Ett versionshanteringssystem används för att hålla reda på ändringar i en eller flera filer över tid. Det blir då enkelt att spåra ändringar i dina filer och din kod, även om ni är fler som samarbetar i samma projekt. Många versionshanteringsverktyg (som t ex Git och Github) ger dig även möjlighet att backa tillbaka till en tidigare version av koden om du skulle behöva. Det finns även möjlighet att skapa nya parallella versioner av koden för att testa olika saker eller helt enkelt lansera olika varianter med vissa skillnader för olika målgrupper.
Ett bra sätt att lära sig om versionshantering, Git och Github är att kolla på någon av alla tutorials och föreläsningar som finns på youtube. Jag har sammanställt några alternativ här på denna sida.
Föredrar du att läsa för att lära dig grunderna och mycket mer om versionshantering generellt och Git specifikt rekommenderar jag boken Pro Git book som du hittar längre ner på denna sida. Första kapitlet finns översatt på svenska och hela boken kan läsas online eller laddas ner kostnadsfritt.
Learn Git in 15 minutes. In this video, we’ll go over all the important stuff you need to know to get started using Git. We cover git add, git commit, git branch, git checkout, and git merge!
Learn Github in 20 minutes. Learn how to use Git & Github to share code and collaborate with other developers. This video covers: creating github repos, pushing & pulling, cloning, forking, making pull requests, and open-source contribution workflows.
Vill du lära dig Git genom ett visuellt och interaktivt webbgränssnitt med steg-för-steg-instruktioner i olika nivåer av svårighetsgrader så ska du definitivt prova ”Learn Git Branching”.
På git-scm.com finns dessa fyra korta introfilmer som behandlar vad versionshantering är, vad Git är, hur du kommer igång med Git och varför du ska använda Git.
Responsiv webbdesign (engelska Responsive Web Design, RWD) innebär webbdesign som tillåter layouten att förändras beroende på vilken skärmstorlek och skärmupplösning som besökaren har, och beroende på vilka funktioner som webbläsaren stödjer. Antal kolumner och bilder kan anpassas automatiskt, och bilder skalas om beroende på främst fönsterbredden. Det innebär att besökare kan se samma webbplats från exempelvis en mobiltelefon, en läs/surfplatta eller en persondator utan att behöva scrolla och zooma så mycket som hade krävts vid traditionell webbdesign.
Responsiv webbdesign är ett alternativ till att designa olika versioner av webbplatsen för olika skärmupplösningar, exempelvis en desktopversion kallad http://www.… och en mobilversion kallad http://m.… . Responsiv webbdesign bygger bland annat på att webbutvecklare anger sidelementens storlekar i procent relativt skärmens storlek istället för absoluta storlekar mätt i pixlar eller em (det vill säga bredden av en punkt)
Här nedan är två bra filmer om CSS grid som visar tips på hur man kan skapa responsiva webbsidor. Kanalen heter Fireship och har även en hemsida på fireship.io.
CSS Grid in 100 Seconds 1:51
The Joy of CSS Grid – Build 3 Beautifully Simple Responsive Layouts 11:36
Mål för lektionen: Lär dig vad responsiv webbdesign är och hur man kan skapa responsiva webbsidor.
Det finns fler olika lösningar vi kan använda för att skapa responsiva webbsidor. Dels kan vi anpassa vår HTML-kod och de attribut vi använder så att webbsidan blir responsiv men det går även att använda CSS, JavaScript eller något responsivt framework.
Uppgifter:
Se de två filmerna om responsiv webbdesign med CSS Grid ovan.
Skapa en webbsida som är responsiv med minst tre separata stycken med text i flera rader som ligger i varsin div horisontellt (vid full bredd på webbläsarfönstret), en tabell med tabellrubriker i fetstil och fyra kolumner och tre rader, samt några bilder i olika storlekar (en bild som är 1024 pixlar bred och de andra kan vara lite mindre men minst 640 pixlar bred). Gör så att två av bilderna byts om webbläsarfönstrets storlek förminskas eller förstoras (gränsen 600 pixlars bredd). Skriv koden i VS Code.
Testa din webbsida i olika storlekar på webbläsaren och visa Niclas att det funkar när du anser att du har fått funktionerna enligt uppgiften ovan.
Kopiera in din färdiga kod i din loggbok för kursen Webbutveckling 1.
Frågor att svara på:
Ge exempel på HTML-kod för att göra bilder responsiva.
Vad är viewport?
Ge exempel på HTML-kod för att skapa responsiv textstorlek.
Ge exempel på HTML-kod för att visa olika bildfiler beroende på webbläsarfönstrets storlek (bredd).
Vad är Media Queries?
Skriv minst tre exempel på frameworks för responsiva webbsidor.
Företaget “Getillsammans” https://www.getillsammans.se/ erbjuder ett näringslivsuppdrag för två elever som vill vara med och utveckla deras webbtjänst från att bara vara ett planeringsverktyg för barnkalas till att även kunna planera t ex studentfester. GeTillsammans har nyligen lanserat ett digitalt verktyg för födelsedagsbarn, studenter, osv. Genom sin tjänst kan man skapa en digital inbjudan där man önskar sig en större och bättre present som familj och vänner lägger ihop till.
De vill ha en eller två elever som jobbar hos dem en dag i veckan, på onsdagar. Det handlar om HTML, JavaScript och CSS. Även UX och UI design. De använder WordPress så det handlar bl a om att göra om mallar/Wordpress-teman.
