Konstruktions- och CAD-uppgifter kopplat till TIS-projekt Oceanpiren. OBS! De olika uppgifterna i listan nedan behöver inte slutföras sekventiellt i ordning. Vi kommer jobba med de olika uppgifterna vid flera olika lektionstillfällen. Använd listan som checklista och vid din planering under projektet.
TE18DP kurs CAD 1 och Konstruktion 1
Leta efter och hitta den lägenhet som du ska rita planritning till och göra inredningsdesignförslag till. Alla lägenhetsnummer finns representerade i bofaktabladen om Brf Oceanpiren från Midroc.
Skapa separata bildfiler för de olika ritningarna av din lägenhet som finns i bofaktabladets pdf.
Skapa en planritning i 2D i Fusion 360 för din lägenhet.
Identifiera och numrera alla olika väggsegment i din lägenhet.
Sammanställ en lista på alla ingående väggsegment och ange vilken typ av vägg det är enligt följande kategorier: * Bärande ytterväggar * Lägenhetsskiljande väggar * Bärande innerväggar * Icke bärande innerväggar * Våtrumsväggar
Gör en CAD-ritning på stomsystemets uppbyggnad för din lägenhet i Fusion 360. Vi utgår till att börja med ifrån att väggarna byggs i form av en trästomme enligt principritningar för de olika väggtyperna enligt lista ovan.
Skapa en material-/komponentlista (BOM) för bygget av din lägenhet i Excel.
Skapa en kostnadskalkyl för materialet till bygget av din lägenhet i Excel.
Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att primärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att sekundärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
Beräkna några laster för bärande delar i din lägenhet.
Problemlösning kommer vi i kontakt med i många olika situationer och sammanhang, både i skolan, arbetslivet och i privatlivet. För att kunna lösa problem behöver man givetvis en hel del kunskaper kopplade till det specifika ämnesområdet. Men det finns även en del generella saker, strategier och metoder man kan använda sig av för att bli en bättre problemlösare.
Problemlösning kan delas in i följande områden: Problemlösningens faser, tänkbara strategier vid problemlösning och de kompetenser som är nödvändiga hos en problemlösare.
Elevernas arbete med ett problem kan delas upp i fyra successiva faser:
att förstå problemet
att göra upp en plan
att genomföra planen
att se tillbaka och kontrollera resultatet
En av de viktigaste faserna för lärande är den sista, att efter man tror sig kommit fram till en lösning se tillbaka, kontrollera resultatet och reflektera.
Några frågor man kan ställa sig är:
Stämmer lösningen verkligen med de förutsättningar som ges i problemet?
Finns det något annat, kanske enklare sätt att lösa problemet på?
Kan jag kontrollera mitt resultat genom att lösa problemet på ett annat sätt?
Har jag upptäckt några nya spännande samband som jag kan ha nytta av i andra sammanhang?
Strategier för en bra problemlösningsplan:
välja en eller flera laborationer att arbeta med
rita bilder
söka mönster
arbeta baklänges
göra en lista
skriva upp en ekvation
dramatisera situationen
göra en tabell eller ett diagram
gissa och pröva
lösa ett enklare problem först
använda laborativa material
Bygga och använda modeller
Bygga och använda prototyper
Använda simuleringsverktyg
Kolla hur du själv eller andra löst liknande problem tidigare
Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu. Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!
Alla viktiga projekt behöver en flygande start! Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1. TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial. Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras. Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller. Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.
Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.
För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020. Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.
För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.
Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.
Här kan du se var byggherrarna bygger
Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser. Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.
Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.
Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.
Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).
World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.
WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.
Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt! Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.
Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem– Reco Lab med Tre Rör Ut
Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.
Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem
Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.
På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.
Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:
ökad biogasproduktion
ökad näringsåtervinning
effektiv värmeåtervinning
mer energieffektiv läkemedelsrening
minskad klimatpåverkan
möjligheten för vattenåtervinning
Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling. Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020. Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.
Bilder på bygget av Oceanhamnen
Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:
Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)
Bygg fågelholkar i träslöjden, och använd dem i undervisningen i fler ämnen!
