Samhällsbyggnadssektorn är en av de sista branscherna på digitaliseringsbollen. Men nu börjar det röra på sig och traditionella tekniska kompetenser såsom ingenjörer och konstruktörer behöver utvecklas för att passa ett digitaliserat arbetsliv. För digitalisering handlar mer om kultur och ledarskap än just teknik.
Hur väl rustade är byggbranschen inför de nya kompetensbehoven? Det var knäckfrågan på Nordic Contech Talks andra webbinar den 27 augusti, som samlade flera branschföreträdare för att diskutera branschens nuläge och framtid.
Webbinaret inleddes med en framtidsblick där Erik Herngren, Senior Partner på Kairos Future, målade upp morgondagens utmaningar och möjligheter. Han pratade om en fygital framtid där det fysiska och digitala möts i arbetslivet. Och där förmågan att ständigt kunna hantera nya situationer och osäkerhet kommer att vara en framgångsfaktor.
– Digitaliseringen är egentligen inte en teknikfråga utan en kulturfråga. Det handlar främst om hur företagen kan förändra sin egen organisation och arbetsprocess för att lyckas bättre.
Erik Herngren uppmanade branschen att våga bejaka AI-utvecklingen som sker inom alltfler områden. För AI kommer att vara en central del i att skapa effektivare processer och bättre intern kommunikation på företagen, menade han.
– Men i takt med att AI tar över vissa arbetsmoment, kommer samtidigt kompetenskraven för befintliga byggyrken att höjas. Tidigare handlade exempelvis installatörsyrket om att dra kabel. Nu krävs det också att du ska kunna konfigurera system och interagera med kunder. Arbetsrollerna blir mer multikomplexa och urvalet av lämpliga kandidater blir därmed mindre.
Livslångt lärande
Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen till byggsektorn och där blir digitaliseringen en allt viktigare del i utbildningarna, berättar Jenny Sörby som är kommunikationschef på Myndigheten för yrkeshögskolan.
– Den digitala insikten i branschen börjar alltmer speglas i utbildningarnas titlar och byggföretagen har en jättestor möjlighet att utforma de här utbildningarna enligt deras kompetensönskemål, menar Jenny Sörby.
Numera erbjuder yrkeshögskolan även kortare utbildningar på mellan 6 veckor och 6 månader, med flexibla koncept så att yrkesverksamma kan kombinera studier och jobb.
– Att redan yrkesverksamma på detta sätt ges möjlighet att spetsa sin kompetens är mycket betydelsefullt. Det livslånga lärande slår verkligen igenom i och med digitaliseringen.
Branschen behöver nya talanger
Under webbinarets andra del fick fyra representanter från byggsektorn ge sin syn på branschens kompetensförsörjning under ledning av programledaren Fredrik Bauer. Det konstaterades bland annat att branschen måste bli bättre på att locka nya talanger som kanske inte har en traditionell byggbakgrund.
– Vi behöver se över våra kompetenskrav när vi söker ny personal för att få in medarbetare med andra förmågor. Vi har till exempel precis anställt en före detta spelutvecklare till Skanska, berättade Anna Wenner, HR-direktör på Skanska Sverige.
Hon ansåg också att byggsektorn behöver bli bättre på att behålla och utveckla medarbetarna. Samt att titta på hur andra branscher har hanterat omställningen till det digitala för att hämta inspiration därifrån.
Tobias Andersson, koncernchef på Sveab, var även han inne på att branschen behöver bli bättre på att locka nya typer av talanger och betonade nödvändigheten i att medarbetarna är nyfikna och ständigt vill utveckla sig själva och sina kollegor.
– Vi går också mot mer specialiserade yrkesroller där gränsen mellan tjänstemän och yrkesarbetare alltmer kommer att suddas ut, menade han.
Inte tillräckliga incitament
Men hur kommer det sig då att just byggbranschen är den sektor som är minst digitaliserad? Petter Bengtsson, CEO på Zynka BIM, lyfte problemet med den långsamma produktivitetsökningen i byggsektorn:
– Idag finns inte tillräckliga incitament att jobba snabbare. Där måste vi börja prata mer om total cost of ownership – det vill säga, vad kostar en byggnad under hela dess livscykel?
Petter Bengtsson menade också att branschen behöver bli bättre på att planera och bygga digitalt innan man sätter spaden i backen.
– Jag ser framför mig att byggplatsen blir mer av en montageplats, med stort inslag av industrialiserat byggande.
