En ny våg av innovation driver en radikal förändring av mode och textilbranschen. I framtiden kan kläder vara datorer, tillverkade med material designade och odlade i ett labb.
Filmen nedan ger en inblick i det som har kommit att kallas Fashiontech.
Kopiera nedanstående text, klistra in den i din loggbok och läs sedan texten.
Bärbar teknik, data, automatisering och labbodlat material kommer att ha en stor inverkan på vad människor kommer att ha på sig i framtiden.
Sedan sömnaden och vävningen föddes har tekniken alltid lett till utveckling inom mode. Den industriella revolutionen mekaniserade tillverkning som möjliggör massproduktion. På 1960-talet tog syntetiska material som polyester fart och skapade nya möjligheter för mode.
Nu öppnar konvergensen av ny teknik upp tidigare otänkbara möjligheter. Dr Amanda Parkes är modevetenskapsman och chef för innovation vid FT-labs, ett riskkapitalföretag som främst investerar i modetekniska startups. Hon berättar att det bland dessa nystartade företag handlar om att hitta nästa generation förnybara material som kan odlas i ett labb. Traditionell siden produceras av insektslarver som bildar kokonger, oftast silkesmaskar. Men snarare än att lita på dessa insekter, så skapar bulttrådar silke i provrör. Biotillverkade material tar bort behovet av djur och insekter och det är ett mer hållbart och effektivt sätt att producera råmaterial.
Andra företag skapar läderalternativ. I stället för att använda djur skapar forskare biotillverkade material från ananasblad och till och med svamp. Konvergensen mellan mode och teknik ger också möjligheter att förändra inte bara kläder utan de människor som bär dem.
Myant är ett företag som är banbrytande i skapandet av kläder som kan övervaka alla dina rörelser. Så kallade smarta tyger förutspås bli nästa stora genombrott för bärbar teknik. Garn kombineras med elektroniska sensorer så att viktiga data kan fångas från människokroppen. För att skapa kläder som kan övervaka bärarens hälsa och fitness har Myant samlat team av människor som inte traditionellt har arbetat under samma tak. Smarta tyger kan radikalt förändra konsumenternas relationer till kläderna de bär, men när tekniken ökar förändringstakten, hur kan branschen hålla reda på vad konsumenterna verkligen vill ha?
Francesca Muston är chef för detaljhandeln på WGSN, världens ledande modeprognosbyrå. Personalen här använder big data för att analysera politiska, sociala och miljömässiga trender för att förutsäga morgondagens heta mode. Teknik driver en explosion i konsumentens val såväl som det förvirrande utbudet av kläddesign och skapande. För att textil- och modebranschen ska överleva vänder de sig till tekniken. Maskininlärningsteknologier är nu centrala för modeprognoser, vilket snabbt upptäcker mönster bland den ständigt växande datamängden.
Från bioteknik till demografiska förändringar och att förutsäga trender är inte längre en konst, det har blivit en vetenskap.
I konstruktionskursens del av Fashiontech-projektet kommer vi jobba med både Elektronikkonstruktion och Mekanisk konstruktion.
Elektronikkonstruktionsarbetet omfattar följande delar:
Kravspecifikation/kravbeskrivningar
Funktionsspecifikation/funktionsbeskrivning
Blockschema
Flödesschema/flödesmodeller
Kopplingsschema
Kretsschema
Kretskortslayout
Mönsterkort
Anslutningsdon
Ledare och kablage
Kylning
Analog och digital teknik, analoga och digitala komponenter, signaler och kretsar.
Logik och Boole’s algebra
Funktionstabeller/sanningstabeller
Olika talsystem, binära, hexadecimala
ASCII-kod och Unicode
Prototyper, test och simuleringar
Lödning
Strömförsörjning och olika batterityper
Elektronikproduktion, produktionsmetoder och produktionsteknik
Projektdokumentation
Projektkommunikation
Lektionsuppgifter v 43:
Bestäm vilken yrkeskategori du vill designa, konstruera och skapa en riktig prototyp av ett Fashiontech-plagg till. Skriv in vilken yrkeskategori du valt (målgrupp) och skriv vilket klädesplagg (produkt) du vill skapa.