Fågelholkar i träslöjden
Förutom att det är en bra slöjduppgift så kan man göra något spännande och intressant biologi- och teknikprojekt av det också. Eleverna kan sätta upp fågelholkarna runt skolan och förse dem med olika sensorer och kamera för att övervaka, logga och undersöka om och när det flyttar in fåglar i dem, samt lite annan information som temperatur, luftfuktighet och lufttryck. Man kan t ex använda sig av Micro:bit eller Raspberry Pi med lämpliga sensorer till (t ex envirobit från Pimoroni eller Enviro till Raspberry Pi). Det data som loggas kan även användas i matematikundervisningen för att sammanställa till tabeller, olika typer av diagram och grafer och för att beräkna medelvärden m.m.
Här är en lista på fåglar som häckar i holkar och kan tänkas bygga bo i en observationsholk:
Vanligast: Talgoxe Behöver hål med minst 32 mm diameter. På vintern används holkarna som vindskydd när talgoxarna ska sova.
Nötväcka Behöver ca 30 mm diameter men använder helst holkar med 50 mm hål som den då murar igen till lagom storlek. Bottenytans kant bör vara 15 cm.
Göktyta Behöver 32 mm diameter. Ganska sällsynt. Vill ha mycket djup holk (40 cm mellan hål och botten).
Talltita Behöver 30 mm diameter. Bara i eller nära barrskog. Svår att få att häcka i holk. Den vill hacka ut bohålet själv. Fyll holken med sågspån upp till ingångshålet så kan fåglarna tömma den och sedan bygga sitt bo.
Svartmes Behöver 28 mm diameter. Bara i eller nära barrskog. Vill ha en holk nära marken, helst i knähöjd.
Tofsmes Behöver 28 mm diameter. Bara i eller nära barrskog.
Lappmes Behöver 30 mm diameter. Bara i eller nära barrskog med inslag av björk och endast i nordligaste Sverige.
Tornsvala (tornseglare) Behöver 45 mm diameter. Ganska svår att få att häcka i holk. Häckar i vanliga holkar mest i norra Sverige. Helst ska holken i så fall sättas upp liggande, men specialholkar kan också användas. Viktigast är att holkarna placeras högt så att fåglarna kan låta sig falla en bit för att få luft under vingarna vid utflygningen. Det får inte heller finnas trädgrenar eller andra hinder framför ingångshålen.
Trädkrypare Bara i eller nära skog. Behöver speciell holk av tjärpapp eller trä med smalt springformat ingångshål på sidan. Springan skall vara 25—30 mm bred och 50—100 mm lång.
Man behöver ofta lösa regressionsproblem när man tränar sina modeller för maskininlärning. I detta avsnitt av Coding TensorFlow diskuterar Robert Crowe hur man bygger och tränar en TensorFlow-modell med Keras, där du försöker hitta modellen som löser ett enda numeriskt resultat, med andra ord regression. Lär dig hur du kommer igång med regressionsproblem genom ett exempel där AI-modellen förutser en bils bränsleförbrukning i miles per gallon. Detta kräver att vår modell undersöker och lär sig av de data vi tillhandahåller för att förutsäga vårt slutliga nummer.
Neural Network Regression Model with Keras | Keras #3
I den här videon användes både en linjär och icke-linjär regressionsmodell för att förutsäga antalet visningar på en youtube-video baserat på den videons ”likes”, ”dislikes” och prenumeranter (en webcrawler användes för att samla in denna statistik). Modellerna är Neural Networks, och de implementeras med Keras API och Tensorflow-backend. I videon får du veta saker som vad regression är, hur man ställer in saker i Jupyter Notebook, träna-testa-dela, valideringsdelning, skalning / normalisering av data och när det är bra att göra det, batchstorlek, Stochastic Gradient Descent (SGD), Adam, epoker, iterationer, inlärningshastigheter, r2 (r ^ 2) poäng och mer.
Det verkar som om allt drivs av AI nuförtiden. Det handlar dock sällan om speciellt intelligenta system, eller riktig Artificiell Intelligens. AI används mest som en marknadsföringsterm, för det som oftast är maskininlärning (Machine Learning – ML) och tekniker som Neural Networks (NN). Dessa termer kan verka lite skrämmande och svåra, men de är faktiskt inte så komplexa som du kanske tror.
I följande filmklipp ges en enkel och tydlig förklaring till vad neurala nätverk och maskininlärning är, hur det fungerar och vad vi kan använda det till.
I somras hörde en journalist från UR av sig med frågor gällande programmering i skolan. En vecka i början av september fick jag och mina elever på Getingeskolan ett trevligt besök under en tekniklektion. I bifogad länk nedan går det nu i efterhand att lyssna på radioprogrammet.
