Ett igensatt munstycke (nozzle) eller hotend är ett vanligt problem för FFF / FDM-skrivare. Om det inte finns några problem trycks filamentet (plasttråden) in i hotend, smälts och extruderas sedan genom munstycket. Om PTFE-röret är skadat (ärrigt, förvrängt) eller om det finns föroreningar i filamentet, kan det dock fastna i hotend och täppa till 3D-skrivaren.
Hur upptäcker jag igensatt munstycke (nozzle)/hotend?
Visuell kontroll
Når filamentet munstycket? Kontrollera det långa Bowden PTFE-röret.
Kommer filamentet ut ur munstycket? Var uppmärksam när du laddar filamentet.
Delvis igensatt munstycke – luckor/glapp i utskriften och saknade skikt.
Delvis igensatt munstycke – filament slingrar sig uppåt och fastnar på undersidan av munstycket.
Ljudcheck
klickande ljud från extrudern
Saknade skikt kan vara ett tecken på ett delvis igensatt munstycke
Delvis igentäppt munstycke
Ibland fastnar det lite smuts eller plastrester inuti munstycket så att det blir partiellt igentäppt. Det betyder att skrivaren är i stånd att tryck igenom lite filament, men det räcker inte för att skriva ut objektet ordentligt, vilket leder till synliga luckor och saknade lager. Ett tidigt tecken på ett igensatt munstycke är att filamentet inte strängsprutas konsekvent rakt ner, utan krullas upp och fäster vid munstyckets undersida.
Extrudern klickar
Hotend eller munstycket är delvis eller helt igensatt och det inre motståndet mot filamentflödet är större än vad kugghjulen klarar av. Som ett resultat hoppar kugghjulen vilket leder till ”klickande” ljud och i de flesta scenarier också till slipning av filamentet.
Det är viktigt att notera att stopp i matningen kan förekomma på flera ställen längs plasttrådsbanan. Därför är det viktigt att felsöka systematiskt och leta efter var felet sitter. Exempelvis så löser det ju inte problemet att byta munstycke om matningen av filamentet kärvar på grund av ett skadat PTFE-rör.
Hur fixar jag den igensatta skrivaren?
Att välja rätt metod beror på om du åtminstone delvis kan ladda/lossa filamentet eller om filamentet fastnat helt i skrivaren.
Innan du börjar fixa skrivaren, försök ladda bort filamentet (unload) och ta bort det helt. Om du inte kan göra det kan det tyda på ett allvarligare problem, men vi kommer också att hantera det här.
Flytta också skrivarhuvudet uppåt med LCD-menyn – Inställningar – Flytta axel – Z-axel eller genom att trycka länge på kontrollratten, så får du bättre tillgång till de delar som är igensatta.
Extruderns tomgångsskruv
Tomhjulsskruven finns precis nedanför PTFE-röret där du laddar filamentet (vänster bild). Detta justerar plasttrådens tryck mot matarkugghjulet.
Om du upptäcker att strängspruttrådens remskiva är full av plastrester kan tomgångsskruven ha justerats för hårt. Den kan justeras med insexnyckeln på 2,5 mm. Skruvskallen ska skruvas in så att den ligger precis i nivå med plastdelen som pressar in mot extrudern när filamentet inte är laddat.
Löparskruven ska vara i jämnhöjd med plastdelen när filamentet INTE är laddat.
Kalldragning (lastning / lossning möjlig)
Om du kan ladda och lossa filamentet, men ändå fortfarande upplever partiella matningsproblem, försök först med denna teknik, som använder en delvis smält filamenttråd för att plocka upp skräp inuti hotend och dra ut det. Vi har förberett en detaljerad artikel om Cold pull (MINI).
När du är klar, gå till punkten i den här artikeln för att lära dig hur man letar efter en smutsig extruderrulle.
Tvinga igensättningen (omöjligt att ladda filament)
Ibland kan inte kugghjulen mata igenom filamentet, men det betyder inte att du måste börja med demonteringen på en gång. Genom att höja temperaturen ytterligare över smältpunkten kan du kanske ta bort täppan tillsammans med skräpet.
Försök med följande:
Gå till LCD-menyn – Inställningar – Temperatur – Munstycke och höj temperaturen cirka 40-50 ° C över den normala utskriftstemperaturen (för PLA-användning 260 ° C, för PETG-användning 280 ° C).
När munstycket har nått den önskade temperaturen, vänta i cirka 2-3 minuter – filamentet ska smälta helt och börja droppa ut.
Använd den medföljande akupunkturnålen (0,3 mm) och tryck in den i munstycket underifrån. Skjut in och ut flera gånger, i flera riktningar. Ta sedan bort den och försök ladda filamentet igen.
Om nålen inte hjälpte, ta bort Bowden PTFE från skrivhuvudet och skjut in filamentet manuellt. Glöm inte att hålla i slutet av X-axeln med den andra handen, annars kan du vrida axeln.
Om filamenttäppan inträffade med PLA kan du försöka ladda ett material som smälter vid högre temperaturer, till exempel ASA, ABS, PC.
Den sista utvägen är en styv metalltråd (1,5 mm diameter, 100 mm längd). För in den från toppen istället för filamentet. Skjut ner den genom hotend, men var försiktig och varsam. Du kan av misstag skrapa PTFE-röret.
När du är klar med täppan, gå till det sista kapitlet, kontrollera om det finns smutsig extruderrulle.
Om du inte kan skjuta filamentet eller tråden igenom måste du ta isär hotend och hitta den plats där filamentet sitter fast. Se nästa metod.
Demontering av hotend
(ladda / lossa omöjligt)
Vissa ingentäppande plastrester kan inte tas bort lätt och kräver att du demonterar hotend delvis. Filamentet sitter antingen fast i PTFE-röret eller i munstycket. Vi rekommenderar att du ser vår mer omfattande guide om hur man byter ut ett hotend PTFE-rör (MINI / MINI +), men har beskrivit proceduren nedan.
Ta bort Bowden-röret som kommer från extrudern och mässingsbeslaget som håller PTFE-röret med din 10 mm blocknyckel. Om munstycket värms upp kommer du nu att kunna dra ut något filament med Bowden-röret.
Dra försiktigt ut det gamla PTFE-röret från kylflänsen med en tång eller en pincett.
Undersök PTFE-röret. Kontrollera PTFE-röret för eventuella skador och byt ut det vid behov. En extra PTFE ingår i skrivaren.
Rengör rester av filament från hotend. Värmeblockets botten ska vara ren och blank. Du kan ta bort alla filament genom att göra ett kalldrag utan att PTFE-röret är installerat.
Sätt in PTFE-röret i värmeblocket igen och skruva fast mässingsbeslaget hela vägen och skruva sedan loss det 1/3 varv. Vi komprimerar/pressar ihop PTFE-röret i nästa steg för att säkerställa korrekt funktion. I vissa scenarier kan det räcka att rengöra hotend, sätt tillbaka PTFE och dra åt kopplingen ordentligt.
Lossa de 3 ställskruvarna på sidan av kylflänsen med en 1,5 mm insexnyckel och tryck sedan upp värmeblocken innan du drar åt ställskruvarna igen. Först därefter, dra åt kopplingen i kylflänsen (den 1/3 varv) och komprimera PTFE-röret.
Se till att munstycket och värmarblocket är kallt innan du rör vid det.
Du kan nu fästa Bowden-röret som leder till extrudern. Innan du testar skrivaren rekommenderar vi att du kontrollerar de två sista punkterna nedan.
Efter fixering av täppan kan
alla ovan nämnda frågor bidra till att filamentet slipas mellan remskivan och lagret. När tänderna på remskivan blir fulla av filamentdammet kommer extrudern inte att kunna ladda filamentet ordentligt.