2. Skriv en lista på vilka funktioner du tycker att plagget ska ha. Varje funktion ska lösa någon form av användarbehov. Skriv en funktionsbeskrivning för respektive funktion och vilket behov eller problem den löser. Gör funktionsbeskrivningen hierarkisk. Först en övergripande beskrivning för respektive funktion, sedan en mer detaljerad beskrivning av funktionerna. Vad gör funktionen? Varför ska den finnas? Hur fungerar den? Hur ska funktionen styras?
3. Gör research. Sök efter liknande smarta plagg, wearables eller andra produkter som löser samma problem eller tillgodoser de användarbehov du vill adressera med din Fashiontech-produkt. Samla på dig relevant info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor och kopiera text och bilder som du anser kan vara bra att ha. Ta gärna med flera olika varianter av varje konkurrerande befintlig produkt du hittar. Ta reda på hur produkterna fungerar, hur de är uppbyggda, konstruerade, vilka material som används, specifikationer och egenskaper m.m.
4. Skapa en komponent-lista till ditt Fashiontech-plagg. Vilka komponenter tror du kommer behövas för att erhålla önskad funktion? Gör research; sök efter tänkbara komponenter eller moduler som har de funktioner och egenskaper som du tror behövs. Samla på dig info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor. Ta med flera olika varianter av varje komponent. Är du osäker på om din produktidé kommer fungera rent konceptuellt så kan du bygga en prototyp och testa funktionen. Vilka delar/komponenter eller moduler kan du använda för att bygga en fungerande konceptprototyp?
5. Arbeta med designen av ditt Fashiontech-plagg. Samla på dig inspirationsbilder och förlagor som du hittar på Internet. Kopiera in dem i din Design-loggbok. Du kan även börja skissa på hur du vill att ditt Fashiontech-plagg ska se ut (uppgift i kursen Bild och form).
6. Skapa en beskrivande och säljande presentation av ditt Fashiontech-plagg-projekt. I detta läge handlar det inte om att göra reklam för en färdig produkt, utan en presentation av din projektidé. Berätta vad du planerar att göra, lära dig och beskriv funktionerna som det smarta plagget ska ha och vilka problem hos kunderna du försöker lösa. Denna presentation ska vi lägga upp på www.fashiontech-projects.se efter höstlovet.
Uppdrag: Ta fram design-idéer till funktionella smarta arbetskläder för olika yrkeskategorier Syfte: Förbättra klädbärarens arbetsdag genom att förbättra klädernas funktion mha t ex sensorer och annan elektronik.
Brainstorming-övning (enskilt) Kom på så många funktioner och exempel som möjligt på smarta kläder för de olika yrkeskategorierna och produktkategorierna nedan. Beskriv vad funktionen ska kunna göra, varför det kan vara bra och vilken typ av komponent som behövs i klädesplagget för att erhålla önskad funktion.
Brandman (exempel: temperatursensor …)
Polis
Byggarbetare
Arbetskläder, skyddsutrustning, knäskydd
Skyddsskor
Skyddshjälmar
Handskar
Vägarbetare
Butikspersonal
Kassörska
Trädgårdsmästare/Parkarbetare (ex färgsensor i handske)
Lastbilschaufför
Förskollärare, hålla koll på barnen (ex: fuktsensor i blöja)
Skolpersonal, lärare (ex se Vinnova-projekt IoT-Hubb skola)
Reflektion från H&M-hacket: Vi är en av ca 30 gymnasieskolor runt om i Sverige som deltagit i denna tävling om att komma på innovativa lösningar till H&M inom hållbart mode och cirkulär ekonomi (se http://www.iktlabbet.se/teknik/hackaton-med-wechange-och-hm/ för mer info). En stark drivkraft och motivation hos eleverna och skolorna är att komma på den bästa idén och vinna tävlingen, och därmed få äran att komma till den nationella ceremonin i Stockholm.
Jury är arrangören We_Change och/eller H&M.