I reportaget finns en hel del bra tips till lärare, skolledare och huvudmän!
Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat? Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?
Testa din klimatpåverkan med beräkningsverktyg från olika organisationer!
Med en klimatsmart livsstil kan du minska din klimatpåverkan. Att leva klimatsmart innebär att man har en livsstil som inte har långsiktig negativ påverkan på klimatet. Med det menas ett personligt klimatavtryck om maximalt 2 ton CO2e per person och år. Världssnittet ligger idag på 5 ton CO2e per år och snittsvensken har ett klimatavtryck på 9 ton.
Klimatförändringar och klimathot
Kan vi avvärja klimathotet genom en klimatneutral livsstil? Med hjälp av en klimatkalkylator kan du få insikt i din klimatpåverkan. Du kan även snabbt och enkelt testa att ändra dina svar för att se hur en förändring av din livsstil påverkar din klimatpåverkan. Om vi är många som gör förändringar som minskar miljöbelastningen så kan det få en stor effekt totalt.
På Klimatkontot har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.
Börja med att fylla i ”Snabba svar”. Dessa frågor täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster. Sedan kan du se ditt resultat eller fylla i ”Fler frågor tack!”. Om du fyller i dessa frågor också blir beräkningen av din klimatpåverkan mer komplett, om du inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.
Du kan själv välja att fylla i din livsstil under ett specifikt år eller för ett normalår. Genom att logga in och spara dina resultat kan du sedan jämföra mellan olika år. Du kan också testa och se vad du får för resultat om du potentiellt skulle ändra din livsstil.
Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och har utvecklats för den nya upplysningstjänsten www.hallakonsument.se vilket samordnas av Konsumentverket. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.
En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI (Stockholm Environment Institute) syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.
En stor del av klimatpåverkan från våra produkter har genererats någon annanstans. Därför tar klimatkalkylatorn även med utsläppen från tillverkningen av exempelvis ett vindkraftverk, en värmepump eller en bil. Hur lever du? Och vad kan du ändra? Testa på https://www.klimatkalkylatorn.se/
På ClimateHero kan du snabbt och enkelt beräkna ditt klimatavtryck.
Testet består av ett antal frågor som tar cirka 5 minuter att besvara.
Testet består av ett antal frågor i tre kategorier. Den första kategorin är Bostad, som beräknar klimateffekten av uppvärmning och elkonsumtion. Den andra kategorin är Resor, som beräknar klimatpåverkan från flyg och bil resor, motorcykel, motorbåt, moped, scooter m.m. Den tredje kategorin är Konsumtion som beräknar klimatpåverkan från köttkonsumtion, matsvinn, shopping, återvinning etc.
Connector for optional ultrasonic sensor or I2C breakouts (fully compatible with Pimoroni’s Breakout Garden range)
The Microbit pins 0, 1, 2, Gnd and 3V are available for use with croc clips etc.
Lots of mounting holes to create your own “body” for the robot or additional sensors etc.
Makecode extension and micropython examples available
* Wheels need pushing on and optional pen-holder needs screwing in if purchased
Assembly Instructions
Push on the wheels
If you have the pen holder, then use 2 screws to screw the two pillars into the main board from the bottom, then use the remaining 2 screws to screw the top holder into the pillars
Coding Your MiniBit
Microsoft MakeCode
Click any image to enlarge.
To load the extension, select Advanced, then Extensions. Then enter “Minibit” into the search box and press Enter. If that doesn’t find it (there are sometimes earch glitches) you can enter the full URL into the search box: “https://github.com/4tronix/MiniBit”
Once loaded, you will have a MiniBit menu item with 4 sub-folders:
Motor Blocks
The first command “Drive at speed 600” will set both motors to speed 600. If you do nothing more, the MinBit will continue going forward forever.
The speed value can be from -1023 (full speed reverse) to 1023 (full speed forward). Setting the speed to 0 will stop the motors
There is also a block for spinning – left motor and right motor turn at the same speed but in opposite directions.
Both the drive and spin blocks have a paired block that will drive (or spin) for a selected amopunt of time and then stop
There are two ways of stopping. Coasting to a stop or braking. If you set the speed to 0 or use the “stop with no brake” command, then it will stop gently over the coourse of a second or so 9depending on initial speed). If you use the “stop with brake” block (or the drive/spin for a time block) then it will stop almost immediately.