Térèse Kuldkepp, energi- och hållbarhetsstrateg på Incoord, framhöll att byggsektorn behöver bli bättre på att arbeta mellan organisationer och bryta gamla affärskulturer för att kunna uppmuntra till nytänkande.
– Jag hoppas också att en större mångfald i branschen och andra perspektiv kring kompetens ska lyfta sektorn i framtiden.
AI servar kunden
Finansbranschen har på senare år genomgått en stor förändring i och med digitaliseringen vilket radikalt har förändrat dess arbetsprocesser. Sara Öhrvall som är Chief Digital, Customer Experience and Communication officer på SEB, gav exempel på den AI-resa som hennes egen arbetsplats gått igenom. Till exempel kan upp till 90 % av inkommande kundsamtal få svar av deras AI-bot Aida, vilket medför att medarbetarna på kundtjänst kan koncentrera sig på mer kvalificerade samtal.
– Effekterna av de här AI-systemen har vi nog bara börjat nosa på. Det viktiga i det här läget är att vi ser till att våra medarbetare blir riktigt duktiga på att arbeta med systemen, så att vi får ut den fulla potentialen av dem, konstaterade hon.
Kombinera jobb och utbildning
Webbinaret avslutades med reflektioner från två av arrangörerna, nämligen Camilla Byström, programchef för InfraSweden2030 och Pär Lundström, Expert inom kompetensförsörjning på Installatörsföretagen. Pär Lundström lyfte behovet av en flexibel utbildning:
– Jag skulle gärna se en större möjlighet att anställa folk som inte har någon tidigare erfarenhet av byggsektorn och ge dem en chans att kombinera lärande på arbetsplatsen med vuxenutbildning. Då kanske det behöver införas någon typ av kompetensavdrag för att företagen ska våga satsa.
Camilla Byström framhöll att ett skifte i just byggbranschen inte är det lättaste eftersom det som byggs behöver ha en mycket lång livslängd.
– Det gör det lite svårt att våga prova nya metoder eller nya sätt att handla upp. Men enda vägen framåt är att våga testa – inte minst med tanke på de nya klimatmålen som gör det omöjligt att fortsätta på samma sätt som tidigare.
Webbinaret anordnades av Svensk Byggtjänst och Smart Built Environment tillsammans med Infra Sweden 2030, Byggföretagen och Installatörsföretagen. Nästa Nordic ConTech Talk hålls den 8 oktober.
Som lärare har du kostnadsfri tillgång till utbildningspaketet från Svensk Byggtjänst. För att få tillgång till utbildningspaketet kontakta Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se
Vill du veta mer om utbildningspaketet?
Har du frågor om till exempel vad som ingår i paketet, för vilket skede i byggprocessen de olika webbtjänsterna passar bäst eller frågor om aktiveringslänk, användarkonto eller inloggning, kontakta gärna Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se
I följande instruktionsfilm av Lars Christensen får du lära dig hur du steg för steg gör en belastningssimulering i Fusion 360. I exemplet används en hyllkonsol i form av en L-vinkel, och din CAD-uppgift är att rita en liknande L-vinkel och sedan utföra samma typ av belastningssimulering som visas i instruktionsfilmen. En viktig fördel med att använda 3D-CAD i sitt konstruktionsarbete är att man enkelt kan testa hur olika material och variation på designen påverkar en produkts hållfasthet, genom att simulera lasterna i datorn.
Simulation for Absolute Beginners — Fusion 360 — And Your Comments & Questions— #LarsLive 61 (41:16)
Här nedan har jag gjort en sammanställning av instruktionsfilmens olika steg för att du snabbt och enkelt ska kunna repetera och hitta de inställningar du behöver när det är dags för dig att göra dina egna simuleringar. Kommentarerna gör det lättare att komma ihåg och förstå vad de olika delarna innebär.
Skapa en 3D-modell av hyllkonsolen. För att ha något att simulera med så behöver du skapa en liknande hyllkonsol som i instruktionsfilmen. Börja med att CAD:a en L-formad vinkel i valfri godstjocklek. Du gör alltså en 2D-sketch som du sedan extruderar till 3D. Lägg till en rundad avfasning (chamfer) på undersidan av 90-gradersvinkeln. Rita in två hål för skruvar för infästning mot väggen. Skruvhålen ska ha en infällning för skruvskallarna på ungefär halva godstjockleken på djupet och ungefär dubbla diametern i förhållande till hålens diameter.