Inför hacket skrev H&M följande:
”Vi på H&M vill leda utvecklingen framåt mot en mer rättvis, jämlik, cirkulär och förnybar modeindustri tillsammans med dig. Vi på H&M har en vision om att leda utvecklingen mot en hållbar modeindustri. Ett led i detta handlar om att alla våra produkter ska vara tillverkade av återvunna eller på annat sätt hållbart framtagna material. Vi tror enormt mycket på utvecklingen mot ett cirkulärt ekonomiskt system. Vi ser en stor utveckling av nya tekniker för att t.ex bryta ner fibrer från gamla kläder att bilda nya textilier och känner stor trygghet i möjligheten att producera kläder hundra procent hållbart. H&M har flera hållbarhetsutmaningar, sociala som ekologiska som vi hela tiden vill förbättra oss inom. Kopplat till cirkulär ekonomi som detta case ska handla om är vår största utmaning samspelet mellan oss och kund. När plagget lämnar butiken- lämnas ansvaret över till kunden att vårda, ta till vara på och återlämna plagget till oss. Detta kommer bli en framtida utmaning då kapaciteten att ta hand om äldre textilier ökar markant med nya tekniker och regelverk samtidigt som beteendemönstret hos den enskilde konsumenten inte utvecklas i samma takt. Vi ser fram emot att arbeta fram lösningar för ett mer hållbart samhälle tillsammans med dig på vårt hackathon!”
Man kan så klart ifrågasätta H&M:s val av vad som är viktigast, och det är tydligt att de gav eleverna en tillrättalagd utmaning i syfte att de skulle komma på idéer för att lösa någon av följande två definierade problemen som H&M valt ut: Uppdrag 1. Hur ska H&M få fler kunder att ta hand om kläder de köpt, undvika slit och släng? Är problemet idag verkligen att konsumenterna måste bli mer varsamma i sin hantering av ”skitkvalitetskläderna?” de köper så att de inte sliter ut dem i förtid? T ex inte tvätta dem så ofta. Uppdrag 2. Hur kan H&M bli bättre på att nudga/inspirera/möjliggöra för kunder att komma tillbaka med plagg de köpt när de är förbrukade?
Vad tyckte ni om We_change och H&M-projektet? Skriv lite kort en reflektion. Vad var bra, vad var mindre bra.
Använde We_change och H&M en innovationsprocess för det här projektet?
Anser du att det här var ett bra exempel på en innovationsprocess? 1-5.
Beskriv processen ni nu varit med i, ge konkreta exempel.
Hur innovativa idéer tycker ni att denna process resulterade i? skala 1-5.
Finns det något som varit problematiskt i upplägget för denna innovationsprocess?
Gör en kritisk reflektion av ert eget arbete. Syfte med reflektionen: Vi behöver reflektera över vårt eget arbete för att lära och kunna utvecklas och bli ännu bättre. Vi behöver reflektera över våra metoder och processer för att kunna utveckla dem och göra dem ännu bättre. Vi behöver reflektera över våra egna förslag för att hitta nya infallsvinklar och se eventuella konsekvenser av förslagen. Det kan finnas förbättringspotential även i riktigt bra förslag.
Reflektionsfrågor: 8. Hur bra samarbetade ni i gruppen? (1-5). 9. Hur bra anser du att era egna förslag är på att lösa problemet? (1-5). 10. Hur innovativt anser du att ert förslag är? (1-5). 11. Hur innovativa anser du att de andra gruppernas förslag är? (1-5). 12. Vilka konsekvenser kan ert förslag få på andra problemområden inom modebranschen och klädernas produktlivscykel? Ge några exempel. 13. Välj ut ett av problemområdena i uppgift 12 och ta fram förslag på en teknisk lösning för det problemet.
Testa din klimatpåverkan med beräkningsverktyg från olika organisationer!
Med en klimatsmart livsstil kan du minska din klimatpåverkan. Att leva klimatsmart innebär att man har en livsstil som inte har långsiktig negativ påverkan på klimatet. Med det menas ett personligt klimatavtryck om maximalt 2 ton CO2e per person och år. Världssnittet ligger idag på 5 ton CO2e per år och snittsvensken har ett klimatavtryck på 9 ton.