I följande instruktionsfilm av Lars Christensen får du lära dig hur du steg för steg gör en belastningssimulering i Fusion 360. I exemplet används en hyllkonsol i form av en L-vinkel, och din CAD-uppgift är att rita en liknande L-vinkel och sedan utföra samma typ av belastningssimulering som visas i instruktionsfilmen. En viktig fördel med att använda 3D-CAD i sitt konstruktionsarbete är att man enkelt kan testa hur olika material och variation på designen påverkar en produkts hållfasthet, genom att simulera lasterna i datorn.
Simulation for Absolute Beginners — Fusion 360 — And Your Comments & Questions— #LarsLive 61 (41:16)
Här nedan har jag gjort en sammanställning av instruktionsfilmens olika steg för att du snabbt och enkelt ska kunna repetera och hitta de inställningar du behöver när det är dags för dig att göra dina egna simuleringar. Kommentarerna gör det lättare att komma ihåg och förstå vad de olika delarna innebär.
Skapa en 3D-modell av hyllkonsolen. För att ha något att simulera med så behöver du skapa en liknande hyllkonsol som i instruktionsfilmen. Börja med att CAD:a en L-formad vinkel i valfri godstjocklek. Du gör alltså en 2D-sketch som du sedan extruderar till 3D. Lägg till en rundad avfasning (chamfer) på undersidan av 90-gradersvinkeln. Rita in två hål för skruvar för infästning mot väggen. Skruvhålen ska ha en infällning för skruvskallarna på ungefär halva godstjockleken på djupet och ungefär dubbla diametern i förhållande till hålens diameter.
3D-modell av en hyllkonsol
Olika typer av simulering i Fusion 360
Olika typer av simuleringsstudier i Fusion 360
Static Stress är den enklaste typen av simulering. Det handlar om att applicera en last på någonting. Det kan t ex vara att sätta en vikt på ett hyllplan, slå till en yta med en hammare (impact) eller en belastning som trycker på en balk. Det fungerar på t ex metall, men inte för mjuka material som gummi eller plast. Dessa behöver NonLinear Static Stress.
Modal Frequencies används för att simulera vibrationer och dess frekvenser som t ex kan ge upphov till buller och förslitningsskador på lager vid obalans för roterande delar som fläktar, axlar och hjul.
Med en Thermal Study kan du simulera vad som händer med materialen när de utsätts för värme.
En Thermal Stress Study simulerar vad som händer med komponenterna när de utsätts för både värme och strukturell mekanisk belastning.
En Structural Buckling Study simulerar hur komponenterna deformeras och böjs vid belastning (de går inte av eller bryts sönder).
Nonlinear Static Stress är ett kraftfullt simuleringsverktyg som bl a kan användas för plaster och gummi där belastningen och materialens påverkan varierar över ytan och även över tid.
Event simulation handlar om att se hur ett material eller konstruktion påverkas över tid och efter multipla belastningscykler. Man kan simulera hur många gånger en mekanisk rörelse kommer fungera innan materialet utmattats och går sönder.
Shape Optimization är ett simuleringsverktyg som automatiskt kan designa en komponent eller konstruktion efter vissa kriterier. Om du t ex specificerar vilka krafter som konstruktionen ska tåla så ritar Shape Optimization-verktyget upp hur delen ska konstrueras beträffande godstjocklek etc.
Sammanfattning av de olika stegen för att göra en statisk simulering
Välj simuleringstyp (Static Stress)
Lägg till en mesh till din modell/konstruktion/part
Ställ in så att du har fler är två trianglar på höjden av sidan på den delen som du ska belasta.
Definiera vilka constraints du vill ha. I detta fall Fixed i förhållande till den del av din modell som kommer hållas på plats av skruvar mot väggen.
Lägg till en last (Force), definiera vilken yta/plan som ska belastas, kraftens riktning, storlek och enhet.
Design-uppgift: Skapa skisser på design av munskydd till allmänheten för att motverka coronaspridningen i samhället.
Snyggare än så här borde man väl kunna göra ett munskydd?
Nästan hela världens befolkning sitter i karantän på grund av coronapandemin. Eftersom det ännu inte finns något vaccin eller botemedel mot covid-19 så har nästan hela världens befolkning uppmanats till social distansering. Man behöver undvika fysiska kontakter med andra människor för att minska smittspridningen av coronaviruset.
Din uppgift idag är att designa ett munskydd som man kan använda för att minska risken att smitta andra i sin omgivning, om man själv redan bär på viruset. Munskyddet behöver alltså inte skydda dig som bär det från att andas in virus från andra, utan syftet är att begränsa spridningen av eventuella droppar med virus från din mun när du andas, pratar, nyser eller hostar. Det finns redan många olika varianter av munskydd på marknaden, med de flesta är ganska tråkiga rent utseendemässigt. Det ska du ändra på nu!
Det är alltså det estetiska uttrycket som är i fokus idag. Hur kan du designa munskyddet så att så många som möjligt i din valda målgrupp verkligen kommer använda munskyddet i de sammanhang där de träffar andra människor? Om alla bär munskydd på bussen, i mataffären, på jobbet eller i skolan så kan man kanske lätta upp kraven på social distansering lite.
Tips:
Gör flera skisser, gärna många! Testa olika idéer genom att rita, skissa och färglägg med olika färger och olika mönster. Tänk och prova dig fram genom att skissa.
Jobba hellre snabbt med många olika designförslag istället för att lägga tid på detaljer.
Använd enkla grundformer till att börja med. Det är inte den fysiska formen på munskyddet som är huvudfokus i dagens uppgift.
Vilka känslor vill du att designen av ditt munskydd ska signalera? Ska det vara roligt, coolt, snyggt, knasigt, gulligt, lyxigt eller något annat?
Designkriterier:
Enkel att tillverka
Billig att tillverka
Miljövänligt material
Ska minska smittspridningen av coronaviruset från den som bär munskyddet (droppsmitta med visst aerosolt inslag).
Snygg och tilltalande design för den valda målgruppen.
Gärna återanvändbar.
Detta ska ditt designprojekt innehålla:
Välj målgrupp. Börja med en målgrupp men du kan göra designförslag till flera målgrupper om du vill och hinner. T ex privatpersoner, butikspersonal, busschaufförer, lärare, vuxna, pensionärer, ungdomar, barn, killar, tjejer.
Minst tre designförslag i form av skisser på hur produkten ska se ut och gärna även funktionsskisser eller illustrationer som visar när det används. Du kan rita och skissa för hand på papper med penna eller på datorn med valfritt program. Motivera gärna ditt val av skissverktyg och metod.
Produktbeskrivning som innehåller information om tänkt målgrupp, vilka behov munskyddet tillgodoser, hur och i vilka situationer det ska användas, produktegenskaper, vilket/vilka material det är tillverkat av och varför en användare skulle välja just din produkt istället för någon liknande produkt på marknaden (vilken är din produkts USP – Unique Selling Point). Produktbeskrivningen kan vara i ren text, som en broschyr eller Powerpoint.
Extramaterial och bakgrundsfakta gällande munskydd, andningsmasker och hur coronavirus sprids.
Lex Fridman berättar om andningsmaskers effekt på virusspridning
A video discussing latest research on masks (cloth, surgical, N95) and how they help in various transmission modes (aerosol, droplet) for source control and as PPE.
Project CAROLA är ett opensource-projekt som går ut på att designa och konstruera en skalbar containerfabrik för skyddsmasktillverkning. Läs mer om projektet här: https://wikifactory.com/+carola/project-carola-alpha
Här länge är man sjuk om man drabbas av covid-19? Hur länge kan man smitta andra? From Infection to Recovery: How Long It Lasts Covid-19’s duration varies widely depending on severity, but now we know the rough range
Den som blir infekterad av coronaviruset och får covid-19 kan vara sjuk mellan 3 till 10 veckor. En del blir väldigt sjuka och ett fåtal kan till och med dö. De flesta får endast milda symtom men även personer som inte ens känner att de är sjuka kan sprida viruset och smitta andra.
