Planerat åldrande

Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är inom industridesign den medvetna process som syftar till att göra en vara obsolet eller obrukbar för att hålla konsumtionen uppe. Det innebär att en produkts livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd, även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.

Det finns tusentals exempel på varor och produkter som medvetet designats med inbyggt åldrande. Allt från bilar, mobiltelefoner, datorer, elektronik, hushållsmaskiner, mat, mediciner, lampor och kläder. Det gäller även programvaror där företaget bakom programvaran kan välja att avbryta support och uppdateringar av äldre versioner för att kunderna ska tvingas köpa och uppgradera till nya versioner.

Glödlampskonspirationen

Den här dokumentärfilmen berättar historien om hur de produkter du köper är designade för att gå sönder, så att du ska köpa nya. Det är inte något enskilt fenomen – det är en av hörnstenarna i tillväxtekonomin och motorn i modern marknadsekonomi.

Miljontals gamla datorer skeppas tvärs över klotet för att dumpas istället för att lagas. Vem bestämmer hur länge en skrivare ska fungera? Kan en glödlampa verkligen hålla i hundra år?

Filmen förklarar fenomenet ”planerat åldrande” genom exempel med glödlampor, nylonstrumpor och Apples iPods. Hur kan vi börja tänka och agera för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? Vilket ansvar har du?

Dokument utifrån – Glödlampskonspirationen

Diskussionsfrågor:

Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med den länkade engelska wikipedia-artikeln om planned obsolescence och/eller filmen där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter eller filmer. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande konsumtion och användning av produkter, varor och tjänster som påverkar miljön, ekonomin och klimatet.
Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.

  1. Vad handlar artikeln och filmen om? Sammanfatta det viktigaste. (TkSv,Design, Konstruktion)
  2. Vad var nytt för dig i artikeln och i filmen? (TkSv)
  3. Är det en positiv, negativ eller neutral artikel/dokumentärfilm? Finns det flera perspektiv? (TkSv)
  4. Vem ligger bakom dokumentärfilmen? Vem har skrivit manus, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan? (TkSv)
  5. Är filmen trovärdig? Finns det några tveksamheter i filmen? Motivera ditt svar med sakliga argument. (TkSv)
  6. I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande dokumentärfilm? (Sv)
  7. Ge exempel på fler produkter som du tror är designade och konstruerade för planerat åldrande. (Tk,Design, Konstruktion)
  8. Vilka fördelar kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen och för samhället? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  9. Vilka nackdelar och risker kan det finnas med att använda planerat åldrande, för privatkonsumenter, för företagen, för samhället och för miljön? (TkShSv,Design, Konstruktion)
  10. Ge exempel på saker som du själv köpt som har gått sönder eller slutat fungera snabbare än du trodde att de skulle göra. (Tk,Design, Konstruktion)
  11. Ge exempel på saker som du själv har eller haft som gått sönder och inte gått att laga. Varför har det inte gått att laga?(Tk,Design, Konstruktion)
  12. Vad behöver man kunna för att utveckla produkter med planerat åldrande? (TkShSyv,Design, Konstruktion)
  13. Vad krävs för att man ska kunna utveckla bra, konkurrenskraftiga, hållbara produkter, och samtidigt tjäna pengar, utan att använda sig av planerat åldrande? (TkMaSHSyv,Design, Konstruktion)
  14. Vad kan man göra och vad behöver man kunna som konsument för att inte bli lurad av tillverkare som bygger in planerat åldrande i sina produkter? (TkMaHkk,Design, Konstruktion)
  15. Välj en valfri produkt och ta reda på vilka reservdelar och förbrukningsartiklar det finns till den. Gör en lista på priserna för dem och beräkna den totala användningskostnaden och livslängden på produkten. Jämför användningskostnaden med inköpspriset av en ny likadan produkt istället för att lägga pengar på reservdelar/förbrukningsmaterial. (TkMaHkk,Konstruktion)
  16. Vad behöver inköpare och säljare i butiker kunna för att de ska kunna sälja och rekommendera bra hållbara produkter till sin kunder? (TkSyv,Design)
  17. Hur tror du att förekomsten av planerat åldrande kommer förändras i framtiden? Blir det ännu vanligare eller mindre vanligt? Argumentera för ditt svar. (TkHkkShSyv,Design, Konstruktion)
  18. Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny produkt, där planerat åldrande inte använts. (BlTkDesign)
  19. Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda planerat åldrande. (SvTk,Design, Konstruktion)
  20. Utveckla en egen teknisk produkt, en uppfinning i form av wearable technology (bärbar teknik, kroppsnära teknik), som kan användas i kläder (eller andra produkter) för att t ex logga hur ofta och länge produkten används. Hitta på ett sätt att premiera och belöna både konsumenten och tillverkaren ju mer, desto oftare och längre produkten används. (Använd gärna skolprogrammet ”Uppfinnarresan” från Finn upp).
    (Tk, Design, Konstruktion)
Lektionsinstruktion om planerat åldrande 2019-10-01