3D-modell av en hyllkonsol
Olika typer av simulering i Fusion 360
Olika typer av simuleringsstudier i Fusion 360
Static Stress är den enklaste typen av simulering. Det handlar om att applicera en last på någonting. Det kan t ex vara att sätta en vikt på ett hyllplan, slå till en yta med en hammare (impact) eller en belastning som trycker på en balk. Det fungerar på t ex metall, men inte för mjuka material som gummi eller plast. Dessa behöver NonLinear Static Stress.
Modal Frequencies används för att simulera vibrationer och dess frekvenser som t ex kan ge upphov till buller och förslitningsskador på lager vid obalans för roterande delar som fläktar, axlar och hjul.
Med en Thermal Study kan du simulera vad som händer med materialen när de utsätts för värme.
En Thermal Stress Study simulerar vad som händer med komponenterna när de utsätts för både värme och strukturell mekanisk belastning.
En Structural Buckling Study simulerar hur komponenterna deformeras och böjs vid belastning (de går inte av eller bryts sönder).
Nonlinear Static Stress är ett kraftfullt simuleringsverktyg som bl a kan användas för plaster och gummi där belastningen och materialens påverkan varierar över ytan och även över tid.
Event simulation handlar om att se hur ett material eller konstruktion påverkas över tid och efter multipla belastningscykler. Man kan simulera hur många gånger en mekanisk rörelse kommer fungera innan materialet utmattats och går sönder.
Shape Optimization är ett simuleringsverktyg som automatiskt kan designa en komponent eller konstruktion efter vissa kriterier. Om du t ex specificerar vilka krafter som konstruktionen ska tåla så ritar Shape Optimization-verktyget upp hur delen ska konstrueras beträffande godstjocklek etc.
Sammanfattning av de olika stegen för att göra en statisk simulering
Välj simuleringstyp (Static Stress)
Lägg till en mesh till din modell/konstruktion/part
Ställ in så att du har fler är två trianglar på höjden av sidan på den delen som du ska belasta.
Definiera vilka constraints du vill ha. I detta fall Fixed i förhållande till den del av din modell som kommer hållas på plats av skruvar mot väggen.
Lägg till en last (Force), definiera vilken yta/plan som ska belastas, kraftens riktning, storlek och enhet.
Dagens lektionsuppgift är att skapa en namnstämpel i Fusion 360 som sedan ska 3D-printas. Din stämpel kommer användas senare i konstruktionskursen till en gjutning, men du kan givetvis även använda den för att stämpla ditt namn eller en annan text på valfria papper eller saker.
Denna instruktionsfilm i Fusion 360 är en handledning med steg-för-steg-instruktioner för hur du skapar en egen anpassningsbar och 3D-utskrivbar stämpel i Fusion 360. I instruktionsfilmen används det helt nya användargränssnittet i den uppdaterade versionen 2020 Fusion 360.
Här är 6 tips:
1. Spara din nya fil direkt! Döp filen till “Stämpel DittFörnamn_Efternamn_TE18DP” 2. Skapa nya ”komponenter” (components) för varje del. 3. Håll skisser så enkla som möjligt. 4. Använd konstruktionslinjer. 5. Var kreativ och prova saker. Du kan alltid ångra och gå tillbaka om det blir fel. 6. Spara gärna olika versioner av din design om du vill testa saker.
I slutet av dagens lektionspass ska du ha en egen färdig 3D-modellerad stämpel.
Jag finns tillgänglig för att svara på frågor under förmiddagen men jag har även handledningstid idag 12.30-15.30. Det går bra att använda TEAMS-chatten. Anton har handledningstid för er 14.30-15.30. Kristina har handledningstid i bild 14.00-16.00.
Inlämning och närvaroregistrering
OBS! Senast 08.45 bekräftar du att du har läst och förstått instruktionerna för vad du ska göra idag genom att lägga in ett nytt inlägg i TEAMS TISHEL TE18DP-Niclas Allmänt. Skriv bara “Jag har läst och vet vad jag ska göra”. Om du inte förstår vad du ska jobba med eller behöver hjälp med något för att komma igång så skriver du det istället. Inlämning av dagens lektionsuppgift sker genom att du dels tar en skärmdump på din stämpel i Fusion 360 och klistrar in den i din loggbok för CAD. Skapa även en publik länk (Share Public LInk) till stämpel-filen i Fusion 360 och klistra in länken i din loggbok för CAD (se skärmdumpar nedan).. Skicka in länken till mig som ett inlägg i Allmänt-kanalen i TEAMS TISHEL TE18DP-Niclas.
