Kategori: Källkritik

Skyddar munskydd och ansiktsmasker mot covid-19?

Covid-19 (akronym för engelskans Coronavirus disease 2019) är en viral luftvägsinfektion orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2.
Användningen av munskydd kan minska spridningen av coronavirus och därmed minska smittspridningen av sjukdomen covid-19 i samhället.

Hur sprids sjukdomen?

Viruset som orsakar infektionssjukdomen covid-19 överförs huvudsakligen via små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. De här dropparna är för tunga för att hänga kvar i luften och faller snabbt mot golv och andra ytor. Du kan infekteras genom att du andas in viruset om du befinner dig nära någon som har covid-19. Du kan också vidröra en kontaminerad yta och sedan röra vid ögon, näsa eller mun.

Frågor och svar gällande munskydd och ansiktsmasker

Det finns många frågor kring munskydd och ansiktsmask i samband med covid-19. På sidan https://vetcov19.se/dokument/munskydd/ svarar ett antal svenska forskare och experter på frågorna och reder ut varför de i Vetenskapsforum covid-19 rekommenderar användning av munskydd.

Här kan du ta del av ett 20-tal studier gällande munskyddens effekter: https://vetcov19.se/dokument/studier-gjorda-pa-munskydd/

Diskussionsfrågor:

  1. I vilka situationer kan det vara lämpligt att ha munskydd?
  2. I vilka situationer kan det vara direkt olämpligt att använda munskydd?
  3. I vilka situationer är det onödigt att använda munskydd?
  4. Vilka negativa effekter kan ett omfattande användande av munskydd medföra?
  5. Vilken typ av munskydd känner du till och i vilka situationer är det tänkt att de ska användas?
  6. Vilka material används i munskydd?

Mask vs no mask calculator.

Mask vs no mask calculator är en webbsida som skapats för att hjälpa människor att förstå vikten av att bära ansiktsmasker offentligt. Genom att svara på några frågor kommer du få veta hur dina individuella åtgärder kan begränsa spridningen av COVID-19.

https://www.omnicalculator.com/health/mask-vs-no-mask

Så här fungerar den:
Svara på frågan ”Använder du en ansiktsmask/munskydd eller inte?” Om du gör det, välj vilken typ av munskydd du bär, eftersom de har olika filtreringseffektivitet.

Välj det ursprungliga reproduktionsnumret R₀. Detta bör uppskattas för samhället utan några epidemiska begränsningar införda, dvs i början av pandemin. Räknaren har ett standardvärde på 2,5, eftersom coronaviruset har ett R₀ på ungefär 2,4 till 4,0. Detta innebär att varje ny person i genomsnitt sprider sjukdomen till cirka 2 – 4 personer.

I det tredje avsnittet kan du välja hur många som bär en ansiktsmask korrekt.

Efter att ha fyllt i denna information får du resultatet – det beräknade antalet personer som kommer att skyddas från infektionen och antalet liv som räddats. Allt tack vare att du bär en mask!

Lek med resultaten för att se hur antalet förändras när fler och fler bär masker. Det finns även en inbäddat en graf för att visa denna information i en enklare, grafisk form. Kanske kommer du att kunna övertyga dina vänner och familj att bli en hjälte?

Coronavirus munskyddskalkylator

Fördelarna med att bära masker i allmänna utrymmen är obestridliga; många människor går igenom COVID-19 med lite eller inga symtom och kan därmed omedvetet sprida det även genom att bara prata. Det är därför det är så viktigt att ha en mask offentligt! Nya studier rapporterar att munskydd minskar överföringen av det nya coronaviruset med 50%, även om vissa nämner siffror som är ännu högre än så. Beroende på typ av mask kan de stoppa upp till 99% av viruspartiklarna (N99-filter). Även en vanlig, hemmagjord tygmask (vilket är vad CDC rekommenderar) räcker för att avsevärt minska risken för att sprida infektionen. En ny beräkningsmodell visar att den offentliga maskbärningen kan spara upp till 33 000 liv under de närmaste tre månaderna!

