Tips för bättre 3D-utskrifter med Cura

Cura är ett open-source slicer-program. Det är ursprungligen utvecklat av företaget Ultimaker som en slicer till deras 3D-skrivare, men fungerar lika bra till nästan alla andra 3D-skrivare på marknaden. Det är ett av de mest populära programmen för detta ändamål.

För att skriva ut saker i en en 3D-skrivare behövs ett så kallat slicer-program. Det är ett program som gör om en STL-fil till G-code som 3D-skrivaren kan tolka. Slicern skivar upp 3D-modellen i olika lager där G-coden bestämmer var det ska läggas ut filament och hur.
Här är ett antal parametrar man kan justera i inställningarna för sin 3D-utskrift:

  • Layer height: Höjden på varje lager i utskriften
  • Wall thickness: Tjockleken på väggarna i utskriften
  • Top/bottom thickness: Tjockleken på “tak” och “golv” i utskriften
  • Infill density: Hur mycket av insidan ska täckas upp med material?
  • Printing temperature: Temperatur på munstycke – beror på vilket material vi väljer
  • Build plate temperature: Temperatur på byggplatta – beror på vilket material vi väljer
  • Travel speed: Hur fort munstycket rör sig när det inte extruderar plast
  • Enable print cooling: Om vi vill kyla plasten med “part cooling fan” när det kommer ut
  • Build plate adhesion: Olika metoder för att få bättre fäste vid byggplatta
  • Enable supports: Om det automatiskt ska genereras stödstrukturer
  • Support placement: Vart stödstrukturer ska genereras
  • Support density: Hur mycket stödstrukturer ska genereras
  • Support overhang angle: Vart stödstrukturer ska genereras
  • Print speed: Utskriftshastighet – hur fort munstycket rör sig när det extruderar plast

I nedanstående filmklipp visar Chuck dig tre Cura Slicer-inställningstrick för nybörjare som han använder på sina ENDER 3 och CR-10 Mini hela tiden. Dessa Cura-tricks är särskilt användbara för alla som precis kommit igång med 3D-printing.

3 Cura Slicer Setting Tricks For Beginners (8:19)

Support eller stödstrukturer

Om ett 3D-objekt du vill skriva ut har delar med överhäng behöver du använda supportmaterial eller s k stödstrukturer. Det finns olika sätt att lägga till stödstrukturer till ett en 3D-modell. Hur du ställer in Cura Tree Supports (trädstöd) och Simple Support och vilka inställningar du kan göra hittar du i nedanstånde avsnitt av Filament Friday med Chuck. Han använder en enkel testutskrift för att se vilket Cura-stöd som fungerar bäst och varför. Han visar hur enkla de är att ta bort och hur bra utskriften ser ut när du är klar.

CURA – Tree Supports vs Standard Supports (8:27)

Med en plugin till Cura går det att skapa mer precisa manuella stödstrukturer bara just där du vill ha dem, så att du kan spara plast och snabba upp utskrifterna jämfört mot att använda de automatiska verktygen.

Custom Manual Supports in Cura 4.3 (7:45)

Build plate adhesion – Skirt, Brim and Raft


Build plate adhesion – Skrit, Brim, Raft (3:16)

How to get your 3d printed parts to stick to the bed and avoid curling/warping

(15:31)

Mäta CO2 och VOC med ESP32

Känner du dig ibland trött under möten eller i skolan?
Har du ibland huvudvärk efter jobbet eller skolan?
Vill du ändra på det? Då kan det vara intressant för dig att mäta skadliga gaser i luften i din arbetsmiljö, vilka kan resultera i både trötthet och huvudvärk.

I filmklippet nedan används en ESP32 och två ESP8266 med sensorer för att bygga ett system som mäter luftkvaliteten. Sensorerna som används är: Winsen MH-Z19, Sensirion SGP30 och SCD30.
I denna video:

  • Fokusera på inomhusklimat
  • Fokusera på gaser där den främsta källan är människor
  • CO2:s påverkan på luftkvaliteten inomhus
  • Se förhållandet mellan CO2-sensorer och global uppvärmning
  • Använd ett annat sätt för att bedöma inomhusluften: VOC eller eCO2
  • Och vi kommer att bygga sensorer för att överföra värden till Grafana

How to measure CO2 and VOC with ESP Microprocessors. Which one is better? (21:12)



Bygga bil – inspirationsbilder

Ämnesövergripande arbete i Teknik och Slöjd för årskurs 6.

Börja med att göra en ritning på ett chassi av 8 mm plywood.
Chassit ska ha 4 hjul och det ska gå att svänga med framhjulen eller bakhjulen.
Det ska vara drivning på minst ett av hjulen.
Bilen ska drivas av en elmotor med remdrift och 2 st AA-batterier. Se de två bilderna nedan för hur elmotorn, batterihållaren, hjulaxlar och hjulen ser ut.
Du får själv bestämma hur du vill att din bil ska se ut och hur chassit ska se ut, men längden och bredden får vara max 200 x 200 mm.
Gör först skisser på papper eller i Tinkercad och sedan en måttsatt 2D-ritning på papper och 3D-ritning i Tinkercad när du bestämt hur ditt chassi ska se ut.





Fashiontech produktutveckling

Konstruktion TE18DP

I konstruktionskursens del av Fashiontech-projektet kommer vi jobba med både Elektronikkonstruktion och Mekanisk konstruktion.