Jag kollar sedan av att du skapat din stämpel och registrerar närvaro efter det att jag sett att du gjort lektionsuppgiften.
Tidskoder i instruktionsfilmen:
1:30 | Skapa en ny projektmapp 3:00 | Skapa en ny komponent 5:16 | Skissa den återanvändbara stämpelplattan 8:01 | Extrudera den återanvändbara stämpelplattan 9:49 | Infoga din anpassade SVG-logotyp 13:37 | Skapa handtagskomponenten 16:50 | Projicera handtaget 19:07 | Skapa offset (tolerans) 21:30 | Extrudera handtagsdelen 23:09 | Skapa toppen av handtaget 26:37 | Lägg till “fillets” till handtaget 28:37 | Exportera för 3D-utskrift
OBS! För att lägga in din egna text på din stämpel kan du använda text-verktyget i Fusion 360 istället för att infoga SVG-logotypen som i instruktionsfilmen. Se detta denna instruktion för mer hjälp:
Components are the building blocks that make up assemblies, and a body is one of the elements that make up a component. Each component contains one or more bodies, as well as its own set of origin planes, sketches, construction geometry, joints, and other elements.
I följande tutorial förklarar och visar Lars Cristensen skillnaderna mellan Bodies och Components i Fusion 360.
Om du vill skapa en 3D CAD-ritning i Fusion 360 av ett objekt som du redan har en 2D-ritning i flera vyer av, så kan du infoga ritningsvyerna som bildobjekt på respektive plan (horisontell och vertikal i det som kallas TOP, FRONT, RIGHT och LEFT). Ritningsvyn framifrån lägger du in på FRONT, ritningsvyn ovanifrån lägger du in på TOP och ritningsvyerna från sidorna lägger du in på respektive sida. Skapa en ny Sketch för varje vy.
Du väljer verktyget Insert –> Canvas, och väljer sedan vilken bild du vill använda till det plan du valt för aktuell Sketch. Kalibrera bilden mot din canvas så att ett visst mått på ritningen (bilden) motsvarar samma dimension i CAD-ritningen. Du högerklickar på bilden under Canvas och väljer Calibrate.
I följande filmklipp visar Lars Christensen hur man man kan modellera upp ett 3D-objekt i Fusion 360 från 2D-ritningar i flera vyer från ett pdf-dokument.
Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).
Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä” Artikel i Ny teknik 2020-01-28 I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.
Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter
Nu har Norge världens högsta trähus
Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter. Läs mer här –>
Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik JohansenDe tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico
Norden satsar mer på träbyggande
De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar. Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>
Betongstaden Skövde blir trästad
Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme. Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON
Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer
Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten. Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus. ”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.
I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE
Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed
I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>
En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä. (källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/ )
Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.
Yttervägg med liggande panel
2D-ritning av yttervägg med liggande panel 3D-ritning av yttervägg med liggande panel
Ingående material
Liggande panel.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre.. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.
Alternativ 2:
Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <175 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.
Utförande
Spikläkt monteras med varmförzinkad trådspik 100-3,4 i stående väggregel. Liggande profilerad panel av trä monteras med en spik 30 mm från brädans underkant och med spikavstånd 600 mm. Liggande panel på förvandring monteras med en spik 25 mm från underkant. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spiken ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst cirka 34 mm i läkt eller spikreglar.
Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, bör den vertikala spikläkten ha sådan tjocklek att ytterpanelens spikar huvudsakligen fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Varmförzinkad spik bör användas dels för att ge en lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning.
Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.
2D-ritning av yttervägg med stående panel 3D-ritning av yttervägg med stående panel
Ingående material
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: 34×70 mm G4-3 eller bättre med lutande översida. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Stående panel av trä med lockläkt: tjocklek bottenbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 175 mm. Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, till bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, till bräder ≥ 25 mm samt till lockbräder och lockläkt.
Alternativ 2:
Stående panel av trä med lockbräder: tjocklek bottenbräda ≥ 19 mm, bredd ≥ 50 mm; tjocklek lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, för bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, för bottenbräder ≥ 25 mm och för lockbräder.
Alternativ 3:
Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm.
Utförande
Bottenbräder spikas med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm. Lockbräder i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande bräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm. Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 113 mm ska spikas/skruvas dolt med varmförzinkad 75-2,8 trådspik, alternativt panelskruv 48-60 mm. Bredare bräder än 113 mm dubbelspikas. Diagonalställd panel spikas mot vertikal spikläkt.