Information om coronaviruset och covid-19 från Folkhälsomyndigheten:
Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).
Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä” Artikel i Ny teknik 2020-01-28 I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.
Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter
Nu har Norge världens högsta trähus
Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter. Läs mer här –>
Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik JohansenDe tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico
Norden satsar mer på träbyggande
De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar. Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>
Betongstaden Skövde blir trästad
Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme. Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON
Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer
Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten. Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus. ”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.
I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE
Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed
I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>
Uppkopplade sensorer, s k Internet Of Things (IoT) blir allt vanligare och ger gamla traditionella produkter helt nya funktioner och möjligheter. Även kläder har på senare år klivit in i segmentet av högteknologiska produkter i och med modebranschens transformation mot fashiontech. I detta inlägg ska vi titta närmare på hur en löparsko som försetts med inbyggda sensorer och trådlös uppkoppling till mobiltelefon kan förändra användarupplevelsen och tillsammans med en tillhörande mobilapp kan ge realtidsfeedback och coacha dig så att du lär dig springa effektivare och bättre. Altras designfilosofi skiljer sig lite ifrån andra traditionella skotillverkare. Du kan läsa mer på sidan Varför Altra. För den här modellen har de valt att implementera den nya tekniken i en skomodell som även går att köpa utan tekniken. Se uppgifter och diskussionsfrågor längst ner på denna sida.
Atra Torin IQ – nya generationens löpsko
Altra Torin IQ
En intelligent löpsko och din nya löpcoach
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Altra IQ Torin är en intelligent löpsko som coachar och ger feedback med hjälp av steganalys. Skon är utrustad med IoT-teknologin som kommunicerar med träningsklockan eller telefonapplikationen från iFit. Du får live feedback och löptips rakt I din klocka eller telefon medan du rör på dig. Skon mäter kollisionskrafter i sulans olika delar vilket hjälper att hitta en mer balanserad löpning. Du får information om sulans träffpunkt med marken vilket ger möjligheten att följa hur löpsteget ändras under loppet. Idén är att främja ett effektivt och hälsosamt löpsteg. Skon mäter också stegfrekvens som är en indikation på löpformen och hjälper till med att upprätthålla en önskad stegrytm i löpningen.
Altra Torin IQ – reklamfilm
Teknologi
Högteknologisk löparsko som synkroniserar med iFit®-klockor, Android eller Apple. Ingen nivåskillnad tå-häl, snabbtorkande mesh i ovandelen och bekväm dämpning.
• Applikation till iphone, Android, Google play • Trådlös kommunikation till skosensorn • Dolda sensorer inbäddade i mellansulan • Registrering av landningszon • Trycksensorer i sulans olika delar • Löptips under löpningen från appen • Realtids löpdata via IQ applikationen och analys • Du kan även följa med tid, distans och hastighet
Altra IQ är den första högteknologiska löparskon som mäter stegfrekvens, tryckbelastning och löparstil. Perfekt för den som vill analysera sin löpning.
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Under innersulan sitter en trycksensor som synkroniserar trådlöst med iFit®-klockor, Android eller Apple. Den här sensorn ger dig feedback i realtid under löprundan, antingen på displayen eller genom ljudsignaler. Detta hjälper löparen att förbättra sin löpstil, fotisättning och frekvens under löprundan.
Altra Torin IQ har trycksensorer, accelerometrar och trådlöst uppkopplade microcontrollers inbyggt i varje sko.
Ovandel i slitstark, snabbtorkande Airmesh som både ger ökad ventilering och komfort. FootShape™ tåbox ger tårna extra plats att sprida ut sig för bättre komfort, stabilitet och hastighet.
Mellansulan är lätt dämpad med A-Bound™ som ger energirespons i varje steg och en heldämpad Zero Drop-plattform ger stötdämpning och en mer naturlig löprörelse. InnerFlex™ gör skon mer flexibel i mellansulan.
Specifikationer:
– Ovandel: Snabbtorkande mesh – Innersula: 6 mm Contour – Mellansula: Dual Layer EVA med A-Bound™ Top Layer & InnerFlex™ – Plattform: Natural Foot Positioning: FootShape™ Toe Box med heldämpad Zero Drop™ Platform – Yttersula: FootPod – Vikt herr: 230 g – Vikt dam: 184 g – Sulans höjd: 24 mm – Nivåskillnad tå-häl: 0 mm
Teknologi:
– Trådlös kommunikation – Mätning av fotisättning – Trycksensor – Löptips genom ljudsignaler längs vägen – Statistikregistrering – Spårning av loppet i efterhand
Användare: Herr eller Dam (olika skomodeller)
Löpunderlag: Asfalt
Pronation: Neutral
Stabilitet: ¡
Löpkänsla: ¡
Underlag: Asfalt
Stabilitet: Neutral
Dubbar: Nej
Drop: 0 mm
Vattentät: Nej
Ovandel: Fast Drying Mesh, FootShape
Mellansula: Dual Layer EVA with A-Bound, Top Layer & Innerflex
Dämpning: Full Cushioning Zero Drop Platform
Yttersula: Footpod
In this video, Brian Beckshead, President and Co-Founder of Altra, provides a look at the IQ Technology and why it can help you run better.
Lite mer information om Altra Torin IQ, tankarna bakom designen och beskrivning av funktionerna hittar du i följande engelska text från en artikel med en intervju av grundarna av Altra:
”For too long, the two main metrics to measure your run have been ’how far?’ and ’how fast?'” said Altra president and co-founder Brian Beckstead. ”With Altra Torin IQ shoes, you get a much richer picture of your run with real-time coaching. We analyze the problems in real time, and provide you with proactive suggestions so you can correct and improve right away. Running has never been smarter.”
Altra Torin IQ powered by iFit is the first and only shoe on the market to feature full-length, razor-thin, featherweight sensors and transmitters embedded in the midsole of each shoe — providing runners with live data for each foot individually. Using Bluetooth technology, the shoe communicates directly with the Altra IQ iFit app on the runner’s smartphone to continuously transmit data in four key areas: landing zone, impact rate, contact time and cadence. The app also tracks pace, distance and time.
During the run, Altra Torin IQ serves as a stride coach, relaying real-time feedback in two ways: through the app screen and audible coaching. Runners have the ability to customize how often to receive live coaching based on their preferences.
”Many running injuries can be prevented by learning efficient, low-impact running form. However, it can be really hard to analyze running form on yourself,” said Altra founder Golden Harper. ”This shoe is designed to help make runners more efficient and to extend the running career of road and trail warriors out there. Intelligence is power, and Altra Torin IQ can provide insights like nothing else.”
”The coolest thing to me is that we are able to give runners coaching tips in their moments of greatest need,” Harper continued. ”For example, as a runner’s form starts to slip near the end of a race, the IQ shoe will recognize that and give them coaching tips to get them back on the right track.”
Both Harper and Beckstead agree the Altra Torin IQ shoe is an excellent training tool for a range of runners, from beginners who want to avoid bad habits, to elites who want to fine tune their form.
Altra Elite Athlete Zach Bitter has logged hundreds of miles testing Altra Torin IQ, including training for his American record 100-mile time of 11:40:55, set at the 2015 Desert Solstice Invitational. Bitter logs 120 to 140-mile weeks during training. His next major race is the legendary Western States Endurance Run in July in California.
”The beauty of the Altra IQ technology is its variety of uses. It’s quick and accurate workout feedback can be applied right on the spot, with coaching tips that help correct problems rather than just telling you that you’re doing something wrong,” Bitter said. ”As a high-mileage runner, I think one of the coolest aspects is the information I learn about how my stride is affected over distance, through injury, sore muscles and such,” Bitter said. ”Many variables affect your training, so having baseline data of what you typically do while healthy and being able to spot-check that during a race is invaluable.”
