Design-uppgift: Skapa skisser på design av munskydd till allmänheten för att motverka coronaspridningen i samhället.
Nästan hela världens befolkning sitter i karantän på grund av coronapandemin. Eftersom det ännu inte finns något vaccin eller botemedel mot covid-19 så har nästan hela världens befolkning uppmanats till social distansering. Man behöver undvika fysiska kontakter med andra människor för att minska smittspridningen av coronaviruset.
Din uppgift idag är att designa ett munskydd som man kan använda för att minska risken att smitta andra i sin omgivning, om man själv redan bär på viruset. Munskyddet behöver alltså inte skydda dig som bär det från att andas in virus från andra, utan syftet är att begränsa spridningen av eventuella droppar med virus från din mun när du andas, pratar, nyser eller hostar. Det finns redan många olika varianter av munskydd på marknaden, med de flesta är ganska tråkiga rent utseendemässigt. Det ska du ändra på nu!
Det är alltså det estetiska uttrycket som är i fokus idag. Hur kan du designa munskyddet så att så många som möjligt i din valda målgrupp verkligen kommer använda munskyddet i de sammanhang där de träffar andra människor? Om alla bär munskydd på bussen, i mataffären, på jobbet eller i skolan så kan man kanske lätta upp kraven på social distansering lite.
Tips:
Gör flera skisser, gärna många! Testa olika idéer genom att rita, skissa och färglägg med olika färger och olika mönster. Tänk och prova dig fram genom att skissa.
Jobba hellre snabbt med många olika designförslag istället för att lägga tid på detaljer.
Använd enkla grundformer till att börja med. Det är inte den fysiska formen på munskyddet som är huvudfokus i dagens uppgift.
Vilka känslor vill du att designen av ditt munskydd ska signalera? Ska det vara roligt, coolt, snyggt, knasigt, gulligt, lyxigt eller något annat?
Designkriterier:
Enkel att tillverka
Billig att tillverka
Miljövänligt material
Ska minska smittspridningen av coronaviruset från den som bär munskyddet (droppsmitta med visst aerosolt inslag).
Snygg och tilltalande design för den valda målgruppen.
Gärna återanvändbar.
Detta ska ditt designprojekt innehålla:
Välj målgrupp. Börja med en målgrupp men du kan göra designförslag till flera målgrupper om du vill och hinner. T ex privatpersoner, butikspersonal, busschaufförer, lärare, vuxna, pensionärer, ungdomar, barn, killar, tjejer.
Minst tre designförslag i form av skisser på hur produkten ska se ut och gärna även funktionsskisser eller illustrationer som visar när det används. Du kan rita och skissa för hand på papper med penna eller på datorn med valfritt program. Motivera gärna ditt val av skissverktyg och metod.
Produktbeskrivning som innehåller information om tänkt målgrupp, vilka behov munskyddet tillgodoser, hur och i vilka situationer det ska användas, produktegenskaper, vilket/vilka material det är tillverkat av och varför en användare skulle välja just din produkt istället för någon liknande produkt på marknaden (vilken är din produkts USP – Unique Selling Point). Produktbeskrivningen kan vara i ren text, som en broschyr eller Powerpoint.
Extramaterial och bakgrundsfakta gällande munskydd, andningsmasker och hur coronavirus sprids.
A video discussing latest research on masks (cloth, surgical, N95) and how they help in various transmission modes (aerosol, droplet) for source control and as PPE.
