer. Detta ger cirkulära produktströmmar och innebär att vi kommer närmare lösningen att sk ”close the loop” för textil.
Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullen. Bomull är en naturlig cellulosabaserad råvara, med hög miljöbelastning. Därför är det viktigt att så mycket som möjligt återanvända och återvinna denna unika fiber som naturen framställer. Projektet har letts av Dr Hanna de la Motte som förklarar:
– De olika fibrerna i tyget måste separeras innan de återvinns. Polyestern som är en syntetisk fiber är generellt enklare att hantera än de komplexa naturliga bomullsfibrerna, men tack vare nationell spetskunskap inom cellulosakemi har vi hittat en lösning som även tar till vara på bomullen. Därför är vår separationsprocess, med cirkulära lösningar för båda materialen, ett viktigt bidrag till de framtida globala systemen för textilåtervinning. Det behövs för att kunna möjliggöra cirkularitet för mode och textilier.
Ett gediget doktorandarbete av Dr Anna Palme ligger till grund för utvecklingen. Att förstå hur bomull påverkas av slitage har varit A och O i projektet och därför har hon gjort omfattande studier av slitna lakan från sjukhus innehållande bomull och polyester. Från den bomull som utvunnits ur de slitna lakanen har därefter fina viskosfilament kunnat framställas.
En stor fördel med Blend Re:wind-processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier. Målet har hela tiden varit att integrera med befintlig skogs- och kemiindustri eller andra återvinningsinitiativ. Anna Palme förtydligar:
– Viskosen har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa från skogsindustrin och som används i viskosproduktion. Det innebär att materialet förhoppningsvis enkelt kan integreras i dessa processer. Den separerade polyestern kan polymeriseras till hög kvalitet och är lämpliga för integration i befintlig industri. Här finns redan etablerade samarbeten med industriaktörer och experiment utförs.
– Separationen använder kemikalier som redan idag nyttjas i både skogs- och viskosindustrin, vilket därför underlättar möjliga integreringar, detta för att minimera både miljömässiga och ekonomiska kostnader. Att gå från labb till uppskalning är dyrt och är därmed vår största utmaning just nu. Med möjlighet att integrera processen i befintlig industri hoppas vi kunna hantera denna utmaning bra.
Ett annat viktigt krav har varit att Blend Re:wind ska ha en bra miljöprestanda. Forskningsprogrammet Mistra Future Fashion handlar framförallt om att finna lösningar som ger en hållbar modeindustri. Separationsprocessen uppfyller dessa krav främst genom att vara vattenbaserad och består av vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.
Framtiden för textilåtervinning ser mer ljus ut än någonsin. Det genomförs forskning och global utveckling som aldrig förr. Hanna de la Motte berättar:
– Det tog sex år att komma till denna punkt då vi ser lovande resultat i vår process för framtida textilåtervinning. Men vi är inte ensamma, det finns många briljanta återvinningsinnovationer och framtiden behöver mer forskning inom området. Gällande Blend Re:wind är vår bedömning är att den har stor potential på den globala marknaden i framtiden.
Kontakta för mer information:
Dr Hanna de la Motte, temaledare Mistra Future Fashion och forskare vid RISE Research Institutes of Sweden, hanna.delamotte@ri.se
Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode, och undersöker hur dagens modeindustri och konsumtion kan bli hållbar. Vägledda av principerna för cirkulär ekonomi, arbetar programmet tvärvetenskapligt och involverar 50+ partners från hela ekosystemet för mode. Med ett unikt systemperspektiv kombineras nya metoder för design, produktion, användning och återvinning med relevanta aspekter som nya affärsmodeller, politik, konsumentbeteende, livscykelanalys, systemanalys, kemi, teknik mm. Forskningsstiftelsen MISTRA är initiativtagare och primär finansiär för åren 2011-2019. Läs mer på www.mistrafuturefashion.com
FAKTA om Blend Re:wind processens innehåll:
Högkvalitativa återvunna filament: Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullsströmmen, vilket är avgörande för vidare industriell bearbetning mot återvunnet tyg.