Munskyddskalkylatorn på https://www.omnicalculator.com/everyday-life/coronavirus-mask hjälper dig att fatta ett välgrundat beslut om vilken typ av mask du behöver för att skydda dig själv och andra. Med dess hjälp kan du uppskatta hur många masker eller filter du behöver för en viss tidsperiod och hur mycket pengar de kommer att kosta dig. Du kan även läsa om den vetenskapliga bakgrunden till ansiktsmaskernas betydelse, och kolla om du har använt din mask korrekt!

https://www.omnicalculator.com/everyday-life/coronavirus-mask

Hur fungerar munskyddsräknaren?
För de flesta av oss är ansiktsmasker något helt nytt, och vi tar vanligtvis inte hänsyn till dem i våra budgetar. Det finns dessutom fler olika typer och vilken ansiktsmask som är bäst för dig och hur länge den kan hålla kan vara svårt att veta. Därför finns coronavirusmunskyddsräknaren som är utformad för att göra ditt liv lite enklare genom att uppskatta kostnaderna för ansiktsmasker, samt berätta hur många masker (eller filter, beroende på vilken typ) du behöver för att möta dina behov.

Räknaren tar data om vilken typ av mask du använder och kombinerar den med mer information du ger.

När du använder den lär du dig:
Hur effektiv masken du använder är att skydda dig. Du kan klicka dig igenom de olika typerna och jämföra deras effektivitet för att göra bästa möjliga val när det gäller din säkerhet;
Hur många masker eller filter du behöver under en viss tidsperiod. Även om det inte längre är den kamp det var i början av pandemin, är det fortfarande viktigt att planera framåt.
Hur ofta behöver du byta mask (eller dess filter). Det är viktigt att komma ihåg att masker inte fungerar hur länge som helst. För att vara skyddad måste du se till att din mask är fräsch och underhålls ordentligt.
Hur mycket kostar masker och filter dig. Med den här informationen kan du ställa in en maskbudget för så länge du behöver.
Resultaten varierar beroende på vilken typ av mask du väljer.
Munskyddsräknaren låter dig välja bland de vanligaste typerna.

Info-affisch om desinformation och fake news

F-L-I-C-C – Ny informationsaffisch om de vanligaste knepen vid desinformation.

Vare sig det handlar om coronaviruset, klimatförändringarna eller vaccinationers effektivitet, så är grundläggande vetenskapliga fakta ofta felaktiga i den politiska diskursen. I en informationsaffisch i storformat från Klimafakten.de förklaras de fem vanligaste strategierna som desinformationsmakarna använder sig av.

FLICC – Disinformation 101

I flera månader har det nya coronaviruset (Sars-cov-2) infekterat människor över hela världen med Covid-19. Men falska rapporter om pandemin sprids nästan lika fort. Tyvärr är det inte ovanligt att missledande information sprids, utan det sker även inom många andra vetenskapliga områden som t ex klimatförändringarna, vaccinationer, mobilstrålning eller hälsoeffekterna av rökning eller bilavgaser.

Vid sådana missledande rapporter används ofta samma trick om och om igen, oavsett vilket ämne det handlar om. T ex att pseudo-experter blandas med riktiga experter, konspirationsteorier sprids, eller så använder man s k cherry-picking vilket innebär att bara de data som passar och stöder den egna tesen används, samtidigt som man bortser från resten av en större mängd tillgänglig data som kanske visar på annat resultat.

Desinformation har nu fått ett namn: F-L-I-C-C

För att hjälpa allmänheten att förstå dessa desinformationstrick bättre, och känna igen dem i olika kampanjer, har klimafakten.de skapat en informationsaffisch i storformat. Baserat på många års arbete av John Cook, grundaren av partnerportalen SkepticalScience.com, och visualiserad av den Hamburg-baserade illustratören Marie-Pascale Gafinen, förklarar grafiken fem metoder vid spridning av desinformation: Fake experts (falska experter), Logical fallacies (logiska felbedömningar), Impossible expectations (omöjliga förväntningar), Cherry-picking (plocka russinen ur kakan), and Conspiracy theories (konspirationsteorier).
Affischens namn är en akronym som kommer från de första bokstäverna i dessa fem knep: FLICC.

Mer information om FLICC och informationsaffischen (på engelska) finns här ->>

Informationsaffischen finns elektroniskt tillgänglig i olika filformat för fri användning online eller för nedladdning och utskrift på papper.
I pdf format (ca. 1.3MB), i jpg format (ca 1MB) och i png format (ca 1MB). Som all information på klimafakten.de kan affischen distribueras och användas om källan nämns (CC BY-ND 4.0).

Vad är 5G och är det farligt?