Kompetensbehov
GeTillsammans är en webbaserad tjänst i huvudsak byggd på ett antal standardkomponenter för att på ett så effektiv sätt som möjligt komma fram till en välfungerande produkt med minimalt antal resurser (1 systemutvecklare).
Detta är nu gjort och GeTillsammans är idag i produktion och har hundratals användare redan. Men resan har bara börjat och det krävs ständigt tillägg och förbättringar och anpassningar till nya tekniker vilket så småningom kräver ett större team. Som ett första steg i det söker vi därför personer med teknisk kompetens (se teknisk beskrivning av systemet nedan) men även med kompetens inom interaktionsdesign och UX. En viktig del av arbetet med GeTillsammans har varit att göra systemet så enkelt att använda som möjligt och detta vill vi fortsätta prioritera. Vi ser därför gärna att det är två personer som kan samarbeta vad gäller design, implementation och testning. De bör vara självgående men kommer förstås få handledning till att lösa detaljerade uppgifter som har tydliga mål.
GeTillsammans-systemet består av många delar varav en del är någorlunda isolerade från resten av systemet och därför kan vara bra kandidater för förbättring/uppdatering. Det finns också behov av några nya funktioner som kräver mer egen research för att lösa om intresse finns för lite mer omfattande uppgifter.
Teknisk beskrivning av systemet GeTillsammans
Exempel på existerande delar i systemet är användarregistrering, skapa/redigera inbjudan, inbjudan, gästlistan, skicka påminnelser (epost/SMS), Swishintegrering, geografisk positionshantering mm.
I botten är systemet GeTillsammans byggt på WordPress som sedan har expanderas med diverse moduler som ibland anpassats.
Eftersom WordPress bygger på HTML, CSS, PHP och Javascript är det också i huvudsak dessa språk som används både i front- och backend.
I grunden är GeTillsammans ett enkelt system med webbaserade formulär för inmatningar och olika typer av vyer för att presentera data. Vi använder till största delen verktygen Toolset och Gravity Forms för detta. Att förbättra funktioner är ofta en kombination av att använda wordpress-baserade verktyg, design av utseende och UX samt funktionalitet som behöver programmeras. Logiken i den programmering som finns är förhållandevis enkel och svårigheten ligger snarare i att hantera blandningen av de olika programmeringsspråken.
Vi arbetar idag alltid med en produktionssajt och en utveckling/stagingsajt där vi testar alla ändringar först.
Om du är intresserad av att vara med och jobba med detta projekt på onsdagar så anmäler du ditt intresse till Niclas via e-post.
Innovationsutmaning (TE18DP och TE18IM): Komma på tekniska konstruktionslösningar som lösningar på problemen med översvämningarna i Halland och Blekinge.
Varför ska vi göra det? De akuta översvämningarna ger upphov till stora materiella och ekonomiska skador och även säkerhetsrisker för miljön, människor och djur som bor i dessa områden.
Vad ska vi göra och hur? Målsättningen är att komma på flera fungerande tekniska konstruktionslösningar som kan förhindra eller minska skadorna vid framtida översvämningar i Halland och Blekinge. Vi ska arbeta med en innovationsprocess där vi utgår från autentiska case och user stories.
Sätta oss in i problemet genom att titta på problembeskrivningen.
Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research.
Formulera fokusfrågor.
Göra en riskanalys och prioriteringslista.
Ta fram många tänkbara förslag på lösningar genom en kreativ idégenerering.
Utvärdera och välja ut de bästa förslagen.
Utveckla och konkretisera de bästa förslagen.
Presentera de konkretiserade förslagen.
Problembeskrivning
Några av våra åar svämmar över vissa år. Varje gång det sker ger översvämningarna upphov till stora materiella skador på fastigheter, vägar och miljön, men även säkerhetsrisker för människor och djur som bor och vistas på platser runt dessa vattendrag. Det sker inte varje år så det har varit svårt att planera förebyggande insatser eller göra permanenta preventiva lösningar. När det sker översvämningar så är folket och samhället inte förberedda, så de flesta hinner inte skydda sina ägor innan översvämningarna och skadorna är ett faktum. Klimatförändringarna bidrar till allt fler extrema väder vilket ökar risken för att detta ska hända oftare i framtiden. Flera av de akuta åtgärder som sätts in idag är inte effektiva och bidrar ibland till icke gynnsamma bieffekter. Det är därför angeläget att hitta nya bättre lösningar för att bättre klara av utmaningarna i framtiden.
Research och diskussionsfrågor
Skaffa mer information om problemet och tänkbara lösningar genom att göra research. Använd gärna diskussionsfrågorna nedan som utgångspunkt för din research. Läs igenom tidningsartiklarna nedan.
Varför sker översvämningarna?
Hur ofta sker det?
Hur mycket vatten handlar det om?
Vad är det som händer vid översvämningarna?
Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer?
Vilka är de drabbade?
Hur brukar liknande utmaningar lösas?
Hur har man gjort tidigare?
Hur gör man idag?
Hur löser man det på andra platser, i andra länder?
Vilka aktörer är inblandade för att lösa problemen?
Vems ansvar är det att skydda egendom?
Vems ansvar är det att förebygga så att översvämningarna inte sker?
Vem är det som ska betala för skadorna?
Vem är det som ska investera i lösningarna?
