Automatiskt bevattningssystem med Micro:bit

Instruktioner för hur man kan skapa ett automatiskt bevattningssystem med Micro:bit, en servomotor och ett sugrör.

Det här en uppgift som lämpar sig väl för högstadieelever i åk 7-9 i Teknik eller gymnasieelever på Teknikprogrammet. Även yngre elever i åk 4-6 kan klara av det med hjälp av tydliga instruktioner och handledning av lärare.

Soil moisture meter
Automatiskt bevattningssystem med jordfuktighetssensor, servostyrt sugrör och Micro:bit


Klicka här för ett annat alternativ som använder en vattenpump istället –>.

Exempel på det här projektets kopplingar till centralt innehåll i kursplanen för Teknik 7-9:

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Internet och några andra globala tekniska system samt deras fördelar, risker och begränsningar.
  • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i samhället, däri­bland vid lagring av data.
  • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala as­pek­ter av hållbar utveckling.

Tekniska lösningar

  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska sy­stem, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transport­system.
  • Tekniska lösningar för styrning och reglering med hjälp av elektronik och olika typer av sensorer. Hur tekniska lösningar som utnyttjar elektronik kan prog­ram­meras. Begrepp som används i samband med detta.

Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, under­sökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbets­processen samverkar i det egna arbetet och i teknik­utvecklingsarbeten i samhället.
  • Hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbete, till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
  • Egna konstruktioner där man använder styrning eller reglering med hjälp av programmering.
  • Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, ritningar, fysiska och digi­tala modeller samt rapporter som beskriver teknikutvecklings- och kon­struk­tionsarbeten.

Bygg en egen jordfuktighetssensor

Följ instruktionerna för att konstruera en egen jordfuktsensor.
Koppla en sladd till ena spiken från Micro:bit pin 0.
Koppla en sladd till den andra spiken från Micro:bit pin 3V (3 volt).
Stoppa ner spikarna i jorden.

OBS! En enkel resistiv jordfuktighetssensor i form av spikar brukar inte ge så noggrant resultat. Oftast blir det betydligt bättre med en riktig justerbar jordfuktighetssensor som denna –>.

Resistiv justerbar jordfuktighetssensor

En ännu bättre teknisk lösning är en kapacitiv jordfuktighetssensor som denna –>.

Kapacitiv jordfuktighetssensor.


Skapa programkoden till micro:bit

Börja med att programmera din fuktmätare med både torr och fuktig jord. Du behöver göra det för att kunna kalibrera micro:bit så att den vet vilka mätvärden som ska anses vara fuktig respektive torr jord.
Läs och följ instruktionerna nedan. Om du vill ha mer hjälp och guidning för att skapa koden kan du öppna denna sida –>

Steg 1: Mät fukten/fukthalten

Jorden har en elektrisk resistans (elektriskt motstånd) som beror på hur mycket vatten och näringsämnen det finns i jorden. Rent vatten leder inte ström, men om det är t ex salt eller vissa andra ämnen i vattnet så blir det konduktivt, dvs elektriskt ledande. Planteringsjord som är fuktig leder ström och fungerar ungefär som en variabel resistor i en elektronisk krets när vi kopplar in våra fuktmätarelektroder. Ju mer vatten jorden innehåller desto lägre blir resistansen i jorden, och desto mer ström passerar mellan elektroderna genom den fuktiga jorden.

För att kontrollera jordens elektriska ledningsförmåga så kan vi läsa av spänningen på pin P0 på micro:bit genom att definiera den som en analog read pin (analog input). Den uppmätta spänningen (0-3 Volt) kommer ge ett värde mellan 0 och 1023. Värdet 0 innebär att ingen ström flyter genom den torra jorden (I = 0 A) pga dess höga resistans (högt elektriskt motstånd). Därför kan inte heller någon spänning uppmätas på pin P0 (U = 0 V).
Vid ett uppmätt värde av 1023 flyter det maximalt med ström genom den fuktiga jorden eftersom dess resistans är låg, och den uppmätta spänningen på pin P0 = 3 V.

Vi kan lagra det uppmätta värdet på pin P0 i en variabel och sedan läsa värdet från variabeln och visa det som siffror på micro:bits display.
Vi även visa det avlästa värdet direkt som en graf på displayen.

Experiment!

  • Insert the nails in the dry dirt and you should see most LEDs turn off.
  • Insert the nail in the wet dirt and you should see most LEDs turn on.

Step 2: Sensor data values

In the previous program, we only have a rough idea of what the sensor value is. It’s using just a tiny screen to display it! Let’s add code that displays the current reading when button A is pressed.