Trådlös mobil datakommunikation
Är 5g farligt? Det här säger vetenskapen

Läs artikeln i PC för alla från 2020-01-31 
https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.729875/5g?fbclid=IwAR2ysB6UlKKd-gi6O7NmMVJ2VFbYDj1T8-QS4yZjR4ldgE9tZuukiRdhRi8

  1. Vad innebär 5G? Vilka är skillnaderna mot t ex 4G och 3G? Vilka är fördelar, och finns det några nackdelar?
  2. Vilka frekvenser/frekvensband används i 5G? (i Sverige)
  3. Vilka frekvenser/frekvensband används i 4G? (i Sverige)
  4. Vilka frekvenser/frekvensband används i 3G? (i Sverige)
  5. Vad är strålning? Ge några exempel på strålning.
  6. Vilka risker finns det med strålning av radiovågor?
  7. Vad innebär begreppet strålningsdos?
  8. Vilka risker finns det med 5G? Ge några exempel från texten och minst ett eget exempel som du kan komma på.
  9. Vad är Strålsäkerhetsmyndigheten för organisation? https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/ Vad gör de?
  10. Vad säger Strålsäkerhetsmyndigheten om strålningsriskerna med 5G?
  11. Vad är Strålskyddsstiftelsen? Vad gör de? https://www.stralskyddsstiftelsen.se/
  12. Vad säger Strålskyddsstiftelsen om strålningsriskerna med 5G?
  13. Hur trovärdiga anser du att de tre olika källorna är som hänvisas till i detta inlägg? Gradera dem gärna 1-10 efter trovärdighet och saklighet där 1 är mycket lågt och 10 mycket högt.

Plaståtervinning eller växande skräphögar?

Dirty Business: what really happens to your recycling (45:59)
Dokumentärfilmen är uppdelad i 3 delar.

Vad vet du om plaståtervinningen i världen?
Visste du att nästan ingenting av allt vi skickar till materialåtervinning i verkligheten återvinns?
Både konsumenter och myndigheter har förts bakom ljuset med bedrägliga och illegala metoder i ett smutsigt system av gigantiska proportioner.
Vissa länder har i decennier utnyttjats som dumpstationer för de rika ländernas sopor. Nu har dock många av skandalerna uppdagats och vi står inför en akut situation att hantera.
Vad kan DU göra åt de växande sopbergen eller för att få fart på materialåtervinningen på riktigt?

Hur fungerar plaståtervinningen i Storbritannien?
Tusentals ton plastskrot som samlats in för återvinning från brittiska hushåll har transporterats och dumpats på platser över hela världen.

Vi följer spåret efter Storbritanniens plastavfall genom hela landet och runt om i världen. Kan Storbritannien klara sig eftersom den största importören av världens återvinning, Kina, stänger dörren?
I juli 2017 satte Kina stopp för import av plastskräp från världens länder, efter det att det visat sig att Kina använts för att dumpa icke återvinningsbara sopor från världens alla hörn.

Dokumentärfilmen ovan, producerad av Sky News 2018, tar upp problemen i Storbritannien.
Det visar sig vid granskning att endast några få procent av all plast som samlas in för återvinning verkligen återvinns! Den officiella statistiken som påstår att över 40% av plasten återvinns har inte kontrollerats, utan är bara ett mått på hur mycket av den återvinningsbara plasten som sålts och skickats iväg från landet för återvinning (som dock inte sker). Många gånger har dock sopor blandats in vilket gör återvinningen praktiskt taget omöjlig.
Men hur ser det ut i resten av världen?

Ett intressant återvinningsinitiativ i Tyskland
Tyska hushåll sorterar sitt skräp i fyra separata sopkärl med olika färger. Gul för plast, brun för kompost, blå för papper och svart för icke-återvinningsbara sopor.
I Tyskland landar två och en halv miljon ton plastförpackningar i de gula sopkärlen varje år.
Men endast 5 % av den plast som samlas in i de gula behållarna återvinns till ny plast.
Problemet är att plasten som kommer in till återvinningscentralerna är osorterad och består av en blandning av olika plastsorter som inte går att återvinna tillsammans. Det är svårt och resursintensivt (dyrt) att sortera och separera olika typer av plast, så det mesta eldas istället upp för energiåtervinning i värmekraftverk eller i stål- och cementfabriker.

I filmen ”Recycling plastics – Resource efficiency with an optimized sorting method” från VDI Resource Efficiency Center, får vi se ett exempel på cirkulär ekonomi där materialåtervinning av plast med hjälp av en optimerad sorteringsmetod ger plasten nytt liv och sluter livscykeln.