Framgångsrik fullständig återvinning av polycottonblandningar med rena produktflöden och med högt materialutbyte: Viskosfilament har framgångsrikt
erhållits från den bomull som utvunnits från slitna polycottonlakan. Filamenten har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa som används i kommersiell viskosproduktion. Den separerade resten från polyester, polyestermonomerer, kan polymeriseras till polyester av hög kvalitet. Dessa monomerer är lämpliga för integration med befintliga kemikalieprocesser – här är samarbete med industriaktörer redan etablerat och experiment utförs.
God genomförbarhet med befintliga industriprocesser: En stark fördel med Blend Re:wind processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier, och målet är integration med befintlig skogs- och kemisk industri eller återvinningsinitiativ. Separationen använder kemikalier som redan används i den svenska skogsindustrin och i viskosindustrin för att underlätta möjliga integreringar.
Stark miljöprestanda: Det är en lämplig separationsprocess eftersom den är vattenbaserad och använder endast vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.
Om forskningen och Blend Re:wind processen:
Blend Re:wind initierades 2011 och har utvecklats inom det svenska Mistra Future Fashion av parterna Chalmers Tekniska Högskola, RISE Research Institutes of Sweden och Södra.
Arbetet har letts av Dr Hanna de la Motte, temaledare för tema 4, Återvinning, inom Mistra Future Fashion och forskare vid RISE. Hennes kompetens ligger inom cellulosakemi och kemisk återvinning av textil där hon är en internationellt erkänd expert. Andra nyckelpersoner involverade är Dr Anna Palme, forskare och ansvarig för den tekniska utvecklingen på Chalmers och Dr Harald Brelid vetenskaplig rådgivare från Södra.
Projektets budget är 6 miljoner kr och har finansierats inom Mistra Future Fashion med medel från forskningsstiftelsen MISTRA, kompetensplattformen Cirkulär Ekonomi på RISE, samt in-kind bidrag från involverade partners.
Projektet har bidragit med ny grundläggande kunskap inom kemisk textilåtervinning och med flertalet vetenskapliga publikationer:
Avhandlingar
Recycling of cotton textiles: Characterization, pretreatment, and purification
Resultaten har också belönats med flertalet utnämningar:
Renova miljöstipendium 2017
Delas ut årligen och syftar till att stimulera forskning inom miljö- och återvinningsområdet.
Till Anna Palme – Annas forskning handlar om att återvinna textilier av blandmaterialet polyester/bomull, ett material som bland annat används i lakan för sjukhus. Blandtextilier av polyester och bomull ska inte slängas utan återvinnas till nya textilier! Det är målet för Anna Palmes forskning.
Dagens fokus och uppgifter: Jobba vidare med Fashiontech-projekten. Skapa en fungerande prototyp av din Fashiontech-produkt.
Dokumentera information om dina ingående komponenter. Detaljerade beskrivningar av egenskaper, ritningar, datablad, material, tillverkare etc.
Hur ska komponenterna monteras in i plagget? Beskriv, skissa, rita och fotografera.
Hur ska komponenterna kopplas in? Skapa kopplingsschema.
Testa, fotografera och dokumentera din process.
Testmätningar: Vilka tester behöver du göra? Gör en lista på vad du behöver testa och skriv en planering för hur det ska gå till. Elförbrukning, värmeisoleringsförmåga, värme, kyla, ljud, ljusstyrka, sensorkänslighet etc.
Skapa symall eller mall för inbyggnad/montering av komponent.
3D-printa
Materialval. Dokumentera vilka material ditt plagg har, ta reda på materialegenskaper och dokumentera dem. Vilka andra alternativa material skulle man kunna använda istället? Fördelar och nackdelar med de olika materialen.
Sammanställ en arbetsbeskrivning som ska ligga på hemsidan.
En ny våg av innovation driver en radikal förändring av mode och textilbranschen. I framtiden kan kläder vara datorer, tillverkade med material designade och odlade i ett labb.
Filmen nedan ger en inblick i det som har kommit att kallas Fashiontech.
Kopiera nedanstående text, klistra in den i din loggbok och läs sedan texten.
Bärbar teknik, data, automatisering och labbodlat material kommer att ha en stor inverkan på vad människor kommer att ha på sig i framtiden.