Bakgrundsmaterial, tidningsartiklar och korta filmade nyhetsinslag om de aktuella översvämningarna
Risken för ras och skred ökar – var uppmärksam när vattnet sjunker undan
När det varit höga flöden och vattnet sedan börjar sjunka undan ökar risken för ras och skred. Jord, grus, sten och sand kan komma i rörelse.
När en översvämning pågår tränger vatten in i jorden i det översvämmade området. Grundvattennivån blir förhöjd och vattentrycket ökar i jordens porer (höjt portryck). När portrycket höjs försämras jordens hållfasthet.
När vattnet sedan sjunker undan, sjunker inte den förhöjda grundvattenytan av i samma takt. Särskilt långsamt sjunker grundvattenytan undan i täta, finkorniga jordar som lera och silt. Siltjord har så små korn att man inte kan urskilda dem med ögat.
Om dessutom en tung vall har lagts ut för att förhindra översvämningens utbredning, tillkommer även vallens vikt som en pådrivande faktor.
Vilka tecken på jordskred kan jag hålla utkik efter?
Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.
Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
Brott på ledningar och kablar i marken.
Träd och stolpar som börjar luta.
Fokusfrågor
Hur kan vi minimera skadorna från översvämningarna när de väl sker?
Hur kan vi begränsa översvämningarna på de mest känsliga platserna (t ex vid viktiga vägar, broar, hus, byggnader)?
Hur kan vi med hjälp av digitalisering och modern teknik som t ex IoT, internetuppkopplade sensorer, webbtjänster och appar skapa lösningar för att hjälpa oss att hantera, reagera på, styra och förhindra översvämningarna?
Riskanalys
Vad kan hända vid dessa översvämningar? Vilka skador kan uppstå på egendom, natur, samhället och individer? Vilka är de mest prioriterade riskerna?
Ta fram förslag på lösningar
Ta fram många förslag på tänkbara lösningar på hur man skulle kunna lösa utmaningarna i fokusfrågorna ovan. Använd en kreativ idégenereringsprocess och brainstorming i första steget.
Jobba enskilt tyst och skriv upp så många förslag du kommer på.
Jobba i grupper (samma grupper som i Fashiontech-projektet). Utse en i gruppen som sammanställer allas idéer i en gemensam lista som alla får ta del av.
Bygg vidare på varandras idéer. Kom på ännu fler idéer, kanske nya kombinationer av flera förslag. Här är även elever från TE18IM som läser Dator- och Nätverksteknik, Ciscos IoT-kurs, Webbutveckling och Programmering med i projektgrupperna för att få in förslag på digitala lösningar.
Utvärdera era idéer. Vilka är akuta lösningar? Vilka är förebyggande proaktiva lösningar? Vilka idéer är mest realistiska och genomförbara? Vilka idéer tror ni har bäst effekt på att lösa problemen? Vilka anser ni borde prioriteras?
Välj ut de tre bästa idéerna/förslagen som ni i gruppen vill bygga vidare på, utveckla och konkretisera. Låt alla i gruppen vara med och rösta på alla förslagen (topp 3).
Presentera och beskriv era tre bästa förslag för de andra projektgrupperna.
Utveckla och konkretisera ert bästa förslag
Konkretisera ert bästa förslag från igår gällande lösningar mot översvämningarna.
Jobba tillsammans i projektgruppen
Dela upp ansvarsområden så att alla i gruppen får en uppgift och arbetar.
Ni ska konstruera er lösning. Hur ska den se ut? Var ska den installeras? Hur ska den byggas? Vilka material och delar ska den bestå av? Vilka krafter kommer den utsättas för och vad krävs för att den ska hålla och fungera?
Ta fram en prototyp eller modell. Skapa en skiss eller 3D-modell på hur den ska se ut. Bygg en fysisk modell eller prototyp. Använd material vi har i Makerspace för att konstruera och bygga er modell.
Implementering
Presentation av idéerna, förslagen och modellerna för Region Halland, MSB, Räddningstjänsten, företag och de kommuner som är mest berörda. Eventuellt en artikel om arbetet och förslagen i media. Hur vill ni presentera era idéer?
De senaste åren har det skrivits mycket om att robotar tar människors jobb. Allt fler arbetsuppgifter ersätts av robotar, och fler står på tur i takt med att robotarna snabbt blir bättre och mer avancerade.
I robotiseringens och automatiseringens kölvatten skapas dock mängder av nya arbetstillfällen, främst inom teknikyrken som programmering, AI och mekatronik.
Här är dock ett intressant filmklipp från Japan som visar hur ett café erbjuder människor med funktionsnedsättningar arbetstillfällen som robotservitörer. Robotarna i caféet fjärrstyrs helt enkelt av människor som kan sitta eller ligga hemma och styra dem och interagera med caféets besökare. Mänsklig social interaktion och social integrering möjliggörs tack vara robotarna.
Robotar som ger människor jobb
Uppgifter och diskussionsfrågor
Vad tycker du om det du såg på filmen? Hur känner du inför en utveckling där allt fler mänskligt fjärrstyrda robotar interagerar med oss i offentliga miljöer som t ex caféer eller butiker?
Ge exempel på negativa saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Ge exempel på positiva saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Tycker du att denna typ av arbetsuppgift enbart ska utföras av människor med olika typer av funktionsnedsättningar? Eller bör det vara som vilken typ av jobb som helst att alla får konkurrera om jobben på lika villkor?