This code needs to go into the forever loop. We’ve also added the variable reading to store the reading value.analogt läspinP0reading1023omdåknappAtrycksreadingvisasiffraplot bar graph ofup tosättreadingtillför alltid

Experiment!

  • Insert the nails in the dry dirt, press A and note the value. You should see a value close to around 250for dry dirt.
  • Insert the nails in the wet dirt, press A and note the value. You should see a value somewhere near 1000 for wet dirt.

Step 3: Don’t waste energy!

We want our soil probes to work for a long time and to save our battery power, so we need to tweak our code so our moisture sensor doesn’t use too much energy.

  • Our circuit connects directly to the 3V pin so it is always using electricity. Instead, we will connect it to P1 and turn that pin high only while the measurement is taken. This saves electricity and also avoids corrosion of the probes.
  • We will also lower the brightness of the screen to lower the energy consumption from the LEDs.
  • Soil moisture changes very slowly so we don’t need to measure it all the time!!! Let’s add a sleep of 5 seconds in the loop as well.

1023analogt läspinP00reading1023omdåknappAtrycksreadingvisasiffra5000pausa (ms)plot bar graph ofup toanalogt skrivpinP1tillsättreadingtillanalogt skrivpinP1tillför alltid64ställ in ljusstyrkavid start

Experiment!

  • Using the dry soil and wet soil pots, test that your circuit still works. Remember you’ll have to wait up to 10 seconds to see a change!

Det kompletta bevattningssystemet ser ut så här:

Soil moisture meter

Extra uppgifter:
Skapa ett kopplingsschema på det automatiska bevattningssystemets ingående komponenter i TinkerCad Circuits.

Konstruera en egen variant av skopa eller annan servostyrd mekanism för att fånga upp vatten från glaset och hälla ner det i blomkrukans jord. Gör gärna en 3D Cad-modell i TinkerCad och 3D-printa den, om ni har en 3D-skrivare på skolan.

Exempel på diskussionsfrågor:

  • På vilket sätt kan ett automatiskt bevattningssystem påverka arbetsuppgifterna för lantbrukare? Ange fördelar och eventuella nackdelar.
  • På vilket sätt kan ett automatiskt bevattningssystem påverka den ekonomiska hållbarheten för ett lantbruk?
  • På vilket sätt kan ett automatiskt bevattningssystem påverka den ekologiska hållbarheten för ett lantbruk? Vilka fördelar kan tekniken ge miljö- och klimatmässigt?
  • Vilka fördelar, möjligheter och risker kan du se med ett automatiskt Internetuppkopplat bevattningssystem för ett lantbruk?
  • På vilket sätt skulle användandet av AI (Artificiell Intelligens) kunna förbättra styrningen av det automatiska bevattningssystemet, jämfört mot hur det är programmerat i det här exemplet?

Direktlänkar till Makecode.microbit.org:

Driva borstlösa elmotorer med Arduino

Borstlösa DC-motorer, eller BLDC-motorer, är strömhungriga, kraftfulla motorer som blir allt vanligare i olika applikationer. Vi hittar dem i allt från radiostyrda fordon, drönare, elcyklar, maskiner och robotar. De är dyrare än DC-motorer och de kräver en betydligt mer avancerad styrning, men är å andra sidan överlägsna när det kommer till prestanda och kontroll av hastighet, acceleration och vridmoment.

En traditionell DC-motor börjar snurra så fort man kopplar en spänningskälla till de två anslutningarna. En BLDC-motor, som har tre separata strömmatningsanslutningar, behöver däremot en ESC (Electronic Speed Controller) för att fungera.

I följande filmklipp får du en introduktion till hur BLDC-motorer fungerar, samt hur man kontrollerar deras hastighet med en ESC. Filmen tar även upp hur en Arduino kan användas för att styra ESC:n så att varvtal och rotationsriktning av motorn kan kontrolleras via en programvara.

How Brushless Motor and ESC Work and How To Control them using Arduino (12:45)

För att läsa en längre och mer ingående guide om styrning av BLDC-motorer rekommenderas du att läsa blogginlägget på HowToMechatronics.

Borstlösa motorer från Maytech ->>.

ESC/VESC speed controllers från Maytech ->>

Flipsky VESC ->>

A50S, en liten ESC baserad på VESC från TriForce ->>

Versionshantering med GIT och Github

Ett versionshanteringssystem används för att hålla reda på ändringar i en eller flera filer över tid. Det blir då enkelt att spåra ändringar i dina filer och din kod, även om ni är fler som samarbetar i samma projekt. Många versionshanteringsverktyg (som t ex Git och Github) ger dig även möjlighet att backa tillbaka till en tidigare version av koden om du skulle behöva. Det finns även möjlighet att skapa nya parallella versioner av koden för att testa olika saker eller helt enkelt lansera olika varianter med vissa skillnader för olika målgrupper.