Finally, you can drive each motor individually. For instance if you set the left motor to drive at 600 and the right motor to drive at 1000, then it will perform an arc towards the left
LED Blocks
You can use these blocks to set and clear one or all the LEDs.
Note that the MiniBit defaults to automatically updating the LEDs whenever any change is made see the “more…” section to learn how and why to change this behaviour
The LEDs on the MiniBit are labelled from 0 to 3. Use these numbers in the Makecode blocks to change the colour. eg setting LED 1 to Purple could be done like this:
The default brightness level is 40. This is plenty bright enough for most uses, saves damaging eyes, and reduces battery consumption. If required you can change the brightness from 0 up to 255
Sensor Blocks
Only one sensor in here; the ultrasonic distance sensor. You can get the values to the nearest object in cm, inches or microseconds
More Blocks
These are the advanced usage blocks. Most students will not need to use them.
Set update mode is used to switch between automatic LED updates or manual LED updates. The default is for automatic updates: every change to the LEDs results in all the LEDs being written to with the updated values. This is easy to understand, but it does mean that when making a lot of changes it can slow things down considerably. If doing that, it is best to use Manual update mode, make all the changes required, then use the show LED changes block to make all the updates in one go.
Rotate LEDs block will move the colour in LED 0 to LED 1, LED1 to LED2, LED2 to LED3 and LED3 to LED0. If done repeatedly, with a delay between each one, it will show the lED colours rotating around all the 4 LEDs.
Shift LEDs block will move LED0 to LED1, LED1 to LED2 and LED2 to LED3. It will blank LED0. So all the colours will disappear one at a time from 0 to 3
You can also create your own colours and replace the fixed list of colours in any command using the convert from red, green, blue block. For example, to set LED0 to a blue-green colour:
Programming in microPython
Driving Motors
The motors use 2 pins each to determine the speed and direction. In microPython we use write_analog ( ) to set the first pin to a value between 0 and 1023 and the second pin to 0 in order to go forward. To reverse, we swap the pins so that the first pin is set to 0 and the second pin is set to the value.
On the MiniBit the left motor uses pins 12 and 8, and the right motor uses pins 16 and 14.
So to move the left motor forwards at speed 600:
pin12.write_analog(600) pin8.write_digital(0)
And to move the right motor in reverse at speed 450:
pin16.write_digital(0) pin14.write_analog(450)
To stop with no brake, use write_digital ( ) to set both pins to 0. To stop with brake, set both pins to 1. eg. stop left motor with coasting and right motor with brake:
pin12.write_digital(0) pin8.write_digital(0)
pin16.write_digital(1) pin14.write_digital(1)
So a complete, but fairly useless, program to drive the motors for 2 seconds and then stop quickly, would look like this:
from microbit import * pin12.write_analog(600) pin8.write_digital(0) pin16.write_analog(600) pin14.write_digital(0) sleep(2000) pin12.write_analog(0) # temporary fix for python bug pin12.write_digital(1) pin8.write_digital(1) pin16.write_analog(0) # temporary fix for python bug pin16.write_digital(1) pin14.write_digital(1)
Note the 2 lines that write_analog(0) before swapping a pin from analog to digital. These are required until a fix is obtained for the python PWM driver continually updating the pin type to analog
Lighting the LEDs
This uses the standard neopixel code, with the LEDs connected to Pin 13.
At the top of your program add import neopixel then:
leds = neopixel.NeoPixel(13, 4)
leds is then an array of all 4 LEDs. leds[0] refers to the LED 0 and leds[3] refers to LED3. Each element of the array is a set of 3 numbers representing the Red, Green and Blue values (each 0..255) for that LED. So to set LED2 to Blue:
leds[2] = (0, 0, 255)
All this does is update the array. To show the new value of the array, we need to call the show ( ) function as follows:
leds.show ( )
Reading the Ultrasonic Distance Sensor
The ultrasonic sensor breakout is on pin15.