Project CAROLA är ett opensource-projekt som går ut på att designa och konstruera en skalbar containerfabrik för skyddsmasktillverkning. Läs mer om projektet här: https://wikifactory.com/+carola/project-carola-alpha
Här länge är man sjuk om man drabbas av covid-19? Hur länge kan man smitta andra? From Infection to Recovery: How Long It Lasts Covid-19’s duration varies widely depending on severity, but now we know the rough range
Information om coronaviruset och covid-19 från Folkhälsomyndigheten:
Uppkopplade sensorer, s k Internet Of Things (IoT) blir allt vanligare och ger gamla traditionella produkter helt nya funktioner och möjligheter. Även kläder har på senare år klivit in i segmentet av högteknologiska produkter i och med modebranschens transformation mot fashiontech. I detta inlägg ska vi titta närmare på hur en löparsko som försetts med inbyggda sensorer och trådlös uppkoppling till mobiltelefon kan förändra användarupplevelsen och tillsammans med en tillhörande mobilapp kan ge realtidsfeedback och coacha dig så att du lär dig springa effektivare och bättre. Altras designfilosofi skiljer sig lite ifrån andra traditionella skotillverkare. Du kan läsa mer på sidan Varför Altra. För den här modellen har de valt att implementera den nya tekniken i en skomodell som även går att köpa utan tekniken. Se uppgifter och diskussionsfrågor längst ner på denna sida.
Altra Torin IQ
En intelligent löpsko och din nya löpcoach
Altra IQ Torin är en intelligent löpsko som coachar och ger feedback med hjälp av steganalys. Skon är utrustad med IoT-teknologin som kommunicerar med träningsklockan eller telefonapplikationen från iFit. Du får live feedback och löptips rakt I din klocka eller telefon medan du rör på dig. Skon mäter kollisionskrafter i sulans olika delar vilket hjälper att hitta en mer balanserad löpning. Du får information om sulans träffpunkt med marken vilket ger möjligheten att följa hur löpsteget ändras under loppet. Idén är att främja ett effektivt och hälsosamt löpsteg. Skon mäter också stegfrekvens som är en indikation på löpformen och hjälper till med att upprätthålla en önskad stegrytm i löpningen.
Teknologi
Högteknologisk löparsko som synkroniserar med iFit®-klockor, Android eller Apple. Ingen nivåskillnad tå-häl, snabbtorkande mesh i ovandelen och bekväm dämpning.
• Applikation till iphone, Android, Google play • Trådlös kommunikation till skosensorn • Dolda sensorer inbäddade i mellansulan • Registrering av landningszon • Trycksensorer i sulans olika delar • Löptips under löpningen från appen • Realtids löpdata via IQ applikationen och analys • Du kan även följa med tid, distans och hastighet
Altra IQ är den första högteknologiska löparskon som mäter stegfrekvens, tryckbelastning och löparstil. Perfekt för den som vill analysera sin löpning.
Under innersulan sitter en trycksensor som synkroniserar trådlöst med iFit®-klockor, Android eller Apple. Den här sensorn ger dig feedback i realtid under löprundan, antingen på displayen eller genom ljudsignaler. Detta hjälper löparen att förbättra sin löpstil, fotisättning och frekvens under löprundan.
Ovandel i slitstark, snabbtorkande Airmesh som både ger ökad ventilering och komfort. FootShape™ tåbox ger tårna extra plats att sprida ut sig för bättre komfort, stabilitet och hastighet.
Mellansulan är lätt dämpad med A-Bound™ som ger energirespons i varje steg och en heldämpad Zero Drop-plattform ger stötdämpning och en mer naturlig löprörelse. InnerFlex™ gör skon mer flexibel i mellansulan.
Specifikationer:
– Ovandel: Snabbtorkande mesh – Innersula: 6 mm Contour – Mellansula: Dual Layer EVA med A-Bound™ Top Layer & InnerFlex™ – Plattform: Natural Foot Positioning: FootShape™ Toe Box med heldämpad Zero Drop™ Platform – Yttersula: FootPod – Vikt herr: 230 g – Vikt dam: 184 g – Sulans höjd: 24 mm – Nivåskillnad tå-häl: 0 mm
Teknologi:
– Trådlös kommunikation – Mätning av fotisättning – Trycksensor – Löptips genom ljudsignaler längs vägen – Statistikregistrering – Spårning av loppet i efterhand
Användare: Herr eller Dam (olika skomodeller)
Löpunderlag: Asfalt
Pronation: Neutral
Stabilitet: ¡
Löpkänsla: ¡
Underlag: Asfalt
Stabilitet: Neutral
Dubbar: Nej
Drop: 0 mm
Vattentät: Nej
Ovandel: Fast Drying Mesh, FootShape
Mellansula: Dual Layer EVA with A-Bound, Top Layer & Innerflex
Dämpning: Full Cushioning Zero Drop Platform
Yttersula: Footpod
Lite mer information om Altra Torin IQ, tankarna bakom designen och beskrivning av funktionerna hittar du i följande engelska text från en artikel med en intervju av grundarna av Altra:
”For too long, the two main metrics to measure your run have been ’how far?’ and ’how fast?'” said Altra president and co-founder Brian Beckstead. ”With Altra Torin IQ shoes, you get a much richer picture of your run with real-time coaching. We analyze the problems in real time, and provide you with proactive suggestions so you can correct and improve right away. Running has never been smarter.”