Ett bra sätt att lära sig om versionshantering, Git och Github är att kolla på någon av alla tutorials och föreläsningar som finns på youtube. Jag har sammanställt några alternativ här på denna sida.

Föredrar du att läsa för att lära dig grunderna och mycket mer om versionshantering generellt och Git specifikt rekommenderar jag boken Pro Git book som du hittar längre ner på denna sida. Första kapitlet finns översatt på svenska och hela boken kan läsas online eller laddas ner kostnadsfritt.

Learn Git in 15 minutes. In this video, we’ll go over all the important stuff you need to know to get started using Git. We cover git add, git commit, git branch, git checkout, and git merge!
Learn Github in 20 minutes. Learn how to use Git & Github to share code and collaborate with other developers. This video covers: creating github repos, pushing & pulling, cloning, forking, making pull requests, and open-source contribution workflows.

Information med steg-för-steg-instruktioner som komplement till filmen Learn Github in 20 minutes finns här –>>

Mycket utförlig online-föreläsning om versionshantering med Git

Lecture 6: Version Control (git) (2020)
2 feb. 2020 CAMBRIDGE (1:24:59)

Mer information om Git, kommandon och lektionsövningar kopplade till föreläsningen i filmklippet ovan hittar du här ->>

Lär dig interaktivt med Learn Git Branching

Vill du lära dig Git genom ett visuellt och interaktivt webbgränssnitt med steg-för-steg-instruktioner i olika nivåer av svårighetsgrader så ska du definitivt prova ”Learn Git Branching”.

Learn Git Branching

Korta introfilmer om Git

På git-scm.com finns dessa fyra korta introfilmer som behandlar vad versionshantering är, vad Git är, hur du kommer igång med Git och varför du ska använda Git.

Download Ebook Pro Git – Everything You Need To Know About Git

2nd Edition (2014)

The entire Pro Git book, written by Scott Chacon and Ben Straub and published by Apress, is available here. All content is licensed under the Creative Commons Attribution Non Commercial Share Alike 3.0 license. Print versions of the book are available on Amazon.com.

  1. 1. Kom igång
    1. 1.1 Om versionshantering
    2. 1.2 En kort historik av Git
    3. 1.3 Vad är Git?
    4. 1.4 Kommandoraden
    5. 1.5 Installera Git
    6. 1.6 Använda Git för första gången
    7. 1.7 Få hjälp
    8. 1.8 Sammanfattning
  2. 2. Git Basics
    1. 2.1 Getting a Git Repository
    2. 2.2 Recording Changes to the Repository
    3. 2.3 Viewing the Commit History
    4. 2.4 Undoing Things
    5. 2.5 Working with Remotes
    6. 2.6 Tagging
    7. 2.7 Git Aliases
    8. 2.8 Summary
  3. 3. Git Branching
    1. 3.1 Branches in a Nutshell
    2. 3.2 Basic Branching and Merging
    3. 3.3 Branch Management
    4. 3.4 Branching Workflows
    5. 3.5 Remote Branches
    6. 3.6 Rebasing
    7. 3.7 Summary
  4. 4. Git on the Server
    1. 4.1 The Protocols
    2. 4.2 Getting Git on a Server
    3. 4.3 Generating Your SSH Public Key
    4. 4.4 Setting Up the Server
    5. 4.5 Git Daemon
    6. 4.6 Smart HTTP
    7. 4.7 GitWeb
    8. 4.8 GitLab
    9. 4.9 Third Party Hosted Options
    10. 4.10 Summary
  5. 5. Distributed Git
    1. 5.1 Distributed Workflows
    2. 5.2 Contributing to a Project
    3. 5.3 Maintaining a Project
    4. 5.4 Summary
  6. 6. GitHub
    1. 6.1 Account Setup and Configuration
    2. 6.2 Contributing to a Project
    3. 6.3 Maintaining a Project
    4. 6.4 Managing an organization
    5. 6.5 Scripting GitHub
    6. 6.6 Summary
  7. 7. Git Tools
    1. 7.1 Revision Selection
    2. 7.2 Interactive Staging
    3. 7.3 Stashing and Cleaning
    4. 7.4 Signing Your Work
    5. 7.5 Searching
    6. 7.6 Rewriting History
    7. 7.7 Reset Demystified
    8. 7.8 Advanced Merging
    9. 7.9 Rerere
    10. 7.10 Debugging with Git
    11. 7.11 Submodules
    12. 7.12 Bundling
    13. 7.13 Replace
    14. 7.14 Credential Storage
    15. 7.15 Summary
  8. 8. Customizing Git
    1. 8.1 Git Configuration
    2. 8.2 Git Attributes
    3. 8.3 Git Hooks
    4. 8.4 An Example Git-Enforced Policy
    5. 8.5 Summary
  9. 9. Git and Other Systems
    1. 9.1 Git as a Client
    2. 9.2 Migrating to Git
    3. 9.3 Summary
  10. 10. Git Internals
    1. 10.1 Plumbing and Porcelain
    2. 10.2 Git Objects
    3. 10.3 Git References
    4. 10.4 Packfiles
    5. 10.5 The Refspec
    6. 10.6 Transfer Protocols
    7. 10.7 Maintenance and Data Recovery
    8. 10.8 Environment Variables
    9. 10.9 Summary
  11. A1. Appendix A: Git in Other Environments
    1. A1.1 Graphical Interfaces
    2. A1.2 Git in Visual Studio
    3. A1.3 Git in Eclipse
    4. A1.4 Git in Bash
    5. A1.5 Git in Zsh
    6. A1.6 Git in PowerShell
    7. A1.7 Summary
  12. A2. Appendix B: Embedding Git in your Applications
    1. A2.1 Command-line Git
    2. A2.2 Libgit2
    3. A2.3 JGit
    4. A2.4 go-git
    5. A2.5 Dulwich
  13. A3. Appendix C: Git Commands
    1. A3.1 Setup and Config
    2. A3.2 Getting and Creating Projects
    3. A3.3 Basic Snapshotting
    4. A3.4 Branching and Merging
    5. A3.5 Sharing and Updating Projects
    6. A3.6 Inspection and Comparison
    7. A3.7 Debugging
    8. A3.8 Patching
    9. A3.9 Email
    10. A3.10 External Systems
    11. A3.11 Administration
    12. A3.12 Plumbing Commands