Klimatförändringar och klimathot
Kan vi avvärja klimathotet genom en klimatneutral livsstil? Med hjälp av en klimatkalkylator kan du få insikt i din klimatpåverkan. Du kan även snabbt och enkelt testa att ändra dina svar för att se hur en förändring av din livsstil påverkar din klimatpåverkan. Om vi är många som gör förändringar som minskar miljöbelastningen så kan det få en stor effekt totalt.
På Klimatkontot har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.
Börja med att fylla i ”Snabba svar”. Dessa frågor täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster. Sedan kan du se ditt resultat eller fylla i ”Fler frågor tack!”. Om du fyller i dessa frågor också blir beräkningen av din klimatpåverkan mer komplett, om du inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.
Du kan själv välja att fylla i din livsstil under ett specifikt år eller för ett normalår. Genom att logga in och spara dina resultat kan du sedan jämföra mellan olika år. Du kan också testa och se vad du får för resultat om du potentiellt skulle ändra din livsstil.
Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och har utvecklats för den nya upplysningstjänsten www.hallakonsument.se vilket samordnas av Konsumentverket. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.
En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI (Stockholm Environment Institute) syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.
En stor del av klimatpåverkan från våra produkter har genererats någon annanstans. Därför tar klimatkalkylatorn även med utsläppen från tillverkningen av exempelvis ett vindkraftverk, en värmepump eller en bil. Hur lever du? Och vad kan du ändra? Testa på https://www.klimatkalkylatorn.se/
På ClimateHero kan du snabbt och enkelt beräkna ditt klimatavtryck.
Testet består av ett antal frågor som tar cirka 5 minuter att besvara.
Testet består av ett antal frågor i tre kategorier. Den första kategorin är Bostad, som beräknar klimateffekten av uppvärmning och elkonsumtion. Den andra kategorin är Resor, som beräknar klimatpåverkan från flyg och bil resor, motorcykel, motorbåt, moped, scooter m.m. Den tredje kategorin är Konsumtion som beräknar klimatpåverkan från köttkonsumtion, matsvinn, shopping, återvinning etc.
Tillverkning, distribution och användningen av olika typer av produkter står för en stor andel av världens utsläpp, utnyttjande av ändliga naturtillgångar och bidrar till en negativ och destruktiv klimatpåverkan. Vad kan ett varumärke eller företag göra för att bli ett mer hållbart företag? Hur kan man som företag jobba med hållbar utveckling? På denna sida kommer ett antal konkreta exempel presenteras.
FN prisar Apples satsning på förnybar energi
Apple är ett företag som under många år stått för en betydande del av världens utsläpp. Många av företagets produkter har medvetet designats, konstruerats och tillverkats på ett sätt som försvårat möjligheten att reparera och laga dem. Efter massiv kritik från upprörda konsumenter världen över, och ett flertal kostsamma och långdragna juridiska tvister, har företaget på senare år styrt om till ett mer hållbart företagande ur ett miljö- och klimatperspektiv.
Det Apple lyckats åstadkomma inom ramen för sina miljösatsningar, och anledningen till att de nu alltså uppmärksammats av FN, är följande:
Minskat sina koldioxidutsläpp med 35% de senaste tre åren.
Bytt till 100% förnybar energi i sina kontor, butiker och serverhallar i 43 länder.
Minskat den genomsnittliga energianvändningen med 70% fördelat över företagets huvudsakliga produktsortiment.
Apple har också inlett samarbete med Conservation International för att skydda och återskapa ett 11000 hektar stort saltvattenrikt skogsområde i Colombia som beräknas kunna suga upp 1 miljon ton koldioxid (CO2) under projektets livstid.
Dagens lektion kommer handla om: Vad är ett Hackathon? Vad är Cirkulär Ekonomi? Läsa igenom handledningen HM Handledning Hackathon 2019 Svara sedan på frågorna nedan.
Vad är ett Hackathon?
Vilka framtidsutmaningar står H&M inför?
Varför vill H&M köra detta Hackathon med oss?
Varför behövs cirkulär ekonomi?
Vad betyder begreppet cirkulär ekonomi?
Vad innebär Nudging?
Ge några exempel på Nudging.
Vilka framgångsfaktorer är viktiga för att man ska lyckas med ett beteendeförändringsarbete?