Recycling plastics – Resource efficiency with an optimized sorting method (15:51)

MEILO, ett företag i Gernsheim beläget i södra Hesse, sorterar plastavfall från de gula sopkärlen i 30 repetitiva sorteringsprocesser tills den maximala renheten av variation har uppnåtts. Plast separeras först efter storlek och utsätts sedan för en luftseparator. I följande steg skannar en nära infraröd skanner plasten på transportbandet när de passerar och kommunicerar till en tryckluftsstråle vid slutet av transportbandet vilken plast som kan återvinnas. Slutligen blåser tryckluftsstrålen detta material åt sidan. Således sorteras varierande plast med en upp till 98% renhet av variation. Förutom de tre viktigaste värdefulla plasten, HPDE, PP och PET, hämtas fyra andra välåtervinningsbara plastvaror från skräpfloden.

Plasten sorteras först efter storlek i roterande trummor med hål. Det gör efterföljande sortering enklare.
I en kraftig vindtunnel blåses lätt plastfilm bort så att den hårda tyngre plasten blir kvar.
En infraröd scanner identifierar olika typer av plast.
I nästa steg blåser tryckluftsmunstycken bort de platsbitar som ska sorteras ut.
Det redan automatiskt sorterade materialet sorteras sedan ytterligare för hand av människor.
Ungefär en tredjedel av all sorterat plast består av blandade plastsorter och annat skräp som inte går att använda för återvinning.

Totalt går den återvinningsbara plasten igenom sorteringsprocessen ett 30-tal gånger för att till slut nå en sorteringsgrad på upp till 98 %. Förutom de tre viktigaste värdefulla plasterna, HPDE, PP och PET, sorteras fyra andra återvinningsbara plastvaror ut bland det som ursprungligen kastats som skräp.

Återvunna HDPE-flaskor används för att tillverka plaströr eller plastpallar.
Återvunna plastlock av PP används till att tillverka blomvaser eller hinkar.
Återvunna PET-flaskor används för att tillverka tröjor eller trädgårdsmöbler.

Problemet med att tillverka nya andra produkter av återvunnet plast är att dessa produkter ofta har en begränsad livslängd och sedan kanske inte återvinns. För ett helt cirkulärt system behöver gamla plastflaskor bli nya plastflaskor. För att detta ska kunna ske behöver den återvunna plasten processas ytterligare och göras ännu renare.

På Systec Plastics GmbH i Eisfeld, Thuringia, bearbetas plaster vidare, som sorterats av MEILO GmbH, för att producera en premiumråvara för plastindustrin. Här strimlas, rengörs och sorteras plastflingorna efter färg innan de smälts ner till granulat. De 99 % rena granulaten fylls sedan i behållare och transporteras till plasttillverkare för att bli nya produkter.

Plasten finfördelas i en kvarn och plastbitarna tvättas rena från yoghurt, tvättmedel och andra substanser.
När de rena plastbitarna tvättats, finfördelats och sorterats ut består de av nästan 100 % ren HDPE-plast i olika färger.
I en speciell färgsorteringsmaskin separeras de olika plastbitarna beroende på vilken färg de har.
Olika färgade plastbitar sorteras ut med hjälp av 60 st datorstyrda tryckluftsmunstycken som blåser dem åt olika håll.
Resultatet från processen är färgsorterade HDPE-flingor med en reningsgrad på över 99 %.
Materialet smälts sedan ned i en extruder vid en temperatur på 220 grader Celsius.
Sedan kyls den smälta plasten ner och görs till granulat som sedan kan användas för att tillverka nya plastprodukter av HDPE.

Werner & Mertz GmbH, som tillverkar tvättmedel och rengöringsmedel, använder Systec Plastics GmbH-granulat för att producera sina förpackningsflaskor. Granulatet bearbetas enkelt i Werner & Mertz GmbHs standardproduktionsanläggningar i Mainz. Deras HDPE-flaskor och PP-lock är av 100% återvunnen plast från de gula sopkärlen. Deras PET-flaskor består av 20% återvunnen PET från gula sopkärl och 80% återvunnen plast från insamlade returflaskor.

20 % återvunnet PET-plast från slängda PET-flaskor från de gula soppåsarna blandas med 80 % återvunnet PET-plast från flaskinsamling.
Statistik på tillverkning och plaståtervinning från Werner & Mertz Gmbh

Hur ser det ut med plaståtervinningen i Sverige?