Spik i yttervägg bör vara varmförzinkad för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst 34 mm i spikläkt eller spikregel.
Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.
Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning. Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.
Brädändar ska dubbelspikas med ett spikavstånd av 100-150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra spikhålen, alternativt använda självborrande panelskruv, vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.
Skarvar kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände.
Bild 1. Lockbräder i lock/lockläktspanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande panelbräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Bild 2. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddet, under spikregeln. Spikregelns läge avpassas så att spikens avstånd från paneländen är 100-150 mm. Vid spikning är det lämpligt att förborra för spikarna eller använda självborrande panelskruv om avståndet till paneländen är mindre än 150 mm. Mellanrummet mellan droppbleck och panelkant ska vara minst 20 mm för att möjliggöra underhåll.
Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar – principlösning
3D-ritning – principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke
Ingående material
Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig beklädnad av skivmaterial.
Vindskydd av diffusionsöppet material, till exempel vindskyddsduk eller cementbaserad skiva.
Utvändig beklädnad av träpanel.
Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
Spikläkt av konstruktionsvirke med underliggande vertikal distans/luftning.
Övre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
Nedre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
Värmeisolering med mineralullsskivor.
Kantbalk, längsgående balk, av konstruktionsvirke. Samma dimension som golvbalkarna.
Kortling av konstruktionsvirke 45×45 mm, G4-2 eller bättre.
Tekniska data
Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45×120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering, på båda sidor försedd med minst 13 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m3, uppfyller brandteknisk klass REI 30.
Råd och anvisningar
Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.
Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot grundmur
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
Ingående material
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Spikläkt med underliggande vertikal distans/luftning.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av oorganiskt material .
Övre syll.
Syll.
Syllisolering.
Vertikal regel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Kortling.
Ångspärr kläms.
Grundmur.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-3 eller bättre, med lutande översida.
Utförande
Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar spikas mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot vindskydd och mot horisontella reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
Ingående material
Stående fasadpanel.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Värmeisolering.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt
Invändig beklädnad.
Syll.
Syllisolering.
Material
Väggreglar: stående lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Syll: av lättregeltyp. Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.
Utförande
Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras så att nederkanten kläms mot plattan.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
Ingående material
Horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av oorganiskt material.
Syll.
Kantbalk.
Hammarband.
Vertikal väggregel.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Klämd ångspärr.
Kortling.
Golvbjälke.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimensioner som väggreglarna. Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimensioner som golvbjälkarna. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.
Utförande
Innan golvbjälkarna monteras bör en > 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna lhängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritningar. Väggreglar monteras på syllen och spikas.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
Ingående material
Vindskydd. Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Syll.
Hammarband.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Kantbjälke.
Väggregel.
Bjälklag.
Material
Väggreglar: stående reglar 45×220 mm, centrumavstånd ≥ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Utförande
Innan golvbjälkarna monteras bör en >700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och spikas i golvbjälkarna.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
Ingående material
Takfotspanel.
Insektsnät.
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Spikläkt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Kortling.
Hammarband.
Vindskydd.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändig godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
Bottenbräderna spikas med passning i överkant mot bräda 28×70 mm mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
Ingående material
Insektsnät.
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Spikläkt.
Kortling.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Vindskydd.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering i vägg: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
Den översta spikläkten monteras så att avståndet från panelbrädernas ände till spik blir 100-200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Luftspalten mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med insektsnät.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Hörnregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallade installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Vertikal väggregel
Material
Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm, respektive 45×70 mm. Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material. Hörnregel: konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
Ingående material
Hörnbräda.
Hörnbräda.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Spaxskruv.
List.
Värmeisolering.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig beklädnad.
Material
Väggreglar: stående massivreglar 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.
Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
Byggnadsstomme av betong.
Syll av konstruktionsvirke.
Ångspärr av 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
Kantisolering av mineralull.
Värmeisolering av mineralull.
Vindskydd av skivbeklädnad.
Vindskydd över elementfogar av skivmaterial. Tätad översida.
Drevning av mineralull.
Infästningsbeslag.
Invändig beklädnad av beklädnadsskivor eller träpanel.
Luftspalt.
Tekniska data
Egentyngd: cirka 0,30 kN/m2.
Råd och anvisningar
Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekterna. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.
Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plast, fästs med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldringsbeständigt material. Ångspärren i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.