Diskussionsfråga om etik. Är det etiskt ok att manipulera vårt handlande/agerande utan att vi själva är medvetna om det? Finns det lägen när det är ok och andra lägen det inte är det? Vad tror du själv är mest beteendeförändrande? Svara på frågorna enskilt först, så ska vi diskutera det i grupp sedan.
Exempel på utmaningar att fundera på inför Hackathon med H&M:
Tillverka och sälja färre kläder!
Skapa nya inkomstkällor för modeföretagen. Vad ska H&M tjäna pengar på?
Nya erbjudanden och upplevelser i butikerna.
Få konsumenterna att köpa färre kläder.
Få tillverkarna och konsumenterna att välja bättre kvalitet så att kläderna håller längre.
Tillverka lokalt mha ny teknologi.
Använda nya biologiska och ekologiska material
Utveckla nya mer hållbara innovativa tillverkningsmetoder
Sluta med/minska användningen av gifter.
Uppmuntra till att lappa och laga (remake, redesign, restyle) istället för att slänga och köpa nytt.
Byta kläder med varandra, få folk att köpa begagnat. Socialt och kulturellt accepterat, trendigt, modernt smart mode.
Spåra klädernas användning. Hur gör vi det? Med teknik och digitala tjänster.
Miljö- och klimatavtrycksmärka kläderna.
Materialåtervinna lokalt
Komma på nya användningsområden för förbrukade textilier.
Med CRISPR-tekniken kan vi förändra människans utveckling. Vi kan genmanipulera embryons DNA så att bebisarna blir immuna mot vissa sjukdomar, får högre IQ eller minskar risken för att utveckla fetma.
Intresset för CRISPR/Cas9 har fullständigt exploderat pga låga kostnader för laborativa experiment och att det är en lättillgänglig och effektiv teknik med mycket stor potential.
CRISPR/Cas9 kan förenklat beskrivas som en gensax där proteinet Cas9 har förmågan att klippa av en DNA-kedja så att vissa DNA-fragment försvinner. CRISPR-tekniken används bland annat av molekylärbiologer och växtfysiologer för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer genom att påverka DNA-strängar i cellkärnorna. Eftersom inget nytt främmande DNA tillförs utifrån har CRISPR hamnat i en gråzon för vad som annars betraktas som Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) och som redan är hårt reglerat i många länder.
Exempel på sjukdomar som kan botas och tillstånd som kan förhindras med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken är: Cancer, HIV, smittkoppor, kolera, Alzheimers, demens, fetma, åldrande m.m.
Många framgångsrika CRISPR-försök och behandlingar av redan sjuka människor har utförts runt om i världen. Men det finns internationella överenskommelser som reglerar och förbjuder genmodifiering av människors könsceller och embryon, eftersom det skapar en permanent modifiering av den mänskliga arvsmassan som sedan förs vidare till kommande generationer. Det finns risker med det som ännu inte är klarlagda.
Världens första genmodifierade bebisar har fötts! I november 2018 hävdade en kinesisk forskare vid namn He Jiankui att han hjälpt till att skapa världens första genmodifierade tvillingbarn. Deras pappa var HIV-positiv, men He Jiankui och hans forskarteam genomförde fertilitetsbehandlingar där de använt gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort CCR5-genen på embryona för att göra bebisarna immuna mot HIV. Behandlingen lyckades och resulterade i att två tvillingflickor föddes med ett genetiskt skydd mot hiv-smitta. Här berättar han själv om sitt experiment som han påstår även ska kunna ge immunitet mot kolera och smittkoppor:
About Lulu and Nana: Twin Girls Born Healthy After Gene Surgery As Single-Cell Embryos
Diskussionsfrågor (E P A): Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis. Gå till slut igenom Alla svaren i helklass. OBS! Skriv ner dina svar.
Vad tycker du om He Jiankuis experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar.
Gjorde han rätt som använde CRISPR-tekniken på detta pars blivande bebisar? Motivera ditt svar.
Vilka fler sjukdomar tycker du CRISPR borde användas mot för att förändra arvsmassan så att sårbarheten minskar eller helt elimineras? Motivera ditt svar.