Näringslivsprojekt för TE18IM

Företaget “Getillsammans” https://www.getillsammans.se/ erbjuder ett näringslivsuppdrag för två elever som vill vara med och utveckla deras webbtjänst från att bara vara ett planeringsverktyg för barnkalas till att även kunna planera t ex studentfester.
GeTillsammans har nyligen lanserat ett digitalt verktyg för födelsedagsbarn, studenter, osv. Genom sin tjänst kan man skapa en digital inbjudan där man önskar sig en större och bättre present som familj och vänner lägger ihop till.

De vill ha en eller två elever som jobbar hos dem en dag i veckan, på onsdagar.
Det handlar om HTML, JavaScript och CSS. Även UX och UI design. De använder WordPress så det handlar bl a om att göra om mallar/Wordpress-teman.

Kompetensbehov

GeTillsammans är en webbaserad tjänst i huvudsak byggd på ett antal standardkomponenter för att på ett så effektiv sätt som möjligt komma fram till en välfungerande produkt med minimalt antal resurser (1 systemutvecklare).

Detta är nu gjort och GeTillsammans är idag i produktion och har hundratals användare redan. Men resan har bara börjat och det krävs ständigt tillägg och förbättringar och anpassningar till nya tekniker vilket så småningom kräver ett större team. Som ett första steg i det söker vi därför personer med teknisk kompetens (se teknisk beskrivning av systemet nedan) men även med kompetens inom interaktionsdesign och UX. En viktig del av arbetet med GeTillsammans har varit att göra systemet så enkelt att använda som möjligt och detta vill vi fortsätta prioritera. Vi ser därför gärna att det är två personer som kan samarbeta vad gäller design, implementation och testning. De bör vara självgående men kommer förstås få handledning till att lösa detaljerade uppgifter som har tydliga mål.

GeTillsammans-systemet består av många delar varav en del är någorlunda isolerade från resten av systemet och därför kan vara bra kandidater för förbättring/uppdatering. Det finns också behov av några nya funktioner som kräver mer egen research för att lösa om intresse finns för lite mer omfattande uppgifter.

Teknisk beskrivning av systemet GeTillsammans

Exempel på existerande delar i systemet är användarregistrering, skapa/redigera inbjudan, inbjudan, gästlistan, skicka påminnelser (epost/SMS), Swishintegrering, geografisk positionshantering mm.

I botten är systemet GeTillsammans byggt på WordPress som sedan har expanderas med diverse moduler som ibland anpassats.