Typdetaljer
På separata sidor länkade nedan redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke:
3D-ritning av fönster i ytterväggar – principlösning
Ingående material
Invändig väggbeklädnad av skivmaterial eller spontad träpanel.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
Väggreglar av konstruktionsvirke.
Invändig fönsterbänk.
Smyglist.
Fönsterkarm.
Tätningslist av EPDM cellgummi eller massivgummi.
Drevning av remsor av inplastad mineralull.
Fönsterbleck av plåt.
Droppnäsa.
Smygbräda av hyvlat virke.
Foderbräder av hyvlat virke.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av diffusionsöppet oorganiskt material.
Spikläkt av konstruktionsvirke.
Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
Utvändig beklädnad av träpanel.
Råd och anvisningar
Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.
Innan fönstret monteras ska ångspärren skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärren kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärren skurits i 45° vinkel, skarvas plastfolien och kläms med påsalning alternativt fönsterbänk. Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten.
Det är viktigt att montera droppbleck så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan vindskyddet monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.
Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att brytas.
De inre smygbräderna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbräderna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbräderna vinklas.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
Ingående material
Lockbräda/Lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt.
Spikläkt.
Väggreglar.
Ångspärr.
Fönsterbleck.
Droppbleck.
Invändig beklädnad.
Smygbräda.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: virke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi. Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.
Utförande
Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Vindskydd.
Foderbräda.
Tunn vertikal läkt för luftning.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Drevning.
Fönsterbleck.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Väggregel.
Smygbräda.
Fönsterbänk.
Material
Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
Ingående material
Droppbleck.
Fönsterbleck.
Lockbräda/Lockläkt.
Bottenbräda.
Spikregel.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Värmeisolering.
Invändig beklädnad.
Drevning.
Tätningslist.
Fönsterbräda.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig beklädnad.
Material
Väggreglar: lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Tunn vertikal läkt för luftning.
Vindskydd. ´
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Bakomliggande foderbräda.
Drevning.
Fönsterbleck.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Väggreglar.
Smygbräda.
Fönsterbänk.
Material
Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
Ingående material
Murverk.
Luftspalt.
Yttre isolerskikt klädd med vindpapp, horisontell regel, alternativt distanshylsor.
Droppbleck.
Drevning.
Tätningslist.
Väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: murverk av tegel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande. Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt. Luftspalt: 30 mm.
Utförande
Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke – principlösning
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke
Ingående material
Väggreglar av 45 mm konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
Invändig beklädnad av gipsskivor.
Golvregel av 45 mm konstruktionsvirke.
Kortling av konstruktionsvirke 45 mm.
Spikregel av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Bandstål 50×1,0 mm som markerar bärande vägg, centrumavstånd 600 mm.
Tekniska data
Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45×95 mm konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan skivorna.
Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R’w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R’w ≥ 52 dB.
Råd och anvisningar
Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på golvbjälken, i dess längdriktning. Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvreglarna så att golvet kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvregeln monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att till en tredjedel av bjälklagshöjden fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag 3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
Ingående material
Väggregel.
Golvregel.
Syll.
Fuktspärr.
Spikregel 45×45.
Undergolv.
Värmeisolering.
Kortling.
Material
Väggregel: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Golvregel: konstruktionsvirke 45×95 mm. Syll: konstruktionsvirke, ≥ 45 mm. Kortlingar: konstruktionsvirke 45 mm.
Utförande
Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av fuktspärr mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna, centrumavstånd < 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag 3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
Ingående material
Mellanbjälklag.
Stegljudsisolering.
Väggregel.
Takregel/hammarband.
Väggbeklädnad.
Underlag av glespanel 22×70 mm med centrumavstånd < 400 mm.
Takbeklädnad.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Takregel: konstruktionsvirke 45×95 mm. Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor. Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.
Utförande
För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna, centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.
Konstruktions- och CAD-uppgifter kopplat till TIS-projekt Oceanpiren. OBS! De olika uppgifterna i listan nedan behöver inte slutföras sekventiellt i ordning. Vi kommer jobba med de olika uppgifterna vid flera olika lektionstillfällen. Använd listan som checklista och vid din planering under projektet.
TE18DP kurs CAD 1 och Konstruktion 1
Leta efter och hitta den lägenhet som du ska rita planritning till och göra inredningsdesignförslag till. Alla lägenhetsnummer finns representerade i bofaktabladen om Brf Oceanpiren från Midroc.
Skapa separata bildfiler för de olika ritningarna av din lägenhet som finns i bofaktabladets pdf.