Skulle du hellre vilja bli serverad av en mänskligt fjärrstyrd servitörsrobot eller en autonom robot som styrs automatiskt av artificiell intelligens eller utifrån förprogrammerade instruktioner?
Hur tycker du att en servitörsrobot ska se ut? Ska den likna roboten i filmen? Ska den likna en människa mer? Tycker du att den ska se helt annorlunda ut och kanske vara mer anpassad för att hämta och lämna brickor eller tallrikar och glas? Beskriv, skissa och sök gärna efter inspiration på Internet.
Vilka egenskaper behöver en bra servitörsrobot ha? Vad ska den kunna göra? Beskriv funktionerna och hur den rent mekaniskt ska vara uppbyggd. Vilka funktioner behöver programmeras? Vilka funktioner behöver fjärrstyras? Hur kan man lösa de olika funktionerna rent tekniskt?
Skulle du kunna tänka dig att jobba med denna typ av teknologi själv? Hur då i så fall? Som den som styr roboten, som den som programmerar den eller som den som konstruerar och designar den här typen av robotar?
Uppkopplade sensorer, s k Internet Of Things (IoT) blir allt vanligare och ger gamla traditionella produkter helt nya funktioner och möjligheter. Även kläder har på senare år klivit in i segmentet av högteknologiska produkter i och med modebranschens transformation mot fashiontech. I detta inlägg ska vi titta närmare på hur en löparsko som försetts med inbyggda sensorer och trådlös uppkoppling till mobiltelefon kan förändra användarupplevelsen och tillsammans med en tillhörande mobilapp kan ge realtidsfeedback och coacha dig så att du lär dig springa effektivare och bättre. Altras designfilosofi skiljer sig lite ifrån andra traditionella skotillverkare. Du kan läsa mer på sidan Varför Altra. För den här modellen har de valt att implementera den nya tekniken i en skomodell som även går att köpa utan tekniken. Se uppgifter och diskussionsfrågor längst ner på denna sida.
Atra Torin IQ – nya generationens löpsko
Altra Torin IQ
En intelligent löpsko och din nya löpcoach
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Altra IQ Torin är en intelligent löpsko som coachar och ger feedback med hjälp av steganalys. Skon är utrustad med IoT-teknologin som kommunicerar med träningsklockan eller telefonapplikationen från iFit. Du får live feedback och löptips rakt I din klocka eller telefon medan du rör på dig. Skon mäter kollisionskrafter i sulans olika delar vilket hjälper att hitta en mer balanserad löpning. Du får information om sulans träffpunkt med marken vilket ger möjligheten att följa hur löpsteget ändras under loppet. Idén är att främja ett effektivt och hälsosamt löpsteg. Skon mäter också stegfrekvens som är en indikation på löpformen och hjälper till med att upprätthålla en önskad stegrytm i löpningen.
Altra Torin IQ – reklamfilm
Teknologi
Högteknologisk löparsko som synkroniserar med iFit®-klockor, Android eller Apple. Ingen nivåskillnad tå-häl, snabbtorkande mesh i ovandelen och bekväm dämpning.
• Applikation till iphone, Android, Google play • Trådlös kommunikation till skosensorn • Dolda sensorer inbäddade i mellansulan • Registrering av landningszon • Trycksensorer i sulans olika delar • Löptips under löpningen från appen • Realtids löpdata via IQ applikationen och analys • Du kan även följa med tid, distans och hastighet
Altra IQ är den första högteknologiska löparskon som mäter stegfrekvens, tryckbelastning och löparstil. Perfekt för den som vill analysera sin löpning.
Altra Torin IQ – smart uppkopplad löpsko med coachande mobilapp
Under innersulan sitter en trycksensor som synkroniserar trådlöst med iFit®-klockor, Android eller Apple. Den här sensorn ger dig feedback i realtid under löprundan, antingen på displayen eller genom ljudsignaler. Detta hjälper löparen att förbättra sin löpstil, fotisättning och frekvens under löprundan.
Altra Torin IQ har trycksensorer, accelerometrar och trådlöst uppkopplade microcontrollers inbyggt i varje sko.
Ovandel i slitstark, snabbtorkande Airmesh som både ger ökad ventilering och komfort. FootShape™ tåbox ger tårna extra plats att sprida ut sig för bättre komfort, stabilitet och hastighet.
Mellansulan är lätt dämpad med A-Bound™ som ger energirespons i varje steg och en heldämpad Zero Drop-plattform ger stötdämpning och en mer naturlig löprörelse. InnerFlex™ gör skon mer flexibel i mellansulan.
Specifikationer:
– Ovandel: Snabbtorkande mesh – Innersula: 6 mm Contour – Mellansula: Dual Layer EVA med A-Bound™ Top Layer & InnerFlex™ – Plattform: Natural Foot Positioning: FootShape™ Toe Box med heldämpad Zero Drop™ Platform – Yttersula: FootPod – Vikt herr: 230 g – Vikt dam: 184 g – Sulans höjd: 24 mm – Nivåskillnad tå-häl: 0 mm
Teknologi:
– Trådlös kommunikation – Mätning av fotisättning – Trycksensor – Löptips genom ljudsignaler längs vägen – Statistikregistrering – Spårning av loppet i efterhand
Användare: Herr eller Dam (olika skomodeller)
Löpunderlag: Asfalt
Pronation: Neutral
Stabilitet: ¡
Löpkänsla: ¡
Underlag: Asfalt
Stabilitet: Neutral
Dubbar: Nej
Drop: 0 mm
Vattentät: Nej
Ovandel: Fast Drying Mesh, FootShape
Mellansula: Dual Layer EVA with A-Bound, Top Layer & Innerflex
Dämpning: Full Cushioning Zero Drop Platform
Yttersula: Footpod
In this video, Brian Beckshead, President and Co-Founder of Altra, provides a look at the IQ Technology and why it can help you run better.