Naturvårdsverket har gjort en kartläggning av plastflöden i Sverige. Kartläggningen visar att mer material behöver materialåtervinnas. När plasten istället går till energiåtervinning bidrar den till utsläpp av växthusgaser vilket går emot Sveriges klimatmål.
Det finns dock flera tecken på en positiv utveckling, men vi har samtidigt en hel del utmaningar.

Hinder för materialåtervinning

Många av de hinder för materialåtervinning som finns är gemensamma för flera typer av plastmaterial. Några av de generella hinder som utredningen Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84) listar som begränsar materialåtervinning av plast är:

  • Svart plast är svår att sortera med IR-teknik.
  • Färgad plast missfärgar övrig ofärgad plast.
  • Laminat består ofta av flera olika typer av plast som sammanfogats i lager vilket försvårar återvinning.
  • Nedbrytbar plast passar inte i dagens återvinningssystem.

Till dessa kan kartläggningen addera följande begränsningar:

ThisPersonDoesNotExist.com använder AI för att skapa falska ansikten

Från bildigenkänning till artificiell bildgenerering.
AI-forskningen och utvecklingen inom maskininlärning (machine learning), när det handlar om bilder och foton, har i huvudsak handlat om artificiell bildigenkänning. Dvs att skapa algoritmer för att lära datorer att känna igen visuella objekt i bilder och tolka det som syns och sker i foton.
(engelska: Image recognition, object detection, object classification)

De senaste åren har även AI:s förmåga att skapa (generera) falska fotorealistiska bilder tagit stora kliv framåt.
På webbplatsen, ThisPersonDoesNotExist.com, kan du se själv med egna ögon hur långt utvecklingen kommit.

Bildresultat för this person does not exist"
Dessa personer finns inte på riktigt. Ansiktena har skapats av AI-algoritmen StyleGAN på webbplatsen ThisPersonDoesNotExist.com

Webbplatsen är skapad av Phillip Wang, en fd programvaruingenjör vid Uber, och skapar automatiskt nya bilder på människors ansikten som inte finns på riktigt. Algoritmen bakom den bygger på forskning som släpptes förra året av grafikchipdesignern Nvidia. AI:t är tränat på ett enormt stort dataset med foton på riktiga människoansikten, och använder sedan en typ av neuralt nätverk som kallas ett Generativt Adversarialt Nätverk (engelska Generative Adversarial Network, GAN) för att tillverka nya falska människoporträtt.

”Varje gång du läser in webbsidan skapar nätverket en ny ansiktsbild från början,” skrev Wang i ett Facebook-inlägg. ”De flesta förstår inte hur bra AI:er kommer att vara på att syntetisera bilder i framtiden.”

Den underliggande AI-algoritmen som drivs på webbplatsen uppfanns ursprungligen av en forskare som heter Ian Goodfellow. Nvidias AI-algoritm, kallat StyleGAN, gjordes nyligen till öppen källkod och har visat sig vara otroligt flexibel. Även om den här versionen av modellen är tränad för att generera mänskliga ansikten, kan den i teorin användas för att efterlikna någon annan källa. Forskare experimenterar redan med andra mål, som t e x anime tecken, teckensnitt och graffiti.

Faktakoll på världen med data från Our World in Data

På Our World in Data hittar du data med tabeller och över 3000 diagram inom nästan 300 olika områden. Allt är open source och fritt att använda.
Ett perfekt ställe att gå till för att faktakolla hur saker och ting ser ut och förhåller sig i världen. Ypperlig källa för att källkritiskt granska påstående om t ex utsläpp, demografisk utveckling, politik, undervisning i olika länder m.m.
Det finns även specifika sidor för lärare mer anpassat och paketerat material som kan användas direkt i undervisningen.

Vad är neurala nätverk och maskininlärning?

Det verkar som om allt drivs av AI nuförtiden. Det handlar dock sällan om speciellt intelligenta system, eller riktig Artificiell Intelligens. AI används mest som en marknadsföringsterm, för det som oftast är maskininlärning (Machine Learning – ML) och tekniker som Neural Networks (NN). Dessa termer kan verka lite skrämmande och svåra, men de är faktiskt inte så komplexa som du kanske tror.

I följande filmklipp ges en enkel och tydlig förklaring till vad neurala nätverk och maskininlärning är, hur det fungerar och vad vi kan använda det till.