Skapa en planritning i 2D i Fusion 360 för din lägenhet.
Identifiera och numrera alla olika väggsegment i din lägenhet.
Sammanställ en lista på alla ingående väggsegment och ange vilken typ av vägg det är enligt följande kategorier: * Bärande ytterväggar * Lägenhetsskiljande väggar * Bärande innerväggar * Icke bärande innerväggar * Våtrumsväggar
Gör en CAD-ritning på stomsystemets uppbyggnad för din lägenhet i Fusion 360. Vi utgår till att börja med ifrån att väggarna byggs i form av en trästomme enligt principritningar för de olika väggtyperna enligt lista ovan.
Skapa en material-/komponentlista (BOM) för bygget av din lägenhet i Excel.
Skapa en kostnadskalkyl för materialet till bygget av din lägenhet i Excel.
Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att primärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
Skriv en lista på vilka konstruktionselement du tror att sekundärstommen till din lägenhet består av på riktigt.
Beräkna några laster för bärande delar i din lägenhet.
Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld? 2016 dog Jang Ji-sungs sju år gamla dotter Nayeon av en obotlig sjukdom. Tre år senare återförenades den sydkoreanska mamman med Nayeon, i en virtuell värld skapad för en TV-dokumentär.
I nedanstående Youtube-film har Munhwa Broadcasting Corporation delat sekvenser från den speciella dokumentären, med titeln ”Jag träffade dig”, där bilderna klipptes mellan ”den verkliga världen” och den virtuella.
En mamma återförenas med sin avlidna dotter i VR
Först ser vi hur Jang står framför en massiv grön skärm medan hon bär både ett VR-headset och någon slags haptiska handskar. Lite senare ser vi hur hon pratar med sin dotter, håller hand och till och med har en födelsedagsfest i deras favoritpark med en tårta med tända ljus.
VR-återföreningen är, som du kan förvänta dig, extremt känslomässig. Jang börjar gråta i det ögonblick hon ser den virtuella Nayeon, medan resten av familjen, Nayeons far, bror och syster ser hur den känslomässiga återföreningen mellan mamman och dottern utspelas framför dem.
”Kanske är det ett riktigt paradis,” sade Jang om återföreningen i VR enligt Aju Business Daily. ”Jag träffade Nayeon, som mötte mig med ett leende för en mycket kort tid, men det är en mycket lycklig tid. Jag tror att jag har haft den dröm jag alltid velat ha.”
Enligt Aju Business Daily tillbringade produktionsteamet åtta månader på projektet. De designade den virtuella parken efter en som mor och dotter hade besökt i den verkliga världen, och använde rörelsefångstteknologi (motion capture) för att spela in rörelserna hos en barnskådespelare som de senare kunde använda som modell för sin virtuella Nayeon.
Processen är kanske inte enkel, och slutprodukten kanske inte är helt perfekt, men vi har nu tekniken för att återskapa de döda i VR – övertygande nog för att få sina nära och kära till tårar. Konsekvenserna av detta är omöjliga att förutsäga.
Det kan ha tagit ett helt team av experter att producera ”Jag träffade dig”, men hur långt är vi från att ha en plattform som låter någon ladda upp bilder av en avliden kärlek och sedan interagera med en virtuell version av den personen? År? Månader?
Vilken typ av påverkan kommer detta att ha på sorgprocessen? Kommer det hjälpa människor att komma till ett avslut och gå vidare med sina liv, om de får se en nära anhörig i VR efter dennes död? Kommer vissa människor bli beroende av den virtuella världen, spendera mer och mer tid i den och mindre och mindre i den verkliga? Och kommer det att sluta med VR? Eller är detta bara det första steget till androider utformade för att härma, imitera och ersätta våra döda nära och kära till både utseende och personlighet, som i avsnittet ”Black Mirror” Be Right Back?
Nyckeln till att en VR-återförening blir en positiv sak, det vill säga mer som ett tjugoförsta århundradets utvecklade variant av ett fotoalbum och mindre som ”Black Mirror”-avsnittet, verkar vara att den levande personen helt accepterar sin älskades död.
”Eftersom du vet att personen är borta accepterar du den virtuella motsvarigheten för vad den är – ett tröstande minne,” sa Princeton neurovetenskapsman Michael Graziano till Dell Technologies i december. ”Det är inget fel eller oetiskt med det.”
Kanske är reglering nödvändig? I stället för att låta nystartade företag erbjuda allmänheten chansen att interagera med virtuella versioner av sina döda nära och kära, utan tvekan till en kostnad, kanske vi bör göra tekniken tillgänglig endast för personer som först har genomgått en screening med en psykolog?