Sedan sömnaden och vävningen föddes har tekniken alltid lett till utveckling inom mode. Den industriella revolutionen mekaniserade tillverkning som möjliggör massproduktion. På 1960-talet tog syntetiska material som polyester fart och skapade nya möjligheter för mode.
Nu öppnar konvergensen av ny teknik upp tidigare otänkbara möjligheter. Dr Amanda Parkes är modevetenskapsman och chef för innovation vid FT-labs, ett riskkapitalföretag som främst investerar i modetekniska startups. Hon berättar att det bland dessa nystartade företag handlar om att hitta nästa generation förnybara material som kan odlas i ett labb. Traditionell siden produceras av insektslarver som bildar kokonger, oftast silkesmaskar. Men snarare än att lita på dessa insekter, så skapar bulttrådar silke i provrör. Biotillverkade material tar bort behovet av djur och insekter och det är ett mer hållbart och effektivt sätt att producera råmaterial.
Andra företag skapar läderalternativ. I stället för att använda djur skapar forskare biotillverkade material från ananasblad och till och med svamp. Konvergensen mellan mode och teknik ger också möjligheter att förändra inte bara kläder utan de människor som bär dem.
Myant är ett företag som är banbrytande i skapandet av kläder som kan övervaka alla dina rörelser. Så kallade smarta tyger förutspås bli nästa stora genombrott för bärbar teknik. Garn kombineras med elektroniska sensorer så att viktiga data kan fångas från människokroppen. För att skapa kläder som kan övervaka bärarens hälsa och fitness har Myant samlat team av människor som inte traditionellt har arbetat under samma tak. Smarta tyger kan radikalt förändra konsumenternas relationer till kläderna de bär, men när tekniken ökar förändringstakten, hur kan branschen hålla reda på vad konsumenterna verkligen vill ha?
Francesca Muston är chef för detaljhandeln på WGSN, världens ledande modeprognosbyrå. Personalen här använder big data för att analysera politiska, sociala och miljömässiga trender för att förutsäga morgondagens heta mode. Teknik driver en explosion i konsumentens val såväl som det förvirrande utbudet av kläddesign och skapande. För att textil- och modebranschen ska överleva vänder de sig till tekniken. Maskininlärningsteknologier är nu centrala för modeprognoser, vilket snabbt upptäcker mönster bland den ständigt växande datamängden.
Från bioteknik till demografiska förändringar och att förutsäga trender är inte längre en konst, det har blivit en vetenskap.
Dagens lektion kommer handla om: Vad är ett Hackathon? Vad är Cirkulär Ekonomi? Läsa igenom handledningen HM Handledning Hackathon 2019 Svara sedan på frågorna nedan.
Vad är ett Hackathon?
Vilka framtidsutmaningar står H&M inför?
Varför vill H&M köra detta Hackathon med oss?
Varför behövs cirkulär ekonomi?
Vad betyder begreppet cirkulär ekonomi?
Vad innebär Nudging?
Ge några exempel på Nudging.
Vilka framgångsfaktorer är viktiga för att man ska lyckas med ett beteendeförändringsarbete?
Diskussionsfråga om etik. Är det etiskt ok att manipulera vårt handlande/agerande utan att vi själva är medvetna om det? Finns det lägen när det är ok och andra lägen det inte är det? Vad tror du själv är mest beteendeförändrande? Svara på frågorna enskilt först, så ska vi diskutera det i grupp sedan.
Exempel på utmaningar att fundera på inför Hackathon med H&M:
Tillverka och sälja färre kläder!
Skapa nya inkomstkällor för modeföretagen. Vad ska H&M tjäna pengar på?
Nya erbjudanden och upplevelser i butikerna.
Få konsumenterna att köpa färre kläder.
Få tillverkarna och konsumenterna att välja bättre kvalitet så att kläderna håller längre.
Tillverka lokalt mha ny teknologi.
Använda nya biologiska och ekologiska material
Utveckla nya mer hållbara innovativa tillverkningsmetoder
Sluta med/minska användningen av gifter.
Uppmuntra till att lappa och laga (remake, redesign, restyle) istället för att slänga och köpa nytt.