Wikipedia crash course

Här är en crash course i att använda Wikipedia för att söka, hitta och navigera rätt bland digital information på webben.
Wikipedia är en källa som ofta nedvärderas av lärare och twittertroll som en opålitlig källa. Och ja, det finns ibland stora fel och utelämnanden, men Wikipedia är också Internets största allmänna referensverk och som sådant ett otroligt kraftfullt verktyg.
I följande filmklipp får du tips på hur du kan använda Wikipedia för ett gott syfte – för att hjälpa dig att få ett fågelperspektiv över ett visst innehåll, bättre kunna utvärdera information med lateral läsning och hitta pålitliga primära källor.

Using Wikipedia: Crash Course Navigating Digital Information #5 (14:15)

Vad är lateral läsning?

Lateral läsning är en lässtrategi som lämpar sig betydligt bättre för informationssökning på webben än traditionell vertikal läsning som man gör i tryckta böcker eller papperstidningar där man läser varje sida uppifrån och ner. Det handlar istället om att hoppa horisontellt mellan olika webbläsarflikar och läsa om en viss sak på flera olika sidor för att snabbt få en överblick från flera olika perspektiv.
Risken med att läsa vertikalt på enskilda webbsidor och bara leta efter tecken på om källan verkar seriös och trovärdig på den aktuella webbsidan kan sammanfattas i följande citat: ”Reading that way gives misinformation and disinformation more power. It allows people to hijack your consciousness, and it also makes you part of the problem.”


Check Yourself with Lateral Reading: Crash Course Navigating Digital Information #3 (13:51)

Mer information om lateral läsning kan du läsa i forskningsrapporten Lateral Reading: Reading Less and Learning More When Evaluating Digital Information från Wineburg, Sam and mcgrew, sarah, (October 6, 2017). Stanford History Education Group Working Paper No. 2017-A1 . Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3048994 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3048994

Verktyg som mäter ditt klimatavtryck

Testa din klimatpåverkan med beräkningsverktyg från olika organisationer!

Med en klimatsmart livsstil kan du minska din klimatpåverkan.
Att leva klimatsmart innebär att man har en livsstil som inte har långsiktig negativ påverkan på klimatet. Med det menas ett personligt klimatavtryck om maximalt 2 ton CO2e per person och år.
Världssnittet ligger idag på 5 ton CO2e per år och snittsvensken har ett klimatavtryck på 9 ton.

Klimatförändringar och klimathot

Kan vi avvärja klimathotet genom en klimatneutral livsstil? Med hjälp av en klimatkalkylator kan du få insikt i din klimatpåverkan. Du kan även snabbt och enkelt testa att ändra dina svar för att se hur en förändring av din livsstil påverkar din klimatpåverkan. Om vi är många som gör förändringar som minskar miljöbelastningen så kan det få en stor effekt totalt.

Klimatkontot

På Klimatkontot har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.

Börja med att fylla i ”Snabba svar”. Dessa frågor täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster. Sedan kan du se ditt resultat eller fylla i ”Fler frågor tack!”. Om du fyller i dessa frågor också blir beräkningen av din klimatpåverkan mer komplett, om du inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.

Du kan själv välja att fylla i din livsstil under ett specifikt år eller för ett normalår. Genom att logga in och spara dina resultat kan du sedan jämföra mellan olika år. Du kan också testa och se vad du får för resultat om du potentiellt skulle ändra din livsstil.

Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och har utvecklats för den nya upplysningstjänsten
www.hallakonsument.se vilket samordnas av Konsumentverket. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.

Klimatkalkylatorn

En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI (Stockholm Environment Institute) syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.

En stor del av klimatpåverkan från våra produkter har genererats någon annanstans. Därför tar klimatkalkylatorn även med utsläppen från tillverkningen av exempelvis ett vindkraftverk, en värmepump eller en bil.
Hur lever du? Och vad kan du ändra?
Testa på https://www.klimatkalkylatorn.se/

ClimateHero

På ClimateHero kan du snabbt och enkelt beräkna ditt klimatavtryck.

Testet består av ett antal frågor som tar cirka 5 minuter att besvara.

Testet består av ett antal frågor i tre kategorier. Den första kategorin är Bostad, som beräknar klimateffekten av uppvärmning och elkonsumtion.
Den andra kategorin är Resor, som beräknar klimatpåverkan från flyg och bil resor, motorcykel, motorbåt, moped, scooter m.m.
Den tredje kategorin är Konsumtion som beräknar klimatpåverkan från köttkonsumtion, matsvinn, shopping, återvinning etc.

Källkritik

Kan vi lita på klimatkalkylatorerna?