Altra IQ powered by iFit app specs:
Landing Zone:
Landing zone helps runners avoid extremes such as landing with a harsh heel strike or too far forward on the toes. The Altra IQ app reports landing zone feedback with audio tips, as well as visual feedback on the app screen to give runners a clear idea of where each foot is hitting the ground.
”Our goal is not to change a runner’s foot strike, but instead to provide them with the tools to understand a proper foot strike is the result of having proud posture, compact arms and a high cadence — all the things we’ve been teaching in our Run Better clinics since Altra was founded,” Harper said.
Therefore, live coaching tips included in the Altra IQ app guide runners to make changes to their posture, arms, or cadence that lead to a low-impact landing. For example, if the runner is over-striding, or landing on their toes, they’ll receive an audio coaching tip that will help correct and optimize their landing.
”We’re hoping to guide runners into a ’safe zone.’ As each runner is different, their individual landing zone may vary between a soft heel landing and a slight forefoot landing,” Harper said. ”In general, the goal is to avoid the extremes of landing as a means of reducing injury and stress on the body.”
Impact Rate:
Altra Torin IQ’s dual sensors monitor how hard each foot hits the ground and identifies left–right imbalances in their stride, for a metric Altra calls ”impact rate.” Coaching guidance from the app helps runners land more softly and achieve more balance, which may lead to a lower likelihood of injury. Altra IQ reports impact rate in two ways: a number expressed in millig-units (mG) and as a visual on the app screen showing how balanced the runner is.
”The practical application of impact rate will be during a run or race where pace is generally constant,” said Harper. ”As a runner loses form, their impact rate may increase. Therefore, monitoring impact rate during a run or race is an excellent way to ensure efficient form. As an example, an individual running at a constant pace with poor form will have a higher impact rate number than they would at the same pace with efficient form.”
Harper added, ”As runners increase speed, impact rate will naturally increase, even when running with efficient technique. The goal is for runners to maintain a consistent impact rate number while running at a given pace.”
Contact Time:
Running performance is contingent on many variables, and ground contact time is one of the lesser known. Altra IQ contact time data shows runners how much time each foot is in contact with the ground and is reported as a number of milliseconds (ms), with a separate score for each foot. With this data, runners can improve left-right balance and optimize contact time.
”Lower contact times are often associated with a higher cadence and more efficient, lower impact foot strikes,” Harper said. ”Additionally, a left-right imbalance may serve as a clue revealing a current, past, or forthcoming injury.”
Cadence:
Cadence is the live ”pulse” of a run and a key factor in form, foot strike and efficiency. Altra Torin IQ’s live cadence tracking provides data to keep foot turnover at the optimal rate for the current running pace, helping runners become more fluid. Altra IQ powered by iFit reports cadence as a number of total steps per minute. In general, working up to a higher cadence in the 170 to 180 range improves running form and efficiency.
Uppgifter och diskussionsfrågor
Har du sett någon liknande produkt med motsvarande funktionalitet tidigare? Vilken i så fall?
Vilka liknande produkter med motsvarande funktionalitet hittar du nu om du Googlar?
Ge exempel hur de liknar varandra och vad som eventuellt skiljer dem åt.
Vilka komponenter behövs för att göra en vanlig löparsko till en smart sko med samma funktioner som Altra Torin IQ?
Vilka yrkeskategorier och vilken kompetens behövs för att designa och konstruera en smart sko som Altra Torin IQ?
Ge exempel på några andra produkter som inte är ”smarta skor” men som har liknande funktionalitet eller kan ge motsvarande information om din löpning.
Om du skulle designa och konstruera en smart löparsko idag, vilka funktioner skulle du då satsa på?
När Altra Torin IQ lanserades år 2017 var de först i världen. Hur vanligt tror du att det kommer vara med smarta uppkopplade löparskor år 2025?
Hur innovativ anser du att Altra Torin IQ var som produkt när den lanserades 2017 (1-5, där 1 = inte innovativ alls, 2 = lite innovativ, 3 = ganska innovativ, 4 = innovativ, 5 = mycket innovativ)?
Sverige har som mål att bli ett av de första länderna i världen som år 2045 når nollutsläpp av växthusgaser. En av de största utmaningarna i denna omställning är övergången till användning av material som är klimatneutralt producerade i byggnader och infrastruktur. Historiskt har minskade växthusgasutsläpp från konstruktionsmaterial inte varit prioriterat, varken av politiken eller av branschen i Sverige. Fokus har istället legat på att införa olika typer av funktions- och säkerhetskrav på konstruktionsmaterialen.
Hur får vi byggbranschen att använda mer klimatneutrala material?
Det råder kunskapsbrist kring hur valet av konstruktionsmaterial påverkar utsläppen av växthusgaser och byggnaders funktionalitet i ett livscykelperspektiv. Det talar för att staten inte bör förorda något specifikt material i omställningen till klimatneutrala byggnader. På så vis skapas bättre förutsättningar för flervåningshus i trä och möjligheter för utveckling av klimatneutral cement.
Ökad träbyggnation försvåras idag av att existerande regelverk är anpassade efter andra konstruktionsmaterial och det saknas kunskap om klimateffekterna av att gå från användning av existerande byggmaterial till trä. Regelverk behöver därför ses över och staten kan behöva stödja utveckling och tester av trämaterial och kombinationer av olika material i byggnader som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser utan att funktion och säkerhet äventyras.
Det finns ingen svensk samsyn om omställningen
För att en omställning ska kunna ske behövs det enligt forskning en samsyn om hur eventuella marknadshinder, flaskhalsar och risker ska hanteras. Med samsyn menas att stat, företag och akademi är tillräckligt överens om omfattningen av olika marknadshinder och risker samt vilka medel som eventuellt kan användas för att nå en omställning till klimatneutrala material. Om samsyn saknas finns ofta en betydande risk för att en omställning inte kan realiseras och att det investeras för lite eller inte alls.
Enligt Tillväxtanalys.se saknas en samsyn kring vilken väg Sverige ska gå. När det gäller klimatneutrala konstruktionsmaterial har flera kommuner tagit fram specifika träbyggnadsstrategier och vikten av att bygga trähus som klimatåtgärd har också förekommit i Riksdagsmotioner och interpellationer. Byggindustrin delar emellertid inte denna uppfattning utan förordar istället en omställning till klimatneutrala konstruktionsmaterial som säkerställer funktions- och säkerhetskrav vilket de menar att trä inte har. Inom akademin finns underlag som visar på stora osäkerheter kring klimatnyttan av en övergång till flerbostadshus i massivträ.
Ökade växthusgasutsläpp från ökad efterfrågan på cement
När man tillverkar cement uppstår koldioxidutsläpp. Att minska dessa utsläpp är branschens största hållbarhetsutmaning.
Cirka 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från det bränsle som krävs för att värma upp cementugnen till 1 450 grader. Omkring 60 procent av koldioxidutsläppen från cementproduktionen uppstår som ett så kallat processutsläpp vid den kemiska reaktion som sker när kalkstenen upphettas.
Ett stort problem vi står inför är att det globala cementbehovet kommer att öka eftersom efterfrågan på cement drivs av investeringar i byggnader och infrastruktur. Globalt kommer efterfrågan framförallt att öka i utvecklingsländer, inte minst drivet av urbanisering.
Grafen nedan visar den globala utvecklingen av cementproduktion, befolkningsmängd i städer, BNP och statliga utgifter sedan år 1970.