Altra Torin IQ powered by iFit is the first and only shoe on the market to feature full-length, razor-thin, featherweight sensors and transmitters embedded in the midsole of each shoe — providing runners with live data for each foot individually. Using Bluetooth technology, the shoe communicates directly with the Altra IQ iFit app on the runner’s smartphone to continuously transmit data in four key areas: landing zone, impact rate, contact time and cadence. The app also tracks pace, distance and time.
During the run, Altra Torin IQ serves as a stride coach, relaying real-time feedback in two ways: through the app screen and audible coaching. Runners have the ability to customize how often to receive live coaching based on their preferences.
”Many running injuries can be prevented by learning efficient, low-impact running form. However, it can be really hard to analyze running form on yourself,” said Altra founder Golden Harper. ”This shoe is designed to help make runners more efficient and to extend the running career of road and trail warriors out there. Intelligence is power, and Altra Torin IQ can provide insights like nothing else.”
”The coolest thing to me is that we are able to give runners coaching tips in their moments of greatest need,” Harper continued. ”For example, as a runner’s form starts to slip near the end of a race, the IQ shoe will recognize that and give them coaching tips to get them back on the right track.”
Both Harper and Beckstead agree the Altra Torin IQ shoe is an excellent training tool for a range of runners, from beginners who want to avoid bad habits, to elites who want to fine tune their form.
Altra Elite Athlete Zach Bitter has logged hundreds of miles testing Altra Torin IQ, including training for his American record 100-mile time of 11:40:55, set at the 2015 Desert Solstice Invitational. Bitter logs 120 to 140-mile weeks during training. His next major race is the legendary Western States Endurance Run in July in California.
”The beauty of the Altra IQ technology is its variety of uses. It’s quick and accurate workout feedback can be applied right on the spot, with coaching tips that help correct problems rather than just telling you that you’re doing something wrong,” Bitter said. ”As a high-mileage runner, I think one of the coolest aspects is the information I learn about how my stride is affected over distance, through injury, sore muscles and such,” Bitter said. ”Many variables affect your training, so having baseline data of what you typically do while healthy and being able to spot-check that during a race is invaluable.”
Altra IQ powered by iFit app specs:
Landing Zone:
Landing zone helps runners avoid extremes such as landing with a harsh heel strike or too far forward on the toes. The Altra IQ app reports landing zone feedback with audio tips, as well as visual feedback on the app screen to give runners a clear idea of where each foot is hitting the ground.
”Our goal is not to change a runner’s foot strike, but instead to provide them with the tools to understand a proper foot strike is the result of having proud posture, compact arms and a high cadence — all the things we’ve been teaching in our Run Better clinics since Altra was founded,” Harper said.
Therefore, live coaching tips included in the Altra IQ app guide runners to make changes to their posture, arms, or cadence that lead to a low-impact landing. For example, if the runner is over-striding, or landing on their toes, they’ll receive an audio coaching tip that will help correct and optimize their landing.
”We’re hoping to guide runners into a ’safe zone.’ As each runner is different, their individual landing zone may vary between a soft heel landing and a slight forefoot landing,” Harper said. ”In general, the goal is to avoid the extremes of landing as a means of reducing injury and stress on the body.”