Byta kläder med varandra, få folk att köpa begagnat. Socialt och kulturellt accepterat, trendigt, modernt smart mode.
Spåra klädernas användning. Hur gör vi det? Med teknik och digitala tjänster.
Miljö- och klimatavtrycksmärka kläderna.
Materialåtervinna lokalt
Komma på nya användningsområden för förbrukade textilier.
Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är inom industridesign den medvetna process som syftar till att göra en vara obsolet eller obrukbar för att hålla konsumtionen uppe. Det innebär att en produkts livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd, även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.
Det finns tusentals exempel på varor och produkter som medvetet designats med inbyggt åldrande. Allt från bilar, mobiltelefoner, datorer, elektronik, hushållsmaskiner, mat, mediciner, lampor och kläder. Det gäller även programvaror där företaget bakom programvaran kan välja att avbryta support och uppdateringar av äldre versioner för att kunderna ska tvingas köpa och uppgradera till nya versioner.
Glödlampskonspirationen
Den här dokumentärfilmen berättar historien om hur de produkter du köper är designade för att gå sönder, så att du ska köpa nya. Det är inte något enskilt fenomen – det är en av hörnstenarna i tillväxtekonomin och motorn i modern marknadsekonomi.
Miljontals gamla datorer skeppas tvärs över klotet för att dumpas istället för att lagas. Vem bestämmer hur länge en skrivare ska fungera? Kan en glödlampa verkligen hålla i hundra år?
Filmen förklarar fenomenet ”planerat åldrande” genom exempel med glödlampor, nylonstrumpor och Apples iPods. Hur kan vi börja tänka och agera för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? Vilket ansvar har du?
Dokument utifrån – Glödlampskonspirationen
Diskussionsfrågor:
Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med den länkade engelska wikipedia-artikeln om planned obsolescence och/eller filmen där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter eller filmer. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande konsumtion och användning av produkter, varor och tjänster som påverkar miljön, ekonomin och klimatet. Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.
Vad handlar artikeln och filmen om? Sammanfatta det viktigaste. (TkSv,Design, Konstruktion)
Vad var nytt för dig i artikeln och i filmen? (TkSv)
Är det en positiv, negativ eller neutral artikel/dokumentärfilm? Finns det flera perspektiv? (TkSv)
Vem ligger bakom dokumentärfilmen? Vem har skrivit manus, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan? (TkSv)
Är filmen trovärdig? Finns det några tveksamheter i filmen? Motivera ditt svar med sakliga argument. (TkSv)
I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande dokumentärfilm? (Sv)
Ge exempel på fler produkter som du tror är designade och konstruerade för planerat åldrande. (Tk,Design, Konstruktion)
Vilka fördelar kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen och för samhället? (TkShSv,Design, Konstruktion)
Vilka nackdelar och risker kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen, för samhället och för miljön? (TkShSv,Design, Konstruktion)
Ge exempel på saker som du själv köpt som har gått sönder eller slutat fungera snabbare än du trodde att de skulle göra. (Tk,Design, Konstruktion)
Ge exempel på saker som du själv har eller haft som gått sönder och inte gått att laga. Varför har det inte gått att laga?(Tk,Design, Konstruktion)
Vad behöver man kunna för att utveckla produkter med planerat åldrande? (TkShSyv,Design, Konstruktion)
Vad krävs för att man ska kunna utveckla bra, konkurrenskraftiga, hållbara produkter, och samtidigt tjäna pengar, utan att använda sig av planerat åldrande? (TkMaSHSyv,Design, Konstruktion)
Vad kan man göra och vad behöver man kunna som konsument för att inte bli lurad av tillverkare som bygger in planerat åldrande i sina produkter? (TkMaHkk,Design, Konstruktion)
Välj en valfri produkt och ta reda på vilka reservdelar och förbrukningsartiklar det finns till den. Gör en lista på priserna för dem och beräkna den totala användningskostnaden och livslängden på produkten. Jämför användningskostnaden med inköpspriset av en ny likadan produkt istället för att lägga pengar på reservdelar/förbrukningsmaterial. (TkMaHkk,Konstruktion)