Källa: Cementproduktion från USGS, befolkningsmängd från UN population database, BNP och statliga utgifter från Världsbanken (World Databank)
I genomsnitt uppskattas ett ton cement ge upphov till 645 kg CO2 (år 2014 (WBC 2017)). Detta innebär att koldioxidutsläppen med en 50 procentig ökning av cementbehovet skulle öka med drygt 1,8 miljarder ton till år 2030. Detta skulle innebära att bara ökningen av utsläppen från cementproduktionen motsvarar en tredjedel av dagens totala växthusgasutsläpp från EU och att den totala cementproduktionens utsläpp motsvarar de totala utsläppen från EU idag.
Teknik för klimatneutral cement finns, men marknadsförutsättningarna saknas.
För att kunna minska processutsläppen krävs utveckling av tekniker för koldioxidavskiljning, återvinning av koldioxid i andra industriella processer (Carbon Capture and Utilisation, CCU) och geologisk koldioxidlagring (Carbon Capture and Storage, CCS) där koldioxiden på sikt återbildas till mineral och bergarter.
I Brevik i Norge har Cementas systerbolag Norcem under senare år visat att det finns teknik som möjliggör koldioxidavskiljning vid cementtillverkning. Det norska projektet har varit en del i en större nationell ambition om att finna lösningar på alla delar, från avskiljning till transport och geologisk lagring av koldioxid. Norska staten har varit med och finansierat och även organiserat detta utvecklingsprojekt, eftersom inga enskilda privata aktörer kunnat göra detta själva. I filmklippet nedan beskrivs hur systemet för den klimatneutrala cementtillverkningen fungerar.
Carbon Capture at Norcem Brevik (3:39)
Kan vi producera klimatneutral cement i Sverige?
Det finns stora institutionella utmaningar för svenskproducerad klimatneutral cement. Återigen är regelverken inte anpassade till CCS, så koldioxidavskiljning och koldioxidlagring i Sverige bedöms i dagsläget som inte möjligt. En tänkbar lösning skulle kunna vara att transportera lagrad koldioxid med fartyg till Norge för slutförvaring, men det förhindras av rådande lagstiftning. Givet att målet är att byggnader ska kunna produceras klimatneutralt i Sverige i framtiden innebär detta att klimatneutral cement kan behöva importeras. Det är dock osäkert om något land kommer att kunna och vilja exportera klimatneutral cement till Sverige.
Tillväxtanalys har i en studie analyserat statens potentiella roll och möjligheter i omställningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial i byggnader utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. De lägger i studien särskilt fokus på omställningen till ökat byggande av hus med massivträ samt klimatneutral cement/betong. Sverige är ett av få länder i världen där det finns en fysisk potential som möjliggör ett omfattande trähusbyggande. Men nästan alla länder är, och kommer att vara, beroende av cement som konstruktionsmaterial, något som därmed behöver produceras klimatneutralt.
Hur kommer det sig att det inte byggs mer i trä i Sverige? Vi har ju massor av skog i landet.
Under mer är hundra år var det förbjudet att bygga trähus i mer än två våningar i Sverige. Förbudet togs bort år 1994 men det är först under senare år som det blivit vanligare med trä i denna typ av byggnader. Att det under mer än hundra år var förbjudet att bygga flervåningshus i trä har inneburit att mycket av dagens reglering är anpassat efter att andra material ska användas. Precis som alla andra flervåningshus behöver trähus leva upp till kraven enligt 8 kap. 4 § i Plan och Bygglagen (PBL) om att hänsyn vid val av byggmaterial ska tas till de tekniska egenskapskraven, det vill säga funktions- och säkerhetskraven. De arkitekter, konstruktörer och byggarbetare som är verksamma idag har i sin utbildning fått lära sig att bygga med betong och stål, inte trä eller andra hållbara material. De flesta saknar även praktisk erfarenhet av att bygga större fastigheter i trä, eftersom de har gjort som de lärt sig, följt normer och vedertagna standarder, precis som alla andra i den konservativa byggbranschen gör. Det saknas kunskap och kompetens inom byggbranschen för att jobba med mer klimatsmarta hållbara material och innovativa metoder, men intresset har ökat starkt under senare år. Miljökraven från beställare, byggherrar och från samhället ökar lavinartat, och det är ett mycket stort fokus på omställning och ett starkt sug efter att bygga hus i trä just nu.
Kommuner och politiker efterfrågar idag träbyggnader, men byggföretagen och akademin är inte lika övertygade om att trä är den bästa lösningen. Den största risken för byggande med trä verkar vara teknisk då det är oklart hur en substitution till trä påverkar en byggnads livslängd samt att det finns en risk för mer buller och fuktproblem. Dessa risker beror inte minst på ovana hos hantverkare att bygga med trä samt frånvaron av kvalitetssäkring. Osäkerheten kring byggnadens livslängd är avgörande för byggnadens klimatbelastning i ett livscykelperspektiv. I ett hundraårsperspektiv är det inte givet att det är bättre att substituera till trä. Å andra sidan är det långt ifrån alla betonghus, som rent teoretiskt kanske skulle klara av att överleva 100 år, som får stå kvar, utan rivs ändå av olika anledningar för att göra plats för nya byggnader. Det finns ett växande antal intressanta referensprojekt med höga flervåningsbyggnader av massivträ där inblandade parter samverkat för att utveckla, utvärdera och lära tillsammans. Här har jag sammanställt en lista med länkar till artiklar och exempel på flervåningsbyggnader som byggts i trä den senaste tiden –>.
Husisolering av återvunna textilier och kläder
Det är mycket svårt att materialåtervinna kläder så att det går att tillverka nya kläder av de återvunna textilfibrerna. Med befintliga tekniker blir textilfibrerna för korta och av för dålig kvalitet. Det vi dock kan göra med det textila materialet som samlas in är att tillverka andra produkter som t ex isolering till bilar och hus, trasor eller stoppning i kuddar och nallar.
Företaget Bonded Logic Inc är ett exempel på en tillverkare som producerar isoleringsmaterial av återvunna kläder.
UltraTouch Denim Insulation – värme- och ljudisolering till väggar av återvunna jeans
Uppgifter och diskussionsfrågor
Kurser: Konstruktion 1, Design 1, Teknik 1
Vilka svenska företag tillverkar och säljer isoleringsprodukter för hus?
Är det någon av de svenska tillverkarna av isoleringsprodukter som använder återbrukat eller återvunnet material i sina produkter? Vilka produkter kan du hitta?
Hur vanligt är det att använda återvunnet material i isolering i Sverige? Finns det statistik? Finns det en efterfrågan?
Vilken typ av isolering används vid bygget av Brf Oceanpirens lägenheter? Är det återvunnet material? Varför/varför inte?
Vilka andra klimatsmarta eller miljövänliga material används vid byggandet av Brf Oceanpiren?
Hur kan vi minska cement- och betonganvändningen i Sverige? Vilka material kan vi använda istället?
Vad är problemet med att använda cement och betong vid byggnation?
Ge några exempel på fördelar med cement och betong.
Vad innebär CCS och CCU?
Sverige har ett mål om nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Det förutsätter att processindustrin kan överge sitt beroende av fossila bränslen och att CCS används. Cementproduktion är speciellt inom processindustrin eftersom en stor del av utsläppen kommer från råvaran kalk. Detta innebär att cementproduktion kräver CCS för att kunna bli klimatneutralt. Vad krävs för att det ska kunna bli möjligt att använda CCS vid tillverkningen av cement och betong i Sverige?
Vad tror du kommer krävas för att vi ska kunna klara klimatmålen? Teknisk innovation, politiska beslut med förändrade regler och lagar, straffskatter och miljöavgifter eller miljöpremier och skatterabatter till de som väljer miljövänligare alternativ? Diskutera, ge exempel och utveckla dina resonemang.
En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä. (källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/ )
Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.