Eftersom WordPress bygger på HTML, CSS, PHP och Javascript är det också i huvudsak dessa språk som används både i front- och backend.

I grunden är GeTillsammans ett enkelt system med webbaserade formulär för inmatningar och olika typer av vyer för att presentera data. Vi använder till största delen verktygen Toolset och Gravity Forms för detta. Att förbättra funktioner är ofta en kombination av att använda wordpress-baserade verktyg, design av utseende och UX samt funktionalitet som behöver programmeras. Logiken i den programmering som finns är förhållandevis enkel och svårigheten ligger snarare i att hantera blandningen av de olika programmeringsspråken.

Vi arbetar idag alltid med en produktionssajt och en utveckling/stagingsajt där vi testar alla ändringar först.

Om du är intresserad av att vara med och jobba med detta projekt på onsdagar så anmäler du ditt intresse till Niclas via e-post.

Innovationsutmaning: Konstruera skydd mot översvämningar

Innovationsutmaning (TE18DP och TE18IM):
Komma på tekniska konstruktionslösningar som lösningar på problemen med översvämningarna i Halland och Blekinge.

Varför ska vi göra det?
De akuta översvämningarna ger upphov till stora materiella och ekonomiska skador och även säkerhetsrisker för miljön, människor och djur som bor i dessa områden. 

Vad ska vi göra och hur?
Målsättningen är att komma på flera fungerande tekniska konstruktionslösningar som kan förhindra eller minska skadorna vid framtida översvämningar i Halland och Blekinge. Vi ska arbeta med en innovationsprocess där vi utgår från autentiska case och user stories.

  • Sätta oss in i problemet genom att titta på problembeskrivningen.
  • Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research.
  • Formulera fokusfrågor.
  • Göra en riskanalys och prioriteringslista.
  • Ta fram många tänkbara förslag på lösningar genom en kreativ idégenerering.
  • Utvärdera och välja ut de bästa förslagen.
  • Utveckla och konkretisera de bästa förslagen.
  • Presentera de konkretiserade förslagen.

Problembeskrivning

Några av våra åar svämmar över vissa år. Varje gång det sker ger översvämningarna upphov till stora materiella skador på fastigheter, vägar och miljön, men även säkerhetsrisker för människor och djur som bor och vistas på platser runt dessa vattendrag. Det sker inte varje år så det har varit svårt att planera förebyggande insatser eller göra permanenta preventiva lösningar. När det sker översvämningar så är folket och samhället inte förberedda, så de flesta hinner inte skydda sina ägor innan översvämningarna och skadorna är ett faktum. Klimatförändringarna bidrar till allt fler extrema väder vilket ökar risken för att detta ska hända oftare i framtiden. Flera av de akuta åtgärder som sätts in idag är inte effektiva och bidrar ibland till icke gynnsamma bieffekter. Det är därför angeläget att hitta nya bättre lösningar för att bättre klara av utmaningarna i framtiden.

Research och diskussionsfrågor

Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research. Använd gärna diskussionsfrågorna nedan som utgångspunkt för din research. Läs igenom tidningsartiklarna nedan.

  • Varför sker översvämningarna? 
  • Hur ofta sker det? 
  • Hur mycket vatten handlar det om? 
  • Vad är det som händer vid översvämningarna? 
  • Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
  • Vilka är de drabbade?
  • Hur brukar liknande utmaningar lösas? 
  • Hur har man gjort tidigare? 
  • Hur gör man idag? 
  • Hur löser man det på andra platser, i andra länder? 
  • Vilka aktörer är inblandade för att lösa problemen? 
  • Vems ansvar är det att skydda egendom?
  • Vems ansvar är det att förebygga så att översvämningarna inte sker?
  • Vem är det som ska betala för skadorna?
  • Vem är det som ska investera i lösningarna?

Bakgrundsmaterial, tidningsartiklar och korta filmade nyhetsinslag om de aktuella översvämningarna

Vattnet kryper närmare husen

SMHI varnar för höga vattenflöden i flera län

Räddningstjänsten i Halmstad begär nationell förstärkning

Hydrologen om vattennivåerna: ”Kommer fortsätta stiga i Lagan”

Christers djur hotas av extrema vattennivån: ”Hönsen har fått simma”

De bygger skyddsvallar för att rädda företaget

Susanne i Knäred hade en meter vatten i källaren

Se översvämningarna i Knäred från luften

Avloppsvatten pumpas ut i Lagan – reningsverk överbelastat


Risken för ras och skred ökar – var uppmärksam när vattnet sjunker undan

När det varit höga flöden och vattnet sedan börjar sjunka undan ökar risken för ras och skred. Jord, grus, sten och sand kan komma i rörelse.