”Grova fel i verktygen som mäter klimatavtryck”, enligt en skribent i NyTeknik 2019-04-19.

”Viktigt ta hänsyn till den totala klimatpåverkan”, svarar WWF och SEI för att bemöta kritiken 2019-04-26.

”Fortfarande fel värden i klimatverktyget”, hävdar samme skribent i NyTeknik 2019-05-07.

Designa bebisar med CRISPR

Med CRISPR-tekniken kan vi förändra människans utveckling.
Vi kan genmanipulera embryons DNA så att bebisarna blir immuna mot vissa sjukdomar, får högre IQ eller minskar risken för att utveckla fetma.

Intresset för CRISPR/Cas9 har fullständigt exploderat pga låga kostnader för laborativa experiment och att det är en lättillgänglig och effektiv teknik med mycket stor potential.

CRISPR/Cas9 kan förenklat beskrivas som en gensax där proteinet Cas9 har förmågan att klippa av en DNA-kedja så att vissa DNA-fragment försvinner.
CRISPR-tekniken används bland annat av molekylärbiologer och
växtfysiologer för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer genom att påverka DNA-strängar i cellkärnorna. Eftersom inget nytt främmande DNA tillförs utifrån har CRISPR hamnat i en gråzon för vad som annars betraktas som Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) och som redan är hårt reglerat i många länder.

Exempel på sjukdomar som kan botas och tillstånd som kan förhindras med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken är:
Cancer, HIV, smittkoppor, kolera, Alzheimers, demens, fetma, åldrande m.m.

Många framgångsrika CRISPR-försök och behandlingar av redan sjuka människor har utförts runt om i världen. Men det finns internationella överenskommelser som reglerar och förbjuder genmodifiering av människors könsceller och embryon, eftersom det skapar en permanent modifiering av den mänskliga arvsmassan som sedan förs vidare till kommande generationer. Det finns risker med det som ännu inte är klarlagda.

Crispr kan förhindra svår fetma – NyTeknik 2018-12-13

Världens första genmodifierade bebisar har fötts!
I november 2018 hävdade en kinesisk forskare vid namn He Jiankui att han hjälpt till att skapa världens första genmodifierade tvillingbarn. Deras pappa var HIV-positiv, men He Jiankui och hans forskarteam genomförde fertilitetsbehandlingar där de använt gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort CCR5-genen på embryona för att göra bebisarna immuna mot HIV. Behandlingen lyckades och resulterade i att två tvillingflickor föddes med ett genetiskt skydd mot hiv-smitta.
Här berättar han själv om sitt experiment som han påstår även ska kunna ge immunitet mot kolera och smittkoppor:


About Lulu and Nana: Twin Girls Born Healthy After Gene Surgery As Single-Cell Embryos

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis. Gå till slut igenom Alla svaren i helklass.
OBS! Skriv ner dina svar.

  1. Vad tycker du om He Jiankuis experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar.
  2. Gjorde han rätt som använde CRISPR-tekniken på detta pars blivande bebisar? Motivera ditt svar.
  3. Vilka fler sjukdomar tycker du CRISPR borde användas mot för att förändra arvsmassan så att sårbarheten minskar eller helt elimineras? Motivera ditt svar.
  4. Tycker du att CRISPR borde få användas till att förändra andra genetiska egenskaper hos embryon innan barnen är födda? Vilka egenskaper i så fall? Motivera ditt svar.

Fortsättning …
Nyheten om världens första genmanipulerade barn slog ner som en bomb över hela världen och He Jiankui fick ta emot en massiv kritik för det som många forskare anser är oetiskt, riskfyllt och alldeles för outforskat.

AP News rapporterade om händelsen och gjorde följande kritiska reportage:
Chinese researcher claims first gene-edited babies, by MARILYNN MARCHIONE, November 26, 2018

AP News reports:
Chinese researcher claims first gene-edited babies

En kort tid efter det att nyheten om CRISPR-bebisarna presenterats blev He Jiankui fängslad och det ryktas om att han riskerar dödsstraff.

Crispr-forskaren He Jiankui uppges riskera dödsstraff – Ny Teknik 2019-01-09

Så vill WHO förhindra fler Crispr-bebisar 2018-12-18

En utförlig bakgrundsartikel från Science Magazine: The untold story of the ‘circle of trust’ behind the world’s first gene-edited babies, By Jon Cohen Aug. 1, 2019

Diskussionsfrågor (E P A):
Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis eller i Basgrupper. Gå till slut igenom 8:e frågan gemensamt i helklass. OBS! Skriv ner dina svar.