Tycker du att CRISPR borde få användas till att förändra andra genetiska egenskaper hos embryon innan barnen är födda? Vilka egenskaper i så fall? Motivera ditt svar.
Fortsättning … Nyheten om världens första genmanipulerade barn slog ner som en bomb över hela världen och He Jiankui fick ta emot en massiv kritik för det som många forskare anser är oetiskt, riskfyllt och alldeles för outforskat.
Diskussionsfrågor (E P A): Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis eller i Basgrupper. Gå till slut igenom 8:e frågan gemensamt i helklass.OBS! Skriv ner dina svar.
5. Är det rätt att fängsla He Jiankui? Motivera ditt svar.
6. Vad handlar kritiken om? Sammanfatta och ge exempel på argument mot att använda CRISPR-behandling av embryon.
7. Läs igenom dina svar på frågorna 1-4 från första diskussionsuppgiften. Har du nu ändrat uppfattning på något sätt? Skriv ner dina nya svar ifall du ändrat dig. Motivera ditt svar och beskriv varför du ändrat uppfattning.
8. Kontrollera hur många i klassen som ändrat sin uppfattning i frågorna efter att ha läst de kritiska nyhetsartiklarna eller lyssnat på det kritiska nyhetsreportaget. Hur stor andel/procent av klassen är det? Åt vilket håll har det ändrats (för eller emot)? Varför har de ändrat uppfattning?
Fördjupningsartiklar och mer information om CRISPR/Cas9
CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.
Vill du veta mer om vad CRISPR/Cas9-tekniken är, hur den fungerar och vad den kan användas till kan du titta på den animerade engelska filmen nedan. (Biologi och Engelska)
Genetic Engineering Will Change Everything Forever – CRISPR (16:03) Designer babies, the end of diseases, genetically modified humans that never age. Outrageous things that used to be science fiction are suddenly becoming reality. The only thing we know for sure is that things will change irreversibly.
CRISPR har demokratiserat genmodifiering En bidragande orsak till varför intresset för CRISPR ökat så mycket de senaste åren handlar om en kombination av att tekniken demokratiserats på så sätt att den är lättillgänglig för alla med ett labb till en låg kostnad. Den erbjuder stora möjligheter inom ett brett spektrum av olika tillämpningar. Tekniken ger ett snabbt resultat, vilket gör forskningen billigare och mer effektiv.
Vad händer i Sverige på CRISPR-fronten? För en historisk återblick och exempel på svenska forskningsinitiativ och intervjuer med svenska forskare inom CRISPR-området rekommenderas följande artikel: Ny genteknik väcker etiska frågor I den länkade artikeln ovan intervjuas Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet. Fredrik Lanner vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller på med en liknande forskning på mänskliga embryon kopplat till infertilitetsbehandling som den kinesiske He Jiankui gjorde. Han berättar sitt perspektiv och syn på det. Giulia Gaudenzi, doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, och som forskar om hjärnans utveckling berättar också om hur och varför hon börjat använda CRISPR i sin forskning.
Addgene.org, som är en nonprofit-organisation, hjälper forskare att lagra, arkivera, dokumentera, informera och distribuera sina plasmider (ringformade DNA-molekyler) så att även andra forskare kan ta del av resultaten och jobba vidare med egen forskning. Addgene distribuerar fler än 70000 plasmider på uppdrag av över 4000 framstående laboratorium över hela världen. På Addgenes hemsida kan man söka efter DNA och beställa både plasmider och CRISPR-verktyg för att genomföra sina egna experiment.
Learn the benefits and logistics of depositing plasmids at Addgene.
Samtidigt som demokratiseringen av genredigering med hjälp av CRISPR har stora fördelar, kan det även få oväntade och oönskade effekter.
Diskussionsfrågor/uppgifter:
9. Vad händer när människan tar makt över evolutionen? (Svenska, Biologi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)
10. Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan CRISPR-tekniken innebära på samhället och ekosystemen med människan, djur, växter och vår miljö? (Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)
11. Vilka yrken kommer påverkas som en konsekvens av en ökad användning av CRISPR-tekniken? (SYV, Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Juridik, Teknik, Religion)
Trafikkaos, nedskräpning och miljöfarligt avfall. Elsparkcyklarna, eller elscooters, väcker starka känslor. Men de upprörda känslorna kring elscootrarna handlar om mer än så.