Det är svårt i dagsläget att säga vad som kan fungera eftersom möjligheten att interagera med övertygande versioner av den avlidne i VR definitivt är ett outforskat territorium. Men nu när vi officiellt har kommit in på den arenan har vi många frågor vi måste svara på så snart som möjligt.
Diskussionsfrågor:
Skulle du vilja träffa en avliden person som du älskar igen, i en virtuell värld?
Vilka fördelar ser du med den här tekniken?
Vilka nackdelar ser du med den här tekniken?
Anser du att det är etiskt att använda AI och VR-tekniken så här?
Tycker du att den här teknikanvändningen borde regleras?
Vilka företag eller organisationer tycker du borde hantera och erbjuda den här typen av tjänster?
Vilka yrkeskategorier anser du bör vara inblandande i projektgruppen för att utveckla en sådan här VR-upplevelse?
Vad ska vi lära oss inom detta? (i kursen Konstruktion 1)
Några vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation
Element i den bärande stommen och några olika konstruktionsexempel
Faktorer att beakta vid val av bärande stomsystem
Tre metoder att dimensionera en bärande konstruktion.
Några beräkningar av laster
Stomsystemets uppbyggnad vid byggnation
Den bärande konstruktionen kan ofta delas in i en primär- och en sekundärstomme. Stomsystemet i en byggnad har till uppgift att göra byggnaden stabil och hållbar för alla yttre belastningar som t ex vind och snölaster. Givetvis behöver man även ta hänsyn till de ingående materialens egenvikt vid dimensionering av stommen.
Den primära konstruktionsstommen är den som primärt för ned lasterna till grunden.
Den sekundära konstruktionsstommen utgörs av konstruktionselement vars uppgift är att föra över lasterna till primärkonstruktionen.
Figuren visar stomsystemet för en hallbyggnad.
Primärstommen utgörs av takbalkar, gavelbalkar, huvudpelare och gavelpelare. Till primärstommen räknas också eventuella vindförband i väggar och tak samt takplåten om denna används som stabiliserande skiva.
Till sekundärstommen räknas takplåt, takåsar, väggplåt och väggreglar, vilka även kan kallas sekundärkonstruktioner.
Vanliga konstruktionsmaterial och konstruktionselement för byggnation
I Sverige är det vanligaste materialet i byggnaders stommar olika typer av trä. För småhus utgör oftast både primär- och sekundärstommen träkonstruktioner eller en kombination av trä och stål. I större fastigheter med flera våningar, som flerbostadsfastigheter eller kontorsfastigheter, så utgörs den bärande primärstommen oftast istället av stålbalkar eller betong för att klara av att bära de betydligt större lasterna som en stor och hög byggnad belastas med. Intresset för att även bygga primärstommen i flervåningshus av trä har dock på senare år ökat pga miljö- och klimatskäl, vilket vi kommer studera ett antal exempel på.
De icke bärande innerväggarna som delar in de olika rummen i lägenheterna och lokalerna brukar vara konstruerade av träreglar eller stålreglar och gipsskivor.
Konstruktionsexempel för väggar av trä
Yttervägg – generella lösningar
Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.
Yttervägg med liggande panel
3D-ritning av yttervägg med liggande panel
Ingående material
Liggande panel.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre.. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.
Lättbalkar och lättreglar
Lättbalkar och lättreglar är goda exempel på hur olika trämaterial kan kombineras i en produkt.
Vanligast är balkar och reglar med I-format tvärsnitt. Dessa är optimerade för böjbelastningar. I flänsarna som ska kunna ta upp tryck- respektive dragkrafter används konstruktionsvirke eller LVL (Laminated Veneer Lumber). I livet, vars främsta uppgift är att ta hand om skjuvkrafter, används olika slags skivmaterial. I Sverige används företrädesvis träfiberskiva medan OSB (Oriented Strand Board) dominerar i Nordamerika. I-balkar introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet som ett alternativ till konstruktionsvirke. I-balkar kan fås med större balkhöjder än vad som är möjligt med massivt virke. I-balkarna har också fördelen att vara lätta och förhållandevis formstabila. I Nordamerika ersätter I-balkar massivt trä i allt större utsträckning.
För användning och dimensionering hänvisas till tillverkarens anvisningar och produktinformation. Lättreglar och lättbalkar ska vara CE-märkta.