Kopplingar till LGR 11/Gy11:
Årskurs: 7-9, Gymnasiet
Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, En Engelska, Ma matematik, Hkk Hem- och KonsumentKunskap, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning, Design, Konstruktion.
Syftestext:
Centralt Innehåll:
Kunskapskrav:

Här är avfallet som påverkar klimatet mest

Från en artikel på Ekocentrum.se

I en ny rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige undersökt hushållsavfallets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

190910_elektronikavfall

Rapporten visar att elskrot och textiler är de avfallstyperna som har störst påverkan på klimatet.

I studien har man gått igenom 32 fraktioner av hushållsavfall och utvärderat deras klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. IVL har undersökt både vilken effekt man får av att förebygga avfall, och återvinning eller behandling av avfallet.

– Vår studie visar att minskad konsumtion alltid ger större klimatvinster än återvinning, eftersom man sparar koldioxidutsläpp genom att undvika att tillverka en produkt. När det gäller avfallsbehandling är det oftast bättre för klimatet att materialåtervinna avfallet än att använda det för energiåtervinning, säger Jurate Miliute-Plepiene på IVL i ett pressmeddelande.

Jämför med utsläppen från en bensinbil
IVL jämför i rapporten klimatpåverkan av olika avfallstyper med utsläppen från en bensinbil.

I topp över vilket avfall som sparar mest utsläpp av koldioxid, hamnar elprodukterna. Ett kilo elprodukter som inte tillverkas sparar nämligen motsvarande 305 kilometer bilkörning.

En mobiltelefon som säljs vidare istället för att skrotas och materialåtervinnas, sparar ungefär 60 kilo koldioxid, vilket motsvarar ungefär 460 kilometer bilkörning.

Sedan kommer textilierna. Ett kilo textil som inte tillverkas sparar motsvarande 200 kilometer bilkörning. Återanvändning av ett kilo använd textil sparar motsvarande 95 kilometer bilkörning.

Att återanvända kläder sparar exempelvis tio gånger mer koldioxid än att återvinna materialet för att skapa nya textilier.

Många bäckar små
Ett kilo matavfall från hushållet motsvarar två kilo koldioxid, eller 17 kilometer bilkörning. Ett kilo restavfall motsvarar 2,3 kilo koldioxid eller 18 kilometer bilkörning.

Rapporten visar att avfallsförebyggande åtgärder som minskad konsumtion, ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning.

Till exempel ”kostar” ett kilo restavfall som går till energiåtervinningen, 0,2 kilo koldioxid, eller två kilometer med bil, medan samma mängd avfall som går till materialåtervinning ”sparar” cirka 1,5–1,8 kilo koldioxid för metaller och vissa elavfallsprylar.

Ersätter nya råvaror
På pappers- och glasförpackningar ”sparar” man 0,2-0,3 kilo koldioxid, per kilo och för gummidäcksavfall 0,1 kilo koldioxid, eller en kilometer med bil.

Det sker en besparing i koldioxid eftersom de återvunna materialen ersätter en ny råvara, som exepelvis metaller, skogsråvara eller energi från koleldade cementfabriker.

Den största klimatboven
Enligt rapporten kommer den största klimatbelastningen från farligt avfall, exempelvis har ett kilo lösningsbaserad färg en belastning på 1,5 kilo koldioxid, eller 12 kilometer med bil.

Källa: Ekocentrum.se, Miljö & Utveckling och IVL Svenska Miljöinstitutet