När en översvämning pågår tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och vattentrycket ökar i jordens porer (höjt portryck). När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet.

När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt. Siltjord har så små korn att man inte kan urskilda dem med ögat.

Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vallens vikt som en pådrivande faktor.

Vilka tecken på jordskred kan jag hålla utkik efter?

  • Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.
  • Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
  • Brott på ledningar och kablar i marken.
  • Träd och stolpar som börjar luta.

Fokusfrågor 

  • Hur kan vi minimera skadorna från översvämningarna när de väl sker? 
  • Hur kan vi begränsa översvämningarna på de mest känsliga platserna (t ex vid viktiga vägar, broar, hus, byggnader)?
  • Hur kan vi med hjälp av digitalisering och modern teknik som t ex IoT, internetuppkopplade sensorer, webbtjänster och appar skapa lösningar för att hjälpa oss att hantera, reagera på, styra och förhindra översvämningarna?

Riskanalys

Vad kan hända vid dessa översvämningar? 
Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
Vilka är de mest prioriterade riskerna?

Ta fram förslag på lösningar

Ta fram många förslag på tänkbara lösningar på hur man skulle kunna lösa utmaningarna i fokusfrågorna ovan.
Använd en kreativ idégenereringsprocess och brainstorming i första steget.

  • Jobba enskilt tyst och skriv upp så många förslag du kommer på.
  • Jobba i grupper (samma grupper som i Fashiontech-projektet).
    Utse en i gruppen som sammanställer allas idéer i en gemensam lista som alla får ta del av.
  • Bygg vidare på varandras idéer. Kom på ännu fler idéer, kanske nya kombinationer av flera förslag. Här är även elever från TE18IM som läser Dator- och Nätverksteknik, Ciscos IoT-kurs, Webbutveckling och Programmering med i projektgrupperna för att få in förslag på digitala lösningar.
  • Utvärdera era idéer. Vilka är akuta lösningar? Vilka är förebyggande proaktiva lösningar? Vilka idéer är mest realistiska och genomförbara? Vilka idéer tror ni har bäst effekt på att lösa problemen? Vilka anser ni borde prioriteras?
  • Välj ut de tre bästa idéerna/förslagen som ni i gruppen vill bygga vidare på, utveckla och konkretisera. Låt alla i gruppen vara med och rösta på alla förslagen (topp 3).
  • Presentera och beskriv era tre bästa förslag för de andra projektgrupperna.

Utveckla och konkretisera ert bästa förslag

Konkretisera ert bästa förslag från igår gällande lösningar mot översvämningarna.

  • Jobba tillsammans i projektgruppen
  • Dela upp ansvarsområden så att alla i gruppen får en uppgift och arbetar.
  • Ni ska konstruera er lösning. Hur ska den se ut? Var ska den installeras? Hur ska den byggas? Vilka material och delar ska den bestå av? Vilka krafter kommer den utsättas för och vad krävs för att den ska hålla och fungera?
  • Ta fram en prototyp eller modell. Skapa en skiss eller 3D-modell på hur den ska se ut. Bygg en fysisk modell eller prototyp. Använd material vi har i Makerspace för att konstruera och bygga er modell.

Implementering

Presentation av idéerna, förslagen och modellerna för Region Halland, MSB, Räddningstjänsten, företag och de kommuner som är mest berörda. Eventuellt en artikel om arbetet och förslagen i media.
Hur vill ni presentera era idéer?

Bilder från fältstudie längs Lagan vid Knäred att använda till era presentationer.

Satellitbilder från Google Maps ->>


Robotar som ger människor jobb

De senaste åren har det skrivits mycket om att robotar tar människors jobb. Allt fler arbetsuppgifter ersätts av robotar, och fler står på tur i takt med att robotarna snabbt blir bättre och mer avancerade.

I robotiseringens och automatiseringens kölvatten skapas dock mängder av nya arbetstillfällen, främst inom teknikyrken som programmering, AI och mekatronik.

Här är dock ett intressant filmklipp från Japan som visar hur ett café erbjuder människor med funktionsnedsättningar arbetstillfällen som robotservitörer. Robotarna i caféet fjärrstyrs helt enkelt av människor som kan sitta eller ligga hemma och styra dem och interagera med caféets besökare. Mänsklig social interaktion och social integrering möjliggörs tack vara robotarna.