Impact Rate:
Altra Torin IQ’s dual sensors monitor how hard each foot hits the ground and identifies left–right imbalances in their stride, for a metric Altra calls ”impact rate.” Coaching guidance from the app helps runners land more softly and achieve more balance, which may lead to a lower likelihood of injury. Altra IQ reports impact rate in two ways: a number expressed in millig-units (mG) and as a visual on the app screen showing how balanced the runner is.
”The practical application of impact rate will be during a run or race where pace is generally constant,” said Harper. ”As a runner loses form, their impact rate may increase. Therefore, monitoring impact rate during a run or race is an excellent way to ensure efficient form. As an example, an individual running at a constant pace with poor form will have a higher impact rate number than they would at the same pace with efficient form.”
Harper added, ”As runners increase speed, impact rate will naturally increase, even when running with efficient technique. The goal is for runners to maintain a consistent impact rate number while running at a given pace.”
Contact Time:
Running performance is contingent on many variables, and ground contact time is one of the lesser known. Altra IQ contact time data shows runners how much time each foot is in contact with the ground and is reported as a number of milliseconds (ms), with a separate score for each foot. With this data, runners can improve left-right balance and optimize contact time.
”Lower contact times are often associated with a higher cadence and more efficient, lower impact foot strikes,” Harper said. ”Additionally, a left-right imbalance may serve as a clue revealing a current, past, or forthcoming injury.”
Cadence:
Cadence is the live ”pulse” of a run and a key factor in form, foot strike and efficiency. Altra Torin IQ’s live cadence tracking provides data to keep foot turnover at the optimal rate for the current running pace, helping runners become more fluid. Altra IQ powered by iFit reports cadence as a number of total steps per minute. In general, working up to a higher cadence in the 170 to 180 range improves running form and efficiency.
Uppgifter och diskussionsfrågor
Har du sett någon liknande produkt med motsvarande funktionalitet tidigare? Vilken i så fall?
Vilka liknande produkter med motsvarande funktionalitet hittar du nu om du Googlar?
Ge exempel hur de liknar varandra och vad som eventuellt skiljer dem åt.
Vilka komponenter behövs för att göra en vanlig löparsko till en smart sko med samma funktioner som Altra Torin IQ?
Vilka yrkeskategorier och vilken kompetens behövs för att designa och konstruera en smart sko som Altra Torin IQ?
Ge exempel på några andra produkter som inte är ”smarta skor” men som har liknande funktionalitet eller kan ge motsvarande information om din löpning.
Om du skulle designa och konstruera en smart löparsko idag, vilka funktioner skulle du då satsa på?
När Altra Torin IQ lanserades år 2017 var de först i världen. Hur vanligt tror du att det kommer vara med smarta uppkopplade löparskor år 2025?
Hur innovativ anser du att Altra Torin IQ var som produkt när den lanserades 2017 (1-5, där 1 = inte innovativ alls, 2 = lite innovativ, 3 = ganska innovativ, 4 = innovativ, 5 = mycket innovativ)?
I Sverige slänger vi i genomsnitt knappt åtta kilo kläder i soporna varje år. En hel del av dem skulle kunna återanvändas men än så längre saknas bra metoder, framför allt för återvinning i större skala. Men det pågår flera projekt för att ta fram sådana metoder. Ett av dem är projektet WargoTex Development som startade 2018 i Vargön utanför Vänersborg och ska pågå i två år.
– Mycket textil återanvänds inte därför att det saknas bra funktioner för sortering, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation som driver projektet.
Utvecklingsprojektet, som fått stöd av Energimyndigheten, samlar 25 samarbetspartner under ett tak. Bland dem högskolor, kommunala energibolag, välgörenhetsorganisationer, återvinningsföretag och klädkedjor.
– Vi vill förstå hur man kan sortera textilierna mer effektivt. Vi har fått lokaler med en processhall där vi ska testa olika saker. Vi har fem demoprojekt, bland dem ett som tittar på robotteknik och ett som håller på med industriell redesign, säger Maria Ström.
Behövs industriell kapacitet
Projektet kom enligt henne till därför att flera olika aktörer inom återvinning hade nya idéer om vad man kan göra med uttjänt textil, men de hade insett att det i Sverige saknas industriell kapacitet för textilsortering.