Lite mer information om Altra Torin IQ, tankarna bakom designen och beskrivning av funktionerna hittar du i följande engelska text från en artikel med en intervju av grundarna av Altra:
”For too long, the two main metrics to measure your run have been ’how far?’ and ’how fast?'” said Altra president and co-founder Brian Beckstead. ”With Altra Torin IQ shoes, you get a much richer picture of your run with real-time coaching. We analyze the problems in real time, and provide you with proactive suggestions so you can correct and improve right away. Running has never been smarter.”
Altra Torin IQ powered by iFit is the first and only shoe on the market to feature full-length, razor-thin, featherweight sensors and transmitters embedded in the midsole of each shoe — providing runners with live data for each foot individually. Using Bluetooth technology, the shoe communicates directly with the Altra IQ iFit app on the runner’s smartphone to continuously transmit data in four key areas: landing zone, impact rate, contact time and cadence. The app also tracks pace, distance and time.
During the run, Altra Torin IQ serves as a stride coach, relaying real-time feedback in two ways: through the app screen and audible coaching. Runners have the ability to customize how often to receive live coaching based on their preferences.
”Many running injuries can be prevented by learning efficient, low-impact running form. However, it can be really hard to analyze running form on yourself,” said Altra founder Golden Harper. ”This shoe is designed to help make runners more efficient and to extend the running career of road and trail warriors out there. Intelligence is power, and Altra Torin IQ can provide insights like nothing else.”
”The coolest thing to me is that we are able to give runners coaching tips in their moments of greatest need,” Harper continued. ”For example, as a runner’s form starts to slip near the end of a race, the IQ shoe will recognize that and give them coaching tips to get them back on the right track.”
Both Harper and Beckstead agree the Altra Torin IQ shoe is an excellent training tool for a range of runners, from beginners who want to avoid bad habits, to elites who want to fine tune their form.
Altra Elite Athlete Zach Bitter has logged hundreds of miles testing Altra Torin IQ, including training for his American record 100-mile time of 11:40:55, set at the 2015 Desert Solstice Invitational. Bitter logs 120 to 140-mile weeks during training. His next major race is the legendary Western States Endurance Run in July in California.
”The beauty of the Altra IQ technology is its variety of uses. It’s quick and accurate workout feedback can be applied right on the spot, with coaching tips that help correct problems rather than just telling you that you’re doing something wrong,” Bitter said. ”As a high-mileage runner, I think one of the coolest aspects is the information I learn about how my stride is affected over distance, through injury, sore muscles and such,” Bitter said. ”Many variables affect your training, so having baseline data of what you typically do while healthy and being able to spot-check that during a race is invaluable.”
Altra IQ powered by iFit app specs:
Landing Zone:
Landing zone helps runners avoid extremes such as landing with a harsh heel strike or too far forward on the toes. The Altra IQ app reports landing zone feedback with audio tips, as well as visual feedback on the app screen to give runners a clear idea of where each foot is hitting the ground.
”Our goal is not to change a runner’s foot strike, but instead to provide them with the tools to understand a proper foot strike is the result of having proud posture, compact arms and a high cadence — all the things we’ve been teaching in our Run Better clinics since Altra was founded,” Harper said.
Therefore, live coaching tips included in the Altra IQ app guide runners to make changes to their posture, arms, or cadence that lead to a low-impact landing. For example, if the runner is over-striding, or landing on their toes, they’ll receive an audio coaching tip that will help correct and optimize their landing.
”We’re hoping to guide runners into a ’safe zone.’ As each runner is different, their individual landing zone may vary between a soft heel landing and a slight forefoot landing,” Harper said. ”In general, the goal is to avoid the extremes of landing as a means of reducing injury and stress on the body.”
Impact Rate:
Altra Torin IQ’s dual sensors monitor how hard each foot hits the ground and identifies left–right imbalances in their stride, for a metric Altra calls ”impact rate.” Coaching guidance from the app helps runners land more softly and achieve more balance, which may lead to a lower likelihood of injury. Altra IQ reports impact rate in two ways: a number expressed in millig-units (mG) and as a visual on the app screen showing how balanced the runner is.
”The practical application of impact rate will be during a run or race where pace is generally constant,” said Harper. ”As a runner loses form, their impact rate may increase. Therefore, monitoring impact rate during a run or race is an excellent way to ensure efficient form. As an example, an individual running at a constant pace with poor form will have a higher impact rate number than they would at the same pace with efficient form.”
Harper added, ”As runners increase speed, impact rate will naturally increase, even when running with efficient technique. The goal is for runners to maintain a consistent impact rate number while running at a given pace.”
Contact Time:
Running performance is contingent on many variables, and ground contact time is one of the lesser known. Altra IQ contact time data shows runners how much time each foot is in contact with the ground and is reported as a number of milliseconds (ms), with a separate score for each foot. With this data, runners can improve left-right balance and optimize contact time.