Yttervägg med liggande panel
2D-ritning av yttervägg med liggande panel 3D-ritning av yttervägg med liggande panel
Ingående material
Liggande panel.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre.. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.
Alternativ 2:
Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <175 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.
Utförande
Spikläkt monteras med varmförzinkad trådspik 100-3,4 i stående väggregel. Liggande profilerad panel av trä monteras med en spik 30 mm från brädans underkant och med spikavstånd 600 mm. Liggande panel på förvandring monteras med en spik 25 mm från underkant. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spiken ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst cirka 34 mm i läkt eller spikreglar.
Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, bör den vertikala spikläkten ha sådan tjocklek att ytterpanelens spikar huvudsakligen fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Varmförzinkad spik bör användas dels för att ge en lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning.
Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.
2D-ritning av yttervägg med stående panel 3D-ritning av yttervägg med stående panel
Ingående material
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: 34×70 mm G4-3 eller bättre med lutande översida. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Stående panel av trä med lockläkt: tjocklek bottenbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 175 mm. Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, till bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, till bräder ≥ 25 mm samt till lockbräder och lockläkt.
Alternativ 2:
Stående panel av trä med lockbräder: tjocklek bottenbräda ≥ 19 mm, bredd ≥ 50 mm; tjocklek lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, för bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, för bottenbräder ≥ 25 mm och för lockbräder.
Alternativ 3:
Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm.
Utförande
Bottenbräder spikas med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm. Lockbräder i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande bräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm. Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 113 mm ska spikas/skruvas dolt med varmförzinkad 75-2,8 trådspik, alternativt panelskruv 48-60 mm. Bredare bräder än 113 mm dubbelspikas. Diagonalställd panel spikas mot vertikal spikläkt.
Spik i yttervägg bör vara varmförzinkad för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst 34 mm i spikläkt eller spikregel.
Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.
Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning. Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.
Brädändar ska dubbelspikas med ett spikavstånd av 100-150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra spikhålen, alternativt använda självborrande panelskruv, vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.
Skarvar kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände.
Bild 1. Lockbräder i lock/lockläktspanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande panelbräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Bild 2. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddet, under spikregeln. Spikregelns läge avpassas så att spikens avstånd från paneländen är 100-150 mm. Vid spikning är det lämpligt att förborra för spikarna eller använda självborrande panelskruv om avståndet till paneländen är mindre än 150 mm. Mellanrummet mellan droppbleck och panelkant ska vara minst 20 mm för att möjliggöra underhåll.
Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar – principlösning
3D-ritning – principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke
Ingående material
Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig beklädnad av skivmaterial.
Vindskydd av diffusionsöppet material, till exempel vindskyddsduk eller cementbaserad skiva.
Utvändig beklädnad av träpanel.
Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
Spikläkt av konstruktionsvirke med underliggande vertikal distans/luftning.
Övre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
Nedre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
Värmeisolering med mineralullsskivor.
Kantbalk, längsgående balk, av konstruktionsvirke. Samma dimension som golvbalkarna.
Kortling av konstruktionsvirke 45×45 mm, G4-2 eller bättre.
Tekniska data
Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45×120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering, på båda sidor försedd med minst 13 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m3, uppfyller brandteknisk klass REI 30.
Råd och anvisningar
Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.
Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot grundmur
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
Ingående material
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Spikläkt med underliggande vertikal distans/luftning.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av oorganiskt material .
Övre syll.
Syll.
Syllisolering.
Vertikal regel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Kortling.
Ångspärr kläms.
Grundmur.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-3 eller bättre, med lutande översida.
Utförande
Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar spikas mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot vindskydd och mot horisontella reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
Ingående material
Stående fasadpanel.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Värmeisolering.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt
Invändig beklädnad.
Syll.
Syllisolering.
Material
Väggreglar: stående lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Syll: av lättregeltyp. Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.
Utförande
Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras så att nederkanten kläms mot plattan.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
Ingående material
Horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av oorganiskt material.
Syll.
Kantbalk.
Hammarband.
Vertikal väggregel.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Klämd ångspärr.
Kortling.
Golvbjälke.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimensioner som väggreglarna. Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimensioner som golvbjälkarna. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.
Utförande
Innan golvbjälkarna monteras bör en > 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna lhängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritningar. Väggreglar monteras på syllen och spikas.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
Ingående material
Vindskydd. Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Syll.
Hammarband.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Kantbjälke.
Väggregel.
Bjälklag.
Material
Väggreglar: stående reglar 45×220 mm, centrumavstånd ≥ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Utförande
Innan golvbjälkarna monteras bör en >700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och spikas i golvbjälkarna.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
Ingående material
Takfotspanel.
Insektsnät.
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Spikläkt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Kortling.
Hammarband.
Vindskydd.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändig godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
Bottenbräderna spikas med passning i överkant mot bräda 28×70 mm mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
Ingående material
Insektsnät.
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Spikläkt.
Kortling.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Vindskydd.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering i vägg: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
Den översta spikläkten monteras så att avståndet från panelbrädernas ände till spik blir 100-200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Luftspalten mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med insektsnät.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Hörnregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallade installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Vertikal väggregel
Material
Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm, respektive 45×70 mm. Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material. Hörnregel: konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
Ingående material
Hörnbräda.
Hörnbräda.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Spaxskruv.
List.
Värmeisolering.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig beklädnad.
Material
Väggreglar: stående massivreglar 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.
Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
Byggnadsstomme av betong.
Syll av konstruktionsvirke.
Ångspärr av 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
Kantisolering av mineralull.
Värmeisolering av mineralull.
Vindskydd av skivbeklädnad.
Vindskydd över elementfogar av skivmaterial. Tätad översida.
Drevning av mineralull.
Infästningsbeslag.
Invändig beklädnad av beklädnadsskivor eller träpanel.
Luftspalt.
Tekniska data
Egentyngd: cirka 0,30 kN/m2.
Råd och anvisningar
Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekterna. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.
Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plast, fästs med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldringsbeständigt material. Ångspärren i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.
Typdetaljer
På separata sidor länkade nedan redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke:
3D-ritning av fönster i ytterväggar – principlösning
Ingående material
Invändig väggbeklädnad av skivmaterial eller spontad träpanel.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
Väggreglar av konstruktionsvirke.
Invändig fönsterbänk.
Smyglist.
Fönsterkarm.
Tätningslist av EPDM cellgummi eller massivgummi.
Drevning av remsor av inplastad mineralull.
Fönsterbleck av plåt.
Droppnäsa.
Smygbräda av hyvlat virke.
Foderbräder av hyvlat virke.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av diffusionsöppet oorganiskt material.
Spikläkt av konstruktionsvirke.
Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
Utvändig beklädnad av träpanel.
Råd och anvisningar
Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.
Innan fönstret monteras ska ångspärren skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärren kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärren skurits i 45° vinkel, skarvas plastfolien och kläms med påsalning alternativt fönsterbänk. Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten.
Det är viktigt att montera droppbleck så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan vindskyddet monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.
Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att brytas.
De inre smygbräderna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbräderna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbräderna vinklas.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
Ingående material
Lockbräda/Lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt.
Spikläkt.
Väggreglar.
Ångspärr.
Fönsterbleck.
Droppbleck.
Invändig beklädnad.
Smygbräda.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: virke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi. Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.
Utförande
Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Vindskydd.
Foderbräda.
Tunn vertikal läkt för luftning.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Drevning.
Fönsterbleck.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Väggregel.
Smygbräda.
Fönsterbänk.
Material
Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
Ingående material
Droppbleck.
Fönsterbleck.
Lockbräda/Lockläkt.
Bottenbräda.
Spikregel.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Värmeisolering.
Invändig beklädnad.
Drevning.
Tätningslist.
Fönsterbräda.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig beklädnad.
Material
Väggreglar: lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Tunn vertikal läkt för luftning.