– Vi såg en lucka just i sorteringsfunktionen. Om ett stort företag ser att de skulle kunna göra en produkt med återvunnen textil, då kanske de vill ha 10 000 ton på ett år, men den volymen finns inte framme i dag, säger hon.
I sorteringen gäller det att skilja ut de textilier som kan återanvändas – till exempel klädesplagg – från de uttjänta som ska återbrukas, det vill säga förvandlas till ny textilråvara eller annan råvara.
Råvaran måste sorteras
– Får man in en stor hög med textilier kan där finnas allt från urtvättade barntröjor till Armanikostymer. Det pågår många projekt inom det här området, det finns till exempel minst två svenska projekt som arbetar med att separera bomull och polyester. Men allt kräver att det finns en sorterad råvara, säger Maria Ström.
Det finns många aktörer som arbetar med återvinning och återbruk av textilier på olika sätt. Därför är det så många olika samarbetspartner med i projektet i Vargön – alla kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.
– Vi behöver också utveckla textilinsamlingen. Andra länder, som Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer samlar in mer än vi. Alldeles för mycket textil slängs fortfarande, säger Maria Ström.
”En utmaning för oss som medborgare”
Hon framhåller att vi i Sverige har en hög konsumtion av kläder.
– Mycket blir bara liggande, ibland utan att man ens tagit bort prislappen. Det här är en utmaning för oss som medborgare – att handla mer second hand, vara rädda om våra kläder, lämna ifrån oss det vi inte använder.
Design- och konstruktionsuppgift: (Kurser: Design 1, Konstruktion 1, Teknik 1, Uppfinnarresan)
Uppfinn en fungerande klädsorteringsmaskin.
Vad behöver maskinen kunna göra? Förklara och beskriv sorteringsprocessen steg för steg.
Skapa en funktionsbeskrivning som förklarar hur sorteringsanläggningen eller din maskin fungerar och vilka delar den består av.
Designa, skissa, rita och konstruera en modell eller prototyp.
Uppdatering 2020-02-04: Enormt gensvar på Södras nyhet om lösning för återvinning av textilier! När Södra i slutet av oktober presenterade sin världsunika lösning för textil återvinning – OnceMore™ lät inte reaktionerna vänta på sig. Det blev ett omedelbart genomslag och timmarna efter nyheten släppts strömmande förfrågningar in från hela världen. – Vi trodde att det skulle vara en stor nyhet men blev nog ändå lite chockade över gensvaret. Det visar vilket enormt intresse det är i återvinningsfrågan, säger Helena Claesson, projektledare Södra. https://www.bioinnovation.se/nyheter/genombrott-for-sodra-med-textilatervinning-i-industriell-skala/ Skogindustrikoncernen Södra, som även är Sveriges största skogsägarförening, har tagit fram en ny metod för att återvinna fibrer från blandmaterial för att tillverka nya textilier.
Flera miljoner ton textilier slängs varje år. Mycket på grund av det inte har funnits någon effektiv teknik för återvinning av textilier i stor skala. En utmaning kring att lyckas med en sådan process ligger i alla materialblandningar som först behöver kunna separeras från varandra.
Men nu meddelar Södra att de har nått ett genombrott i att återvinna textilier som är gjorda av blandmaterial. Med hjälp av ny teknik kan bolaget i industriell skala separera polyester från bomull, viskos eller lyocell. De uppdelade fibrerna kan sedan användas för att tillverkning av nya kläder.
– Det speciella är att vi kan ta hand om blandmaterial och inte har några begränsningar i polyesterhalten. Vi jobbar redan i industriell skala och behöver inte bygga någon ny fabrik utan kan justera befintliga anläggningar, säger Helena Claesson i en kommentar till DI, som har lett projektet på Södra.
Produktionen kommer att starta på en låg nivå om 30 ton under innevarande år. Men målsättningen på sikt är att komma upp i 25 000 ton textilier för inblandning i massatillverkningen. Enligt Södra själva är detta ett världsunikt genombrott, vilket kan göra det möjligt att mer textilier återvinns i stället för att gå till förbränning i framtiden.