”Lower contact times are often associated with a higher cadence and more efficient, lower impact foot strikes,” Harper said. ”Additionally, a left-right imbalance may serve as a clue revealing a current, past, or forthcoming injury.”
Cadence:
Cadence is the live ”pulse” of a run and a key factor in form, foot strike and efficiency. Altra Torin IQ’s live cadence tracking provides data to keep foot turnover at the optimal rate for the current running pace, helping runners become more fluid. Altra IQ powered by iFit reports cadence as a number of total steps per minute. In general, working up to a higher cadence in the 170 to 180 range improves running form and efficiency.
Uppgifter och diskussionsfrågor
Har du sett någon liknande produkt med motsvarande funktionalitet tidigare? Vilken i så fall?
Vilka liknande produkter med motsvarande funktionalitet hittar du nu om du Googlar?
Ge exempel hur de liknar varandra och vad som eventuellt skiljer dem åt.
Vilka komponenter behövs för att göra en vanlig löparsko till en smart sko med samma funktioner som Altra Torin IQ?
Vilka yrkeskategorier och vilken kompetens behövs för att designa och konstruera en smart sko som Altra Torin IQ?
Ge exempel på några andra produkter som inte är ”smarta skor” men som har liknande funktionalitet eller kan ge motsvarande information om din löpning.
Om du skulle designa och konstruera en smart löparsko idag, vilka funktioner skulle du då satsa på?
När Altra Torin IQ lanserades år 2017 var de först i världen. Hur vanligt tror du att det kommer vara med smarta uppkopplade löparskor år 2025?
Hur innovativ anser du att Altra Torin IQ var som produkt när den lanserades 2017 (1-5, där 1 = inte innovativ alls, 2 = lite innovativ, 3 = ganska innovativ, 4 = innovativ, 5 = mycket innovativ)?
Ett stort problem inom skolans värld är att olika IT-system inte fungerar tillsammans eller att en massa information behöver läggas in flera gånger i olika system eftersom de inte automatiskt kan dela information mellan sig. Det beror oftast på att det saknas smarta och enhetliga sätt att definiera den information som systemen ska hantera eller hur kommunikationen mellan olika system ska ske. För att lösa sådana problem brukar man ta fram och sedan hålla sig till standarder. Nu har Sverige äntligen fått igång ett arbete som syftar till att definiera vilka IT-standarder som är av relevans för skolan.
Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnova-finansierat projekt om standarder för datadrivna processer, har Swedish Edtech Industry påbörjat ett arbete att ta fram en lista över de standarder och rekommendationer som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem för det svenska skolväsendet. En kort sammanfattande information om detta arbete och vad standarder innebär kan läsas nedan. Men för mer information och för löpande aktuell information om arbetet rekommenderas läsning direkt från ursprungskällan på Edtechkartan.se. Edtechkartan.se som lanserades hösten 2018 är en systemkarta över det svenska edtech-landskapet med inriktning på skolväsendet. Det är en interaktiv och lättanvänd digital systemkarta som löpande kommer att hållas uppdaterad. Kartan tar utgångspunkt i skolans och skolhuvudmannens verksamhetsprocesser och utifrån dessa verksamhetsområden mappas leverantörer in som idag har lösningar för att stödja processen. Det har hittills inte funnits en mer detaljerad bild över det komplexa digitala ekosystemet som utbildningssektorn utgör.
Interoperabilitet och it-standarder
Alla dessa standarder
Kravställ för interoperabilitet, kravställ standarder! En enkel uppmaning, men inte lika enkel att genomföra. Begreppet standard tolkas på olika sätt och det är viktigt att peka på vad vi menar och vad skillnaderna är. Det finns nationella och internationella standarder, det finns rekommendationer som i princip anses vara standarder men med olika “dialekter”(där rekommendationerna tolkas och används på olika sätt). Vi är alla överens om behovet av att etablera standarder, göra dem vedertagna för ett kvalitetssäkrat digitalt ekosystem, för ett ett säkert och effektivt informationsflöde, för interoperabilitet. Men om standarder inte beställs, så testas och implementeras de inte. Man ska också vara medveten om att standarder blir gamla och det finns risk för cementering av it-miljöerna. Alltså behöver vi alla hela tiden vara uppmärksamma, föra dialog och tillsammans se till att de standarder som finns är aktuella.
Det är också viktigt att inte blanda ihop vad som är en standard och vad som är en faktisk lösning. En standard beskriver och definierar. En lösning levererar (och det finns således alltid en leverantör bakom).
I december 2019 etablerades ett nationellt forum för arbetet med standarder: Forum för informationsstandardisering i skolväsendet. Ett forum Skolverket ansvarar för, i samverkan med olika aktörer, däribland Swedish Edtech Industry.
Vad är egentligen en “standard”?
En teknisk standard är en specifikation av ett format som tas fram, förvaltas och tillhandahålls av en standardiseringsorganisation, men en standard kan också vara en överenskommen definition av ett begrepp eller ord (klass, grupp o.s.v.). Standarder utvecklas vanligen genom frivilliga överenskommelser. Ett givet format kan vara erkänt av fler än en organisation och det finns format som inte erkänts av någon standardiseringsorganisation.
SIS, Svenska institutet för standarder, definierar begreppet standard så här:
En standard är en smart gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring.