Robotar som ger människor jobb

Uppgifter och diskussionsfrågor

  1. Vad tycker du om det du såg på filmen? Hur känner du inför en utveckling där allt fler mänskligt fjärrstyrda robotar interagerar med oss i offentliga miljöer som t ex caféer eller butiker?
  2. Ge exempel på negativa saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
  3. Ge exempel på positiva saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
  4. Tycker du att denna typ av arbetsuppgift enbart ska utföras av människor med olika typer av funktionsnedsättningar? Eller bör det vara som vilken typ av jobb som helst att alla får konkurrera om jobben på lika villkor?
  5. Skulle du hellre vilja bli serverad av en mänskligt fjärrstyrd servitörsrobot eller en autonom robot som styrs automatiskt av artificiell intelligens eller utifrån förprogrammerade instruktioner?
  6. Hur tycker du att en servitörsrobot ska se ut? Ska den likna roboten i filmen? Ska den likna en människa mer? Tycker du att den ska se helt annorlunda ut och kanske vara mer anpassad för att hämta och lämna brickor eller tallrikar och glas? Beskriv, skissa och sök gärna efter inspiration på Internet.
  7. Vilka egenskaper behöver en bra servitörsrobot ha? Vad ska den kunna göra? Beskriv funktionerna och hur den rent mekaniskt ska vara uppbyggd. Vilka funktioner behöver programmeras? Vilka funktioner behöver fjärrstyras? Hur kan man lösa de olika funktionerna rent tekniskt?
  8. Skulle du kunna tänka dig att jobba med denna typ av teknologi själv? Hur då i så fall? Som den som styr roboten, som den som programmerar den eller som den som konstruerar och designar den här typen av robotar?

VR suddar ut gränserna mellan liv och död

Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld?
2016 dog Jang Ji-sungs sju år gamla dotter Nayeon av en obotlig sjukdom. Tre år senare återförenades den sydkoreanska mamman med Nayeon, i en virtuell värld skapad för en TV-dokumentär.

I nedanstående Youtube-film har Munhwa Broadcasting Corporation delat sekvenser från den speciella dokumentären, med titeln ”Jag träffade dig”, där bilderna klipptes mellan ”den verkliga världen” och den virtuella.

En mamma återförenas med sin avlidna dotter i VR

Först ser vi hur Jang står framför en massiv grön skärm medan hon bär både ett VR-headset och någon slags haptiska handskar. Lite senare ser vi hur hon pratar med sin dotter, håller hand och till och med har en födelsedagsfest i deras favoritpark med en tårta med tända ljus.

VR-återföreningen är, som du kan förvänta dig, extremt känslomässig. Jang börjar gråta i det ögonblick hon ser den virtuella Nayeon, medan resten av familjen, Nayeons far, bror och syster ser hur den känslomässiga återföreningen mellan mamman och dottern utspelas framför dem.

”Kanske är det ett riktigt paradis,” sade Jang om återföreningen i VR enligt Aju Business Daily. ”Jag träffade Nayeon, som mötte mig med ett leende för en mycket kort tid, men det är en mycket lycklig tid. Jag tror att jag har haft den dröm jag alltid velat ha.”

Enligt Aju Business Daily tillbringade produktionsteamet åtta månader på projektet. De designade den virtuella parken efter en som mor och dotter hade besökt i den verkliga världen, och använde rörelsefångstteknologi (motion capture) för att spela in rörelserna hos en barnskådespelare som de senare kunde använda som modell för sin virtuella Nayeon.

Processen är kanske inte enkel, och slutprodukten kanske inte är helt perfekt, men vi har nu tekniken för att återskapa de döda i VR – övertygande nog för att få sina nära och kära till tårar.
Konsekvenserna av detta är omöjliga att förutsäga.

Det kan ha tagit ett helt team av experter att producera ”Jag träffade dig”, men hur långt är vi från att ha en plattform som låter någon ladda upp bilder av en avliden kärlek och sedan interagera med en virtuell version av den personen? År? Månader?

Vilken typ av påverkan kommer detta att ha på sorgprocessen?
Kommer det hjälpa människor att komma till ett avslut och gå vidare med sina liv, om de får se en nära anhörig i VR efter dennes död? Kommer vissa människor bli beroende av den virtuella världen, spendera mer och mer tid i den och mindre och mindre i den verkliga?
Och kommer det att sluta med VR? Eller är detta bara det första steget till androider utformade för att härma, imitera och ersätta våra döda nära och kära till både utseende och personlighet, som i avsnittet ”Black Mirror” Be Right Back?