Elektronikkonstruktionsarbetet omfattar följande delar:

  • Kravspecifikation/kravbeskrivningar
  • Funktionsspecifikation/funktionsbeskrivning
  • Blockschema
  • Flödesschema/flödesmodeller
  • Kopplingsschema 
  • Kretsschema
  • Kretskortslayout
  • Mönsterkort
  • Anslutningsdon
  • Ledare och kablage
  • Kylning
  • Analog och digital teknik, analoga och digitala komponenter, signaler och kretsar.
  • Logik och Boole’s algebra
  • Funktionstabeller/sanningstabeller
  • Olika talsystem, binära, hexadecimala
  • ASCII-kod och Unicode
  • Prototyper, test och simuleringar
  • Lödning
  • Strömförsörjning och olika batterityper
  • Elektronikproduktion, produktionsmetoder och produktionsteknik
  • Projektdokumentation
  • Projektkommunikation

Lektionsuppgifter v 43:

  1. Bestäm vilken yrkeskategori du vill designa, konstruera och skapa en riktig prototyp av ett Fashiontech-plagg till. Skriv in vilken yrkeskategori du valt (målgrupp) och skriv vilket klädesplagg (produkt) du vill skapa.

2. Skriv en lista på vilka funktioner du tycker att plagget ska ha.
Varje funktion ska lösa någon form av användarbehov. Skriv en funktionsbeskrivning för respektive funktion och vilket behov eller problem den löser.
Gör funktionsbeskrivningen hierarkisk. Först en övergripande beskrivning för respektive funktion, sedan en mer detaljerad beskrivning av funktionerna. Vad gör funktionen? Varför ska den finnas? Hur fungerar den? Hur ska funktionen styras?

3. Gör research.
Sök efter liknande smarta plagg, wearables eller andra produkter som löser samma problem eller tillgodoser de användarbehov du vill adressera med din Fashiontech-produkt. Samla på dig relevant info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor och kopiera text och bilder som du anser kan vara bra att ha. Ta gärna med flera olika varianter av varje konkurrerande befintlig produkt du hittar. Ta reda på hur produkterna fungerar, hur de är uppbyggda, konstruerade, vilka material som används, specifikationer och egenskaper m.m.

4. Skapa en komponent-lista till ditt Fashiontech-plagg.
Vilka komponenter tror du kommer behövas för att erhålla önskad funktion?
Gör research; sök efter tänkbara komponenter eller moduler som har de funktioner och egenskaper som du tror behövs. Samla på dig info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor. Ta med flera olika varianter av varje komponent. Är du osäker på om din produktidé kommer fungera rent konceptuellt så kan du bygga en prototyp och testa funktionen. Vilka delar/komponenter eller moduler kan du använda för att bygga en fungerande konceptprototyp?

Skriv in vad du behöver för komponenter i denna gemensamma komponentlista:

5. Arbeta med designen av ditt Fashiontech-plagg.
Samla på dig inspirationsbilder och förlagor som du hittar på Internet. Kopiera in dem i din Design-loggbok.
Du kan även börja skissa på hur du vill att ditt Fashiontech-plagg ska se ut (uppgift i kursen Bild och form).

6. Skapa en beskrivande och säljande presentation av ditt Fashiontech-plagg-projekt. I detta läge handlar det inte om att göra reklam för en färdig produkt, utan en presentation av din projektidé. Berätta vad du planerar att göra, lära dig och beskriv funktionerna som det smarta plagget ska ha och vilka problem hos kunderna du försöker lösa.
Denna presentation ska vi lägga upp på www.fashiontech-projects.se efter höstlovet.

Återbruka Laptop-skärm till en Raspberry Pi

Går det att använda skärmen från en gammal överbliven bärbar dator till en Raspberry Pi?
Svaret på den frågan är …nja.
Om du kompletterar med ett speciellt kort, ett LVDS LCD-controller board, med en anpassad kabel mellan din Raspberry Pi och LCD-skärmen, så kan du få det att fungera.
Du kan även koppla in LCD-skärmen till en massa andra prylar som datorer, videospelare, övervakningskameror m.m.
Det är dock viktigt att veta en del saker om skärmen först innan du kan välja lämpligt LCD Controller kort. Är det 1- eller flerkanals LVDS? Vilken typ av kontakter används? Vilken upplösning har skärmen? Vilken typ av bakgrundsbelysning har skärmen? Mer info om LVDS hittar du längre ner på denna sida.

Följande filmklipp (ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses) visar hur man gör:

ReUsing old laptop displays for Raspberry Pi and other uses

Mer information och exempel på olika LCD-controller boards och hur du väljer rätt hittar du i denna uppföljningsvideo (Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2):

Old laptop Screens on a Raspberry PI… Part 2

De LCD Controller-kort som används i filmklippet ovan är:

VGA, Comp, HDMI inputs, 1366×768: https://www.banggood.com/custlink/3DK…

VGA, DVI, HDMI inputs, 1366×768:- https://www.banggood.com/custlink/DDK…

Comp, VGA, HDMI, USB, TV inputs most resolutions:- https://www.banggood.com/custlink/vK3…

Other LVDS Controller Boards https://www.banggood.com/custlink/33G…

Vad är LVDS (Low Voltage Differential Signalling)?

What is LVDS? And how to reuse old laptop displays

För att kolla upp information om din LCD-panel kan du söka på http://www.panelook.com/

Mer LVDS-info: http://www.ti.com/lit/ug/snla187/snla…http://www.ti.com/lit/ug/slld009/slld…https://en.wikipedia.org/wiki/Low-vol…https://www.analog.com/media/en/techn…http://www.tij.co.jp/jp/lit/ds/slls30…