5. Är det rätt att fängsla He Jiankui? Motivera ditt svar.

6. Vad handlar kritiken om? Sammanfatta och ge exempel på argument mot att använda CRISPR-behandling av embryon.

7. Läs igenom dina svar på frågorna 1-4 från första diskussionsuppgiften. Har du nu ändrat uppfattning på något sätt? Skriv ner dina nya svar ifall du ändrat dig. Motivera ditt svar och beskriv varför du ändrat uppfattning.

8. Kontrollera hur många i klassen som ändrat sin uppfattning i frågorna efter att ha läst de kritiska nyhetsartiklarna eller lyssnat på det kritiska nyhetsreportaget. Hur stor andel/procent av klassen är det? Åt vilket håll har det ändrats (för eller emot)? Varför har de ändrat uppfattning?

Fördjupningsartiklar och mer information om CRISPR/Cas9

CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.

Vill du veta mer om vad CRISPR/Cas9-tekniken är, hur den fungerar och vad den kan användas till kan du titta på den animerade engelska filmen nedan. (Biologi och Engelska)

Genetic Engineering Will Change Everything Forever – CRISPR (16:03)
Designer babies, the end of diseases, genetically modified humans that never age. Outrageous things that used to be science fiction are suddenly becoming reality. The only thing we know for sure is that things will change irreversibly.

(Biologi/Engelska) Här nedan är en utförlig artikel i Nature om CRISPR/Cas9, genmanipulation, programmerbar DNA, RNA, RNAi, Epigenetik m.m. Det finns även en sammanfattande inspelad intervju på engelska länkad i artikeln. CRISPR: gene editing is just the beginning – The real power of the biological tool lies in exploring how genomes work. – nature, 07 March 2016

CRISPR har demokratiserat genmodifiering
En bidragande orsak till varför intresset för CRISPR ökat så mycket de senaste åren handlar om en kombination av att tekniken demokratiserats på så sätt att den är lättillgänglig för alla med ett labb till en låg kostnad. Den erbjuder stora möjligheter inom ett brett spektrum av olika tillämpningar. Tekniken ger ett snabbt resultat, vilket gör forskningen billigare och mer effektiv.

Vad händer i Sverige på CRISPR-fronten?
För en historisk återblick och exempel på svenska forskningsinitiativ och intervjuer med svenska forskare inom CRISPR-området rekommenderas följande artikel: Ny genteknik väcker etiska frågor
I den länkade artikeln ovan intervjuas Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet.
Fredrik Lanner vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller på med en liknande forskning på mänskliga embryon kopplat till infertilitetsbehandling som den kinesiske He Jiankui gjorde. Han berättar sitt perspektiv och syn på det.
Giulia Gaudenzi, doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, och som forskar om hjärnans utveckling berättar också om hur och varför hon börjat använda CRISPR i sin forskning.

Addgene.org, som är en nonprofit-organisation, hjälper forskare att lagra, arkivera, dokumentera, informera och distribuera sina plasmider (ringformade DNA-molekyler) så att även andra forskare kan ta del av resultaten och jobba vidare med egen forskning. Addgene distribuerar fler än 70000 plasmider på uppdrag av över 4000 framstående laboratorium över hela världen. På Addgenes hemsida kan man söka efter DNA och beställa både plasmider och CRISPR-verktyg för att genomföra sina egna experiment.

Learn the benefits and logistics of depositing plasmids at Addgene.

Samtidigt som demokratiseringen av genredigering med hjälp av CRISPR har stora fördelar, kan det även få oväntade och oönskade effekter.

Diskussionsfrågor/uppgifter:

9. Vad händer när människan tar makt över evolutionen?
(Svenska, Biologi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

10. Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan CRISPR-tekniken innebära på samhället och ekosystemen med människan, djur, växter och vår miljö?
(Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)

11. Vilka yrken kommer påverkas som en konsekvens av en ökad användning av CRISPR-tekniken?
(SYV, Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Juridik, Teknik, Religion)

Olika lagar, regler och attityder i olika delar av världen
Här är en artikel från genteknik.se om hur Australien moderniserar sin gentekniklagstiftning.

I Sverige regleras genmodifiering, GMO och CRISPR i enlighet med EU-lagar och direktiv. Du kan läsa mer om det här:
https://genteknik.nu/lagstiftning/

När det kommer till det etiska frågorna finns det bra information på https://genteknik.nu/etik/