Standarder kopplat till lärande, kommer ofta i paket med olika delar och är mer eller mindre heltäckande. Det finns olika organisationer som arbetar med olika former av “standardpaket”:
– ISO, International organization för standardization. Levererar internationella standarder, där delar kan användas och andra anpassas enligt lokala (nationella) behov inom specifika områden.
– SIS, Svenska institutet för standarder. Arbetar i tekniska kommittéer där standarder tas fram kopplat till olika områden, varav TK450 är en kommitté med fokus på standarder för it och lärande. I TK450 ingår flera olika arbetsgrupper där en arbetsgrupp t.ex. tagit fram SS12000, en annan EMIL (Education Information Markup Language). Speglar det internationella arbetet i ISO och gör nationella anpassningar.
– IMS Global Learning Consortium – levererar olika rekommendationer som sedan tolkas och anpassas. Ibland brukar man säga att IMS rekommendationer har olika “dialekter”. Ett exempel är IMS LTI (Learning Tools Interoperability), en “standard” (rekommendation) för anslutning av externa webbaserade lärresurser och innehåll till andra plattformar.
Stöd i arbetet: en lista med standarder
Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnovafinasierat projekt om standarder för datadrivna processer, har vi påbörjat en lista över de standarder och rekommendationer samt några relevanta informationsflöden som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem.
Denna listning har vi inom ramen för det här projektet gått igenom och mappat gentemot de olika områden och processer som finns definierade i edtechkartan. Vi har också gjort en ansats till att visa vilka standarder som aktuella respektive inaktuella, eftersom det är viktigt att inte fastna i äldre teknik eller i standarder som i sin tur kan bli cementerande.
I nedan länkat kalkylark finns listningen + områden & processer + definitioner och lite annat smått och gott som vi hoppas är till nytta i arbetet med kravställningar. Dokumentet ska ses som ett arbetsdokument, öppet för alla att kommentera i, så gör gärna det. Tillsammans kan vi göra det mer komplett och hålla det uppdaterat.
Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld? 2016 dog Jang Ji-sungs sju år gamla dotter Nayeon av en obotlig sjukdom. Tre år senare återförenades den sydkoreanska mamman med Nayeon, i en virtuell värld skapad för en TV-dokumentär.
I nedanstående Youtube-film har Munhwa Broadcasting Corporation delat sekvenser från den speciella dokumentären, med titeln ”Jag träffade dig”, där bilderna klipptes mellan ”den verkliga världen” och den virtuella.
En mamma återförenas med sin avlidna dotter i VR
Först ser vi hur Jang står framför en massiv grön skärm medan hon bär både ett VR-headset och någon slags haptiska handskar. Lite senare ser vi hur hon pratar med sin dotter, håller hand och till och med har en födelsedagsfest i deras favoritpark med en tårta med tända ljus.
VR-återföreningen är, som du kan förvänta dig, extremt känslomässig. Jang börjar gråta i det ögonblick hon ser den virtuella Nayeon, medan resten av familjen, Nayeons far, bror och syster ser hur den känslomässiga återföreningen mellan mamman och dottern utspelas framför dem.
”Kanske är det ett riktigt paradis,” sade Jang om återföreningen i VR enligt Aju Business Daily. ”Jag träffade Nayeon, som mötte mig med ett leende för en mycket kort tid, men det är en mycket lycklig tid. Jag tror att jag har haft den dröm jag alltid velat ha.”
Enligt Aju Business Daily tillbringade produktionsteamet åtta månader på projektet. De designade den virtuella parken efter en som mor och dotter hade besökt i den verkliga världen, och använde rörelsefångstteknologi (motion capture) för att spela in rörelserna hos en barnskådespelare som de senare kunde använda som modell för sin virtuella Nayeon.
Processen är kanske inte enkel, och slutprodukten kanske inte är helt perfekt, men vi har nu tekniken för att återskapa de döda i VR – övertygande nog för att få sina nära och kära till tårar. Konsekvenserna av detta är omöjliga att förutsäga.
Det kan ha tagit ett helt team av experter att producera ”Jag träffade dig”, men hur långt är vi från att ha en plattform som låter någon ladda upp bilder av en avliden kärlek och sedan interagera med en virtuell version av den personen? År? Månader?
Vilken typ av påverkan kommer detta att ha på sorgprocessen? Kommer det hjälpa människor att komma till ett avslut och gå vidare med sina liv, om de får se en nära anhörig i VR efter dennes död? Kommer vissa människor bli beroende av den virtuella världen, spendera mer och mer tid i den och mindre och mindre i den verkliga? Och kommer det att sluta med VR? Eller är detta bara det första steget till androider utformade för att härma, imitera och ersätta våra döda nära och kära till både utseende och personlighet, som i avsnittet ”Black Mirror” Be Right Back?
Nyckeln till att en VR-återförening blir en positiv sak, det vill säga mer som ett tjugoförsta århundradets utvecklade variant av ett fotoalbum och mindre som ”Black Mirror”-avsnittet, verkar vara att den levande personen helt accepterar sin älskades död.
”Eftersom du vet att personen är borta accepterar du den virtuella motsvarigheten för vad den är – ett tröstande minne,” sa Princeton neurovetenskapsman Michael Graziano till Dell Technologies i december. ”Det är inget fel eller oetiskt med det.”