The concept is simple: send an ultrasonic pulse out, then time how long it takes to return. Using the speed of sound and some maths, we can then work out the distance. The following complete program has 2 parts to it: a function sonar ( ) which returns the distance to the object, and the main code in a loop which continually prints the distance. We also need to import the utime library:
from microbit import * from utime import ticks_us, sleep_us
def sonar(): pin15.write_digital(1) # Send 10us Ping pulse sleep_us(10) pin15.write_digital(0) pin15.set_pull(pin15, NO_PULL) while pin15.read_digital() == 0: # ensure Ping pulse has cleared pass start = ticks_us() # define starting time while pin15.read_digital() == 1: # wait for Echo pulse to return pass end = ticks_us() # define ending time echo = end-start distance = int(0.01715 * echo) # Calculate cm distance return distance
Trafikkaos, nedskräpning och miljöfarligt avfall. Elsparkcyklarna, eller elscooters, väcker starka känslor. Men de upprörda känslorna kring elscootrarna handlar om mer än så.
”Om ni tycker att Sverige är splittrat i synen på invandring, kan jag konstatera att det är inget mot polariseringen i hur vi ser på fenomenet elsparkcyklar.”, skrev nationalekonomen Andreas Bergh lite skämtsamt på Twitter.
Hur har det på så kort tid kunnat bli så här?
Elsparkcyklarna dök först upp i Kalifornien för ett par år sedan. Under det senaste året har företag som Voi, Lime, Tier och Bird spridit ut sina hyrfordon i en rad svenska och europeiska städer.
Det handlar om en snabb omvandling av stadsrummet. Det påverkar inte bara estetiskt hur staden ser ut och upplevs, utan också de mellanmänskliga relationerna, hur medborgare interagerar med varandra. Daniel Helldén (MP), som är trafikborgarråd i Stockholm, talar om ”en brytningstid för transporter”, och att vi kanske kommer att se ”en helt annan stad framöver”. Då är det ju inte konstigt att det här berör och upprör människor.
Men den svenska debatten om elsparkcyklarna handlar inte så mycket om denna kulturförändring. Det handlar mest om stök, säkerhet, olyckor, nedskräpning och arbetsvillkor. Om behovet av nya lagar och regler. Och om de nu är så miljövänliga egentligen, vilket de inte är.
Läs gärna följande artiklar gällande hur miljövänliga, eller rättare sagt icke miljövänliga elsparkcyklarna är:
Hur som helst, inget av detta ovan är oviktigt, tvärtom. Men känslorna de väcker kan nog handla minst lika mycket om mer diffusa ting som har med värderingar och normer att göra. I Paris, elsparkcyklarnas kanske starkaste fäste i Europa, har såväl författare som filosofer och psykologer givit sig in i diskussionerna.
Elsparkcyklarna associeras med ett slags provocerande överlägsenhet, som understryks av hur de rör sig i stadsrummet, utanför etablerade normer, ett ”fordon med alla rättigheter”, enligt den franska filosofen och psykologen Elsa Godart.
Elsparkcykelns snabba utbredning på våra gator i städer har blivit en vardaglig symbol för ”disruption”, processen där ny teknik skakar om etablerade affärsmodeller.
På samma gång rubbas föreställningar om individens ansvar. Om någon parkerar cykeln så att den blockerar trottoaren skulle ingen komma på tanken att skylla på fabrikören. Men i fallet med elsparkcyklarna finns inga individuella ägare att rikta ilskan mot. Då blir allt bolagens, tjänsteleverantörernas, fel. På samma gång känner sig många befriade från ansvar, såväl brukare som de som avskyr och rentav vandaliserar fordonen, och som stoltserar med detta på sociala medier.
Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med innehållet i texten och de länkade svenska och engelska artiklarna och forskningsrapporten. De tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användning av transportmedel och hur de påverkar miljön, ekonomin och klimatet. Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.
Vad tror du kommer hända härnäst gällande elsparkcyklarna?
Hur kommer det se ut i framtiden? Om 5 år, om 10 år?
Vilka fördelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
Vilka nackdelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
Vad krävs för att minska problemen men behålla fördelarna?
Hur kan en bussresa med en dieseldriven buss bidra till lägre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med en elsparkcykel?
Gör ett diagram som visar en jämförelse mellan CO2-utsläpp för en resa från ditt hem till din skola med elsparkcykel och bil. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
Gör ett diagram som visar fördelningen mellan hur stor andel elscooterfärder i USA som ersätter en bilresa, en promenad, cykeltur, kollektivtrafiktur eller där personen helt enkelt hade avstått från att åka. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
Hur mycket längre livslängd anser du behövs för att elsparkcyklarna ska anses vara miljövänliga alternativ? Motivera ditt svar med beräkningar. Använd siffrorna från den länkade forskningsrapporten.