Vindskydd. ´
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Bakomliggande foderbräda.
Drevning.
Fönsterbleck.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Väggreglar.
Smygbräda.
Fönsterbänk.
Material
Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
Ingående material
Murverk.
Luftspalt.
Yttre isolerskikt klädd med vindpapp, horisontell regel, alternativt distanshylsor.
Droppbleck.
Drevning.
Tätningslist.
Väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: murverk av tegel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande. Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt. Luftspalt: 30 mm.
Utförande
Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke – principlösning
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke
Ingående material
Väggreglar av 45 mm konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
Invändig beklädnad av gipsskivor.
Golvregel av 45 mm konstruktionsvirke.
Kortling av konstruktionsvirke 45 mm.
Spikregel av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Bandstål 50×1,0 mm som markerar bärande vägg, centrumavstånd 600 mm.
Tekniska data
Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45×95 mm konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan skivorna.
Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R’w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R’w ≥ 52 dB.
Råd och anvisningar
Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på golvbjälken, i dess längdriktning. Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvreglarna så att golvet kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvregeln monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att till en tredjedel av bjälklagshöjden fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag 3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
Ingående material
Väggregel.
Golvregel.
Syll.
Fuktspärr.
Spikregel 45×45.
Undergolv.
Värmeisolering.
Kortling.
Material
Väggregel: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Golvregel: konstruktionsvirke 45×95 mm. Syll: konstruktionsvirke, ≥ 45 mm. Kortlingar: konstruktionsvirke 45 mm.
Utförande
Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av fuktspärr mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna, centrumavstånd < 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag 3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
Ingående material
Mellanbjälklag.
Stegljudsisolering.
Väggregel.
Takregel/hammarband.
Väggbeklädnad.
Underlag av glespanel 22×70 mm med centrumavstånd < 400 mm.
Takbeklädnad.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Takregel: konstruktionsvirke 45×95 mm. Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor. Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.
Utförande
För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna, centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.
I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.
– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.
Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.
Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.
– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.
Behövs industriell kapacitet
Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.
– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.
I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg – från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.
Råvaran måste sorteras
– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.
I stället för att brännas kan de begagnade plaggen återanvändas eller återvinnas. Foto: Jerry Lövberg
Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.
– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.
”En utmaning för oss som medborgare”
Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.
– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.
Design- och konstruktionsuppgift: (Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)
Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.
Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.
Vad ska vi lära oss inom detta? (i kursen Konstruktion 1)
Några vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation
Element i den bärande stommen och några olika konstruktionsexempel
Faktorer att beakta vid val av bärande stomsystem
Tre metoder att dimensionera en bärande konstruktion.
Några beräkningar av laster
Stomsystemets uppbyggnad vid byggnation
Den bärande konstruktionen kan ofta delas in i en primär- och en sekundärstomme. Stomsystemet i en byggnad har till uppgift att göra byggnaden stabil och hållbar för alla yttre belastningar som t ex vind och snölaster. Givetvis behöver man även ta hänsyn till de ingående materialens egenvikt vid dimensionering av stommen.
Den primära konstruktionsstommen är den som primärt för ned lasterna till grunden.
Den sekundära konstruktionsstommen utgörs av konstruktionselement vars uppgift är att föra över lasterna till primärkonstruktionen.
Figuren visar stomsystemet för en hallbyggnad.
Primärstommen utgörs av takbalkar, gavelbalkar, huvudpelare och gavelpelare. Till primärstommen räknas också eventuella vindförband i väggar och tak samt takplåten om denna används som stabiliserande skiva.
Till sekundärstommen räknas takplåt, takåsar, väggplåt och väggreglar, vilka även kan kallas sekundärkonstruktioner.
Vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation
I Sverige är det vanligaste materialet i byggnaders stommar olika typer av trä. För småhus utgör oftast både primär- och sekundärstommen träkonstruktioner eller en kombination av trä och stål. I större fastigheter med flera våningar, som flerbostadsfastigheter eller kontorsfastigheter, så utgörs den bärande primärstommen oftast istället av stålbalkar eller betong för att klara av att bära de betydligt större lasterna som en stor och hög byggnad belastas med. Intresset för att även bygga primärstommen i flervåningshus av trä har dock på senare år ökat pga miljö- och klimatskäl, vilket vi kommer studera ett antal exempel på.
De icke bärande innerväggarna som delar in de olika rummen i lägenheterna och lokalerna brukar vara konstruerade av träreglar eller stålreglar och gipsskivor.
Konstruktionsexempel för väggar av trä
Yttervägg – generella lösningar
Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.
Yttervägg med liggande panel
3D-ritning av yttervägg med liggande panel
Ingående material
Liggande panel.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre.. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.
Lättbalkar och lättreglar
Lättbalkar och lättreglar är goda exempel på hur olika trämaterial kan kombineras i en produkt.
Vanligast är balkar och reglar med I-format tvärsnitt. Dessa är optimerade för böjbelastningar. I flänsarna som ska kunna ta upp tryck- respektive dragkrafter används konstruktionsvirke eller LVL (Laminated Veneer Lumber). I livet, vars främsta uppgift är att ta hand om skjuvkrafter, används olika slags skivmaterial. I Sverige används företrädesvis träfiberskiva medan OSB (Oriented Strand Board) dominerar i Nordamerika. I-balkar introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet som ett alternativ till konstruktionsvirke. I-balkar kan fås med större balkhöjder än vad som är möjligt med massivt virke. I-balkarna har också fördelen att vara lätta och förhållandevis formstabila. I Nordamerika ersätter I-balkar massivt trä i allt större utsträckning.
För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produktinformation. Lättreglar och lättbalkar ska vara CE-märkta.
Uppdatering 2020-02-04: Enormt gensvar på Södras nyhet om lösning för återvinning av textilier! När Södra i slutet av oktober presenterade sin världsunika lösning för textil återvinning – OnceMore™ lät inte reaktionerna vänta på sig. Det blev ett omedelbart genomslag och timmarna efter nyheten släppts strömmande förfrågningar in från hela världen. – Vi trodde att det skulle vara en stor nyhet men blev nog ändå lite chockade över gensvaret. Det visar vilket enormt intresse det är i återvinningsfrågan, säger Helena Claesson, projektledare Södra. https://www.bioinnovation.se/nyheter/genombrott-for-sodra-med-textilatervinning-i-industriell-skala/ Skogindustrikoncernen Södra, som även är Sveriges största skogsägarförening, har tagit fram en ny metod för att återvinna fibrer från blandmaterial för att tillverka nya textilier.
Flera miljoner ton textilier slängs varje år. Mycket på grund av det inte har funnits någon effektiv teknik för återvinning av textilier i stor skala. En utmaning kring att lyckas med en sådan process ligger i alla materialblandningar som först behöver kunna separeras från varandra.
Men nu meddelar Södra att de har nått ett genombrott i att återvinna textilier som är gjorda av blandmaterial. Med hjälp av ny teknik kan bolaget i industriell skala separera polyester från bomull, viskos eller lyocell. De uppdelade fibrerna kan sedan användas för att tillverkning av nya kläder.
– Det speciella är att vi kan ta hand om blandmaterial och inte har några begränsningar i polyesterhalten. Vi jobbar redan i industriell skala och behöver inte bygga någon ny fabrik utan kan justera befintliga anläggningar, säger Helena Claesson i en kommentar till DI, som har lett projektet på Södra.
Produktionen kommer att starta på en låg nivå om 30 ton under innevarande år. Men målsättningen på sikt är att komma upp i 25 000 ton textilier för inblandning i massatillverkningen. Enligt Södra själva är detta ett världsunikt genombrott, vilket kan göra det möjligt att mer textilier återvinns i stället för att gå till förbränning i framtiden.