Kanske är reglering nödvändig? I stället för att låta nystartade företag erbjuda allmänheten chansen att interagera med virtuella versioner av sina döda nära och kära, utan tvekan till en kostnad, kanske vi bör göra tekniken tillgänglig endast för personer som först har genomgått en screening med en psykolog?
Det är svårt i dagsläget att säga vad som kan fungera eftersom möjligheten att interagera med övertygande versioner av den avlidne i VR definitivt är ett outforskat territorium. Men nu när vi officiellt har kommit in på den arenan har vi många frågor vi måste svara på så snart som möjligt.
Diskussionsfrågor:
Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld?
Vilka fördelar ser du med den här tekniken?
Vilka nackdelar ser du med den här tekniken?
Anser du att det är etiskt att använda AI och VR-tekniken så här?
Tycker du att den här teknikanvändningen borde regleras?
Vilka företag eller organisationer tycker du borde hantera och erbjuda den här typen av tjänster?
Vilka yrkeskategorier anser du bör vara inblandande i projektgruppen för att utveckla en sådan här VR-upplevelse?
Problemlösning kommer vi i kontakt med i många olika situationer och sammanhang, både i skolan, arbetslivet och i privatlivet. För att kunna lösa problem behöver man givetvis en hel del kunskaper kopplade till det specifika ämnesområdet. Men det finns även en del generella saker, strategier och metoder man kan använda sig av för att bli en bättre problemlösare.
Problemlösning kan delas in i följande områden: Problemlösningens faser, tänkbara strategier vid problemlösning och de kompetenser som är nödvändiga hos en problemlösare.
Elevernas arbete med ett problem kan delas upp i fyra successiva faser:
att förstå problemet
att göra upp en plan
att genomföra planen
att se tillbaka och kontrollera resultatet
En av de viktigaste faserna för lärande är den sista, att efter man tror sig kommit fram till en lösning se tillbaka, kontrollera resultatet och reflektera.
Några frågor man kan ställa sig är:
Stämmer lösningen verkligen med de förutsättningar som ges i problemet?
Finns det något annat, kanske enklare sätt att lösa problemet på?
Kan jag kontrollera mitt resultat genom att lösa problemet på ett annat sätt?
Har jag upptäckt några nya spännande samband som jag kan ha nytta av i andra sammanhang?
Strategier för en bra problemlösningsplan:
välja en eller flera laborationer att arbeta med
rita bilder
söka mönster
arbeta baklänges
göra en lista
skriva upp en ekvation
dramatisera situationen
göra en tabell eller ett diagram
gissa och pröva
lösa ett enklare problem först
använda laborativa material
Bygga och använda modeller
Bygga och använda prototyper
Använda simuleringsverktyg
Kolla hur du själv eller andra löst liknande problem tidigare
Drönarfoto över Oceanhamnen och Pixlapiren 22 januari 2020
Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu. Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!
Alla viktiga projekt behöver en flygande start! Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1. TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial. Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras. Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller. Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.
Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.
För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020. Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.
För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.
Välkommen till Oceanhamnen – 3D visualisering (3:05)
Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.
Unity Reflect gör konstruktionsdokument och ritningar digitalt tillgängliga på byggarbetsplatsen i realtid via AR.
Här kan du se var byggherrarna bygger
Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser. Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.
Översiktskarta över Oceanhamnen med markeringar för placeringen av de olika byggherrarnas bostadsfastigheter.
Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.
Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.
Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).
Oceanvillorna
De townhouse-inspirerade Oceanvillorna är Oceanpirens mest fulländade boende med spektakulära solnedgångar och en magnifik havsutsikt
World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.
World Trade Center med Scandic Hotel Helsingborg på Bröderna Pihls gränd
WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.
Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt! Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.
Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem– Reco Lab med Tre Rör Ut
Innovativt avloppssystem i Oceanhamnen kräver nytänk (2:13)
Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.
Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem
Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.
På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.
Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:
ökad biogasproduktion
ökad näringsåtervinning
effektiv värmeåtervinning
mer energieffektiv läkemedelsrening
minskad klimatpåverkan
möjligheten för vattenåtervinning
Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling. Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020. Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.
Bilder på bygget av Oceanhamnen
Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:
DCIM/100MEDIA/DJI_0307.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0309.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0310.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0311.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0312.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0314.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0315.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0316.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0317.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0319.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0320.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0321.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0323.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0325.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0326.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0327.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0328.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0329.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0330.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0331.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0332.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0334.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0335.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0336.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0338.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0339.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0340.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0342.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0343.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0344.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0345.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0347.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0348.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0349.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0350.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0351.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0352.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0354.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0355.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0356.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0357.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0358.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0359.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0360.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0361.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0362.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0364.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0365.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0366.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0367.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0369.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0370.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0372.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0373.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0374.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0375.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0376.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0377.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0378.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0379.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0380.JPG
Foton på Oceanhamnens pågående byggnation 2020-01-22 med drönare DJI Spark
Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)
![MP_kontor_99493_WTC Oceanhamnen_Bröderna Pihls gränd_västerbild ([3149][@[resize:5200,2930][crop:34,0,5021,2919][autoorient:][background:%23ffffff][quality:80][strip:][extension:jpg][id:7]]).jpg](https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/siteassets/qbank/mp_kontor_99493_wtc-oceanhamnen_broderna-pihls-grand_vasterbild-3149resize52002930crop34050212919autoorientbackground23ffffffquality80stripextensionjpgid7.jpg?width=1010&height=630&scale=both&mode=crop)