”Om ni tycker att Sverige är splittrat i synen på invandring, kan jag konstatera att det är inget mot polariseringen i hur vi ser på fenomenet elsparkcyklar.”, skrev nationalekonomen Andreas Bergh lite skämtsamt på Twitter.
Hur har det på så kort tid kunnat bli så här?
Elsparkcyklarna dök först upp i Kalifornien för ett par år sedan. Under det senaste året har företag som Voi, Lime, Tier och Bird spridit ut sina hyrfordon i en rad svenska och europeiska städer.
Det handlar om en snabb omvandling av stadsrummet. Det påverkar inte bara estetiskt hur staden ser ut och upplevs, utan också de mellanmänskliga relationerna, hur medborgare interagerar med varandra. Daniel Helldén (MP), som är trafikborgarråd i Stockholm, talar om ”en brytningstid för transporter”, och att vi kanske kommer att se ”en helt annan stad framöver”. Då är det ju inte konstigt att det här berör och upprör människor.
Men den svenska debatten om elsparkcyklarna handlar inte så mycket om denna kulturförändring. Det handlar mest om stök, säkerhet, olyckor, nedskräpning och arbetsvillkor. Om behovet av nya lagar och regler. Och om de nu är så miljövänliga egentligen, vilket de inte är.
Läs gärna följande artiklar gällande hur miljövänliga, eller rättare sagt icke miljövänliga elsparkcyklarna är:
Hur som helst, inget av detta ovan är oviktigt, tvärtom. Men känslorna de väcker kan nog handla minst lika mycket om mer diffusa ting som har med värderingar och normer att göra. I Paris, elsparkcyklarnas kanske starkaste fäste i Europa, har såväl författare som filosofer och psykologer givit sig in i diskussionerna.
Elsparkcyklarna associeras med ett slags provocerande överlägsenhet, som understryks av hur de rör sig i stadsrummet, utanför etablerade normer, ett ”fordon med alla rättigheter”, enligt den franska filosofen och psykologen Elsa Godart.
Elsparkcykelns snabba utbredning på våra gator i städer har blivit en vardaglig symbol för ”disruption”, processen där ny teknik skakar om etablerade affärsmodeller.
På samma gång rubbas föreställningar om individens ansvar. Om någon parkerar cykeln så att den blockerar trottoaren skulle ingen komma på tanken att skylla på fabrikören. Men i fallet med elsparkcyklarna finns inga individuella ägare att rikta ilskan mot. Då blir allt bolagens, tjänsteleverantörernas, fel. På samma gång känner sig många befriade från ansvar, såväl brukare som de som avskyr och rentav vandaliserar fordonen, och som stoltserar med detta på sociala medier.
Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med innehållet i texten och de länkade svenska och engelska artiklarna och forskningsrapporten. De tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användning av transportmedel och hur de påverkar miljön, ekonomin och klimatet. Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.
Vad tror du kommer hända härnäst gällande elsparkcyklarna?
Hur kommer det se ut i framtiden? Om 5 år, om 10 år?
Vilka fördelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
Vilka nackdelar ser du med elsparkcyklarna i städer?
Vad krävs för att minska problemen men behålla fördelarna?
Hur kan en bussresa med en dieseldriven buss bidra till lägre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med en elsparkcykel?
Gör ett diagram som visar en jämförelse mellan CO2-utsläpp för en resa från ditt hem till din skola med elsparkcykel och bil. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
Gör ett diagram som visar fördelningen mellan hur stor andel elscooterfärder i USA som ersätter en bilresa, en promenad, cykeltur, kollektivtrafiktur eller där personen helt enkelt hade avstått från att åka. Använd siffrorna från länkad artikel i M3 ovan.
Hur mycket längre livslängd anser du behövs för att elsparkcyklarna ska anses vara miljövänliga alternativ? Motivera ditt svar med beräkningar. Använd siffrorna från den länkade forskningsrapporten.