Bakgrund: I slutet av 2017 presenterades en världsunik återvinningsprocess för textilier – Blend Re:wind. För första gången finns nu en metod som lyckas ta till vara på både bomullen och polyestern från tyg med polyester/bomullsfiberblandning. Processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra.
Denna revolutionerande process är resultatet av sex års forskning och är avgörande för storskalig kommersialisering och framtida produktion av återvunnet tyg.
Att återvinna textil till textil i god kvalitet och känsla är en komplex uppgift. Kläder består av olika material och fiberblandningar, och för att kunna återvinna dem krävs utveckling av nya teknologier och innovationer. Idag uppskattas den globala återvinningen av textil tillbaka till textil vara nästintill obefintlig. Majoriteten av uttjänta kläder förbränns eller läggs på deponi. Textilavfall är därför en outnyttjad resurs för modeindustrin som är i stort behov av mer hållbara materialalternativ.
Blend Re:wind-processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra. Bomull- och polyesterfibrer separeras i en kemisk process och frigörs till tre rena produkter; bomull och polyesterns två byggstenar, en i fast och en i flytande form. Bomullen återvinns sen till nya viskosfilament av hög kvalitet och polyestern kan åter byggas upp till nya starka fibrer. Detta ger cirkulära produktströmmar och innebär att vi kommer närmare lösningen att sk ”close the loop” för textil.
Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullen. Bomull är en naturlig cellulosabaserad råvara, med hög miljöbelastning. Därför är det viktigt att så mycket som möjligt återanvända och återvinna denna unika fiber som naturen framställer. Projektet har letts av Dr Hanna de la Motte som förklarar:
– De olika fibrerna i tyget måste separeras innan de återvinns. Polyestern som är en syntetisk fiber är generellt enklare att hantera än de komplexa naturliga bomullsfibrerna, men tack vare nationell spetskunskap inom cellulosakemi har vi hittat en lösning som även tar till vara på bomullen. Därför är vår separationsprocess, med cirkulära lösningar för båda materialen, ett viktigt bidrag till de framtida globala systemen för textilåtervinning. Det behövs för att kunna möjliggöra cirkularitet för mode och textilier.
Ett gediget doktorandarbete av Dr Anna Palme ligger till grund för utvecklingen. Att förstå hur bomull påverkas av slitage har varit A och O i projektet och därför har hon gjort omfattande studier av slitna lakan från sjukhus innehållande bomull och polyester. Från den bomull som utvunnits ur de slitna lakanen har därefter fina viskosfilament kunnat framställas.
En stor fördel med Blend Re:wind-processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier. Målet har hela tiden varit att integrera med befintlig skogs- och kemiindustri eller andra återvinningsinitiativ. Anna Palme förtydligar:
– Viskosen har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa från skogsindustrin och som används i viskosproduktion. Det innebär att materialet förhoppningsvis enkelt kan integreras i dessa processer. Den separerade polyestern kan polymeriseras till hög kvalitet och är lämpliga för integration i befintlig industri. Här finns redan etablerade samarbeten med industriaktörer och experiment utförs.
– Separationen använder kemikalier som redan idag nyttjas i både skogs- och viskosindustrin, vilket därför underlättar möjliga integreringar, detta för att minimera både miljömässiga och ekonomiska kostnader. Att gå från labb till uppskalning är dyrt och är därmed vår största utmaning just nu. Med möjlighet att integrera processen i befintlig industri hoppas vi kunna hantera denna utmaning bra.
Ett annat viktigt krav har varit att Blend Re:wind ska ha en bra miljöprestanda. Forskningsprogrammet Mistra Future Fashion handlar framförallt om att finna lösningar som ger en hållbar modeindustri. Separationsprocessen uppfyller dessa krav främst genom att vara vattenbaserad och består av vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.
Framtiden för textilåtervinning ser mer ljus ut än någonsin. Det genomförs forskning och global utveckling som aldrig förr. Hanna de la Motte berättar:
– Det tog sex år att komma till denna punkt då vi ser lovande resultat i vår process för framtida textilåtervinning. Men vi är inte ensamma, det finns många briljanta återvinningsinnovationer och framtiden behöver mer forskning inom området. Gällande Blend Re:wind är vår bedömning är att den har stor potential på den globala marknaden i framtiden.
Kontakta för mer information:
Dr Hanna de la Motte, temaledare Mistra Future Fashion och forskare vid RISE Research Institutes of Sweden, hanna.delamotte@ri.se
Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode, och undersöker hur dagens modeindustri och konsumtion kan bli hållbar. Vägledda av principerna för cirkulär ekonomi, arbetar programmet tvärvetenskapligt och involverar 50+ partners från hela ekosystemet för mode. Med ett unikt systemperspektiv kombineras nya metoder för design, produktion, användning och återvinning med relevanta aspekter som nya affärsmodeller, politik, konsumentbeteende, livscykelanalys, systemanalys, kemi, teknik mm. Forskningsstiftelsen MISTRA är initiativtagare och primär finansiär för åren 2011-2019. Läs mer på www.mistrafuturefashion.com
FAKTA om Blend Re:wind processens innehåll:
Högkvalitativa återvunna filament: Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullsströmmen, vilket är avgörande för vidare industriell bearbetning mot återvunnet tyg.
Framgångsrik fullständig återvinning av polycottonblandningar med rena produktflöden och med högt materialutbyte: Viskosfilament har framgångsrikt
erhållits från den bomull som utvunnits från slitna polycottonlakan. Filamenten har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa som används i kommersiell viskosproduktion. Den separerade resten från polyester, polyestermonomerer, kan polymeriseras till polyester av hög kvalitet. Dessa monomerer är lämpliga för integration med befintliga kemikalieprocesser – här är samarbete med industriaktörer redan etablerat och experiment utförs.
God genomförbarhet med befintliga industriprocesser: En stark fördel med Blend Re:wind processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier, och målet är integration med befintlig skogs- och kemisk industri eller återvinningsinitiativ. Separationen använder kemikalier som redan används i den svenska skogsindustrin och i viskosindustrin för att underlätta möjliga integreringar.
Stark miljöprestanda: Det är en lämplig separationsprocess eftersom den är vattenbaserad och använder endast vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.
Om forskningen och Blend Re:wind processen:
Blend Re:wind initierades 2011 och har utvecklats inom det svenska Mistra Future Fashion av parterna Chalmers Tekniska Högskola, RISE Research Institutes of Sweden och Södra.
Arbetet har letts av Dr Hanna de la Motte, temaledare för tema 4, Återvinning, inom Mistra Future Fashion och forskare vid RISE. Hennes kompetens ligger inom cellulosakemi och kemisk återvinning av textil där hon är en internationellt erkänd expert. Andra nyckelpersoner involverade är Dr Anna Palme, forskare och ansvarig för den tekniska utvecklingen på Chalmers och Dr Harald Brelid vetenskaplig rådgivare från Södra.
Projektets budget är 6 miljoner kr och har finansierats inom Mistra Future Fashion med medel från forskningsstiftelsen MISTRA, kompetensplattformen Cirkulär Ekonomi på RISE, samt in-kind bidrag från involverade partners.
Projektet har bidragit med ny grundläggande kunskap inom kemisk textilåtervinning och med flertalet vetenskapliga publikationer:
Avhandlingar
Recycling of cotton textiles: Characterization, pretreatment, and purification
Resultaten har också belönats med flertalet utnämningar:
Renova miljöstipendium 2017
Delas ut årligen och syftar till att stimulera forskning inom miljö- och återvinningsområdet.
Till Anna Palme – Annas forskning handlar om att återvinna textilier av blandmaterialet polyester/bomull, ett material som bland annat används i lakan för sjukhus. Blandtextilier av polyester och bomull ska inte slängas utan återvinnas till nya textilier! Det är målet för Anna Palmes forskning.