Vad behöver inköpare och säljare i butiker kunna för att de ska kunna sälja och rekommendera bra hållbara produkter till sin kunder? (TkSyv,Design)
Hur tror du att förekomsten av planerat åldrande kommer förändras i framtiden? Blir det ännu vanligare eller mindre vanligt? Argumentera för ditt svar. (TkHkkShSyv,Design, Konstruktion)
Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny produkt, där planerat åldrande inte använts. (BlTkDesign)
Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda planerat åldrande. (SvTk,Design, Konstruktion)
Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan användas i kläder (eller andra produkter) för att t ex logga hur ofta och länge produkten används. Hitta på ett sätt att premiera och belöna både konsumenten och tillverkaren ju mer, desto oftare och längre produkten används. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp). (Tk, Design, Konstruktion)
Lektionsinstruktion om planerat åldrande 2019-10-01
Kopplingar till LGR 11/Gy11: Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, En Engelska, Ma matematik, Hkk Hem- och KonsumentKunskap, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning, Design, Konstruktion. Syftestext: Centralt Innehåll: Kunskapskrav:
I en ny rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige undersökt hushållsavfallets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Rapporten visar att elskrot och textiler är de avfallstyperna som har störst påverkan på klimatet.
I studien har man gått igenom 32 fraktioner av hushållsavfall och utvärderat deras klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. IVL har undersökt både vilken effekt man får av att förebygga avfall, och återvinning eller behandling av avfallet.
– Vår studie visar att minskad konsumtion alltid ger större klimatvinster än återvinning, eftersom man sparar koldioxidutsläpp genom att undvika att tillverka en produkt. När det gäller avfallsbehandling är det oftast bättre för klimatet att materialåtervinna avfallet än att använda det för energiåtervinning, säger Jurate Miliute-Plepiene på IVL i ett pressmeddelande.
Jämför med utsläppen från en bensinbil IVL jämför i rapporten klimatpåverkan av olika avfallstyper med utsläppen från en bensinbil.
I topp över vilket avfall som sparar mest utsläpp av koldioxid, hamnar elprodukterna. Ett kilo elprodukter som inte tillverkas sparar nämligen motsvarande 305 kilometer bilkörning.
En mobiltelefon som säljs vidare istället för att skrotas och materialåtervinnas, sparar ungefär 60 kilo koldioxid, vilket motsvarar ungefär 460 kilometer bilkörning.
Sedan kommer textilierna. Ett kilo textil som inte tillverkas sparar motsvarande 200 kilometer bilkörning. Återanvändning av ett kilo använd textil sparar motsvarande 95 kilometer bilkörning.
Att återanvända kläder sparar exempelvis tio gånger mer koldioxid än att återvinna materialet för att skapa nya textilier.
Många bäckar små Ett kilo matavfall från hushållet motsvarar två kilo koldioxid, eller 17 kilometer bilkörning. Ett kilo restavfall motsvarar 2,3 kilo koldioxid eller 18 kilometer bilkörning.
Rapporten visar att avfallsförebyggande åtgärder som minskad konsumtion, ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning.
Till exempel ”kostar” ett kilo restavfall som går till energiåtervinningen, 0,2 kilo koldioxid, eller två kilometer med bil, medan samma mängd avfall som går till materialåtervinning ”sparar” cirka 1,5–1,8 kilo koldioxid för metaller och vissa elavfallsprylar.
Ersätter nya råvaror På pappers- och glasförpackningar ”sparar” man 0,2-0,3 kilo koldioxid, per kilo och för gummidäcksavfall 0,1 kilo koldioxid, eller en kilometer med bil.
Det sker en besparing i koldioxid eftersom de återvunna materialen ersätter en ny råvara, som exepelvis metaller, skogsråvara eller energi från koleldade cementfabriker.
Den största klimatboven Enligt rapporten kommer den största klimatbelastningen från farligt avfall, exempelvis har ett kilo lösningsbaserad färg en belastning på 1,5 kilo koldioxid, eller 12 kilometer med bil.
Källa: Ekocentrum.se, Miljö & Utveckling och IVL Svenska Miljöinstitutet