Bakgrund: I slutet av 2017 presenterades en världsunik återvinningsprocess för textilier – Blend Re:wind. För första gången finns nu en metod som lyckas ta till vara på både bomullen och polyestern från tyg med polyester/bomullsfiberblandning. Processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra.
Denna revolutionerande process är resultatet av sex års forskning och är avgörande för storskalig kommersialisering och framtida produktion av återvunnet tyg.
Att återvinna textil till textil i god kvalitet och känsla är en komplex uppgift. Kläder består av olika material och fiberblandningar, och för att kunna återvinna dem krävs utveckling av nya teknologier och innovationer. Idag uppskattas den globala återvinningen av textil tillbaka till textil vara nästintill obefintlig. Majoriteten av uttjänta kläder förbränns eller läggs på deponi. Textilavfall är därför en outnyttjad resurs för modeindustrin som är i stort behov av mer hållbara materialalternativ.
Blend Re:wind-processen har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion av forskare vid Chalmers och RISE tillsammans med skogsindustriföretaget Södra. Bomull- och polyesterfibrer separeras i en kemisk process och frigörs till tre rena produkter; bomull och polyesterns två byggstenar, en i fast och en i flytande form. Bomullen återvinns sen till nya viskosfilament av hög kvalitet och polyestern kan åter byggas upp till nya starka fibrer. Detta ger cirkulära produktströmmar och innebär att vi kommer närmare lösningen att sk ”close the loop” för textil.
Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullen. Bomull är en naturlig cellulosabaserad råvara, med hög miljöbelastning. Därför är det viktigt att så mycket som möjligt återanvända och återvinna denna unika fiber som naturen framställer. Projektet har letts av Dr Hanna de la Motte som förklarar:
– De olika fibrerna i tyget måste separeras innan de återvinns. Polyestern som är en syntetisk fiber är generellt enklare att hantera än de komplexa naturliga bomullsfibrerna, men tack vare nationell spetskunskap inom cellulosakemi har vi hittat en lösning som även tar till vara på bomullen. Därför är vår separationsprocess, med cirkulära lösningar för båda materialen, ett viktigt bidrag till de framtida globala systemen för textilåtervinning. Det behövs för att kunna möjliggöra cirkularitet för mode och textilier.
Ett gediget doktorandarbete av Dr Anna Palme ligger till grund för utvecklingen. Att förstå hur bomull påverkas av slitage har varit A och O i projektet och därför har hon gjort omfattande studier av slitna lakan från sjukhus innehållande bomull och polyester. Från den bomull som utvunnits ur de slitna lakanen har därefter fina viskosfilament kunnat framställas.
En stor fördel med Blend Re:wind-processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier. Målet har hela tiden varit att integrera med befintlig skogs- och kemiindustri eller andra återvinningsinitiativ. Anna Palme förtydligar:
– Viskosen har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa från skogsindustrin och som används i viskosproduktion. Det innebär att materialet förhoppningsvis enkelt kan integreras i dessa processer. Den separerade polyestern kan polymeriseras till hög kvalitet och är lämpliga för integration i befintlig industri. Här finns redan etablerade samarbeten med industriaktörer och experiment utförs.
– Separationen använder kemikalier som redan idag nyttjas i både skogs- och viskosindustrin, vilket därför underlättar möjliga integreringar, detta för att minimera både miljömässiga och ekonomiska kostnader. Att gå från labb till uppskalning är dyrt och är därmed vår största utmaning just nu. Med möjlighet att integrera processen i befintlig industri hoppas vi kunna hantera denna utmaning bra.
Ett annat viktigt krav har varit att Blend Re:wind ska ha en bra miljöprestanda. Forskningsprogrammet Mistra Future Fashion handlar framförallt om att finna lösningar som ger en hållbar modeindustri. Separationsprocessen uppfyller dessa krav främst genom att vara vattenbaserad och består av vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.
Framtiden för textilåtervinning ser mer ljus ut än någonsin. Det genomförs forskning och global utveckling som aldrig förr. Hanna de la Motte berättar:
– Det tog sex år att komma till denna punkt då vi ser