Black Mirror

Flera nystartade företag lägger grunden för den framtiden och sammanställer data om människor, både levande och döda, så att de med hjälp av AI kan skapa ”digitala avatarer” av dessa människor och återskapa både röster och simulerade datorgenerade filmklipp med fotorealistisk och verklighetstrogen kvalitet. Andra företag bygger redan robotkloner av riktiga människor.

Nyckeln till att en VR-återförening blir en positiv sak, det vill säga mer som ett tjugoförsta århundradets utvecklade variant av ett fotoalbum och mindre som ”Black Mirror”-avsnittet, verkar vara att den levande personen helt accepterar sin älskades död.

”Eftersom du vet att personen är borta accepterar du den virtuella motsvarigheten för vad den är – ett tröstande minne,” sa Princeton neurovetenskapsman Michael Graziano till Dell Technologies i december. ”Det är inget fel eller oetiskt med det.”

Kanske är reglering nödvändig? I stället för att låta nystartade företag erbjuda allmänheten chansen att interagera med virtuella versioner av sina döda nära och kära, utan tvekan till en kostnad, kanske vi bör göra tekniken tillgänglig endast för personer som först har genomgått en screening med en psykolog?

Det är svårt i dagsläget att säga vad som kan fungera eftersom möjligheten att interagera med övertygande versioner av den avlidne i VR definitivt är ett outforskat territorium. Men nu när vi officiellt har kommit in på den arenan har vi många frågor vi måste svara på så snart som möjligt.

Diskussionsfrågor:

  1. Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld?
  2. Vilka fördelar ser du med den här tekniken?
  3. Vilka nackdelar ser du med den här tekniken?
  4. Anser du att det är etiskt att använda AI och VR-tekniken så här?
  5. Tycker du att den här teknikanvändningen borde regleras?
  6. Vilka företag eller organisationer tycker du borde hantera och erbjuda den här typen av tjänster?
  7. Vilka yrkeskategorier anser du bör vara inblandande i projektgruppen för att utveckla en sådan här VR-upplevelse?

Effektivare sortering kan ge bättre återvinning av textil

I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.

– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.

Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.
Maria Ström,. verksamhetsledare Wargön Innovation.

Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.

– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.

Behövs industriell kapacitet

Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.

– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.

I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg –  från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.

Råvaran måste sorteras

– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.

Kläder återvinning textilsortering
I stället för att brännas kan de begagnade plaggen återanvändas eller återvinnas. Foto: Jerry Lövberg

Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.

– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.

”En utmaning för oss som medborgare”

Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.

– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.

Design- och konstruktionsuppgift:
(Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)

Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.

  • Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
  • Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
  • Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.

—————————————————————————————————————-

Se en presentation om Textilåtervinningens miljönytta och utmaningar: resursanvändning och kemikalier. http://wasterefinery.se/media/2017/04/2-Textil%C3%A5tervinningens-milj%C3%B6nytta-och-utmaningar.pdf


Hur blir man en bra problemlösare?

Problemlösning kommer vi i kontakt med i många olika situationer och sammanhang, både i skolan, arbetslivet och i privatlivet. För att kunna lösa problem behöver man givetvis en hel del kunskaper kopplade till det specifika ämnesområdet. Men det finns även en del generella saker, strategier och metoder man kan använda sig av för att bli en bättre problemlösare.

Problemlösning kan delas in i följande områden:
Problemlösningens faser, tänkbara strategier vid problemlösning och de kompetenser som är nödvändiga hos en problemlösare.

Elevernas arbete med ett problem kan delas upp i fyra successiva faser:

  • att förstå problemet
  • att göra upp en plan
  • att genomföra planen
  • att se tillbaka och kontrollera resultatet

En av de viktigaste faserna för lärande är den sista, att efter man tror sig kommit fram till en lösning se tillbaka, kontrollera resultatet och reflektera.

Några frågor man kan ställa sig är: 

  • Stämmer lösningen verkligen med de förutsättningar som ges i problemet?
  • Finns det något annat, kanske enklare sätt att lösa problemet på?
  • Kan jag kontrollera mitt resultat genom att lösa problemet på ett annat sätt?
  • Har jag upptäckt några nya spännande samband som jag kan ha nytta av i andra sammanhang?

Strategier för en bra problemlösningsplan:

  • välja en eller flera laborationer att arbeta med
  • rita bilder
  • söka mönster
  • arbeta baklänges
  • göra en lista
  • skriva upp en ekvation
  • dramatisera situationen
  • göra en tabell eller ett diagram
  • gissa och pröva
  • lösa ett enklare problem först
  • använda laborativa material
  • Bygga och använda modeller
  • Bygga och använda prototyper
  • Använda simuleringsverktyg
  • Kolla hur du själv eller andra löst liknande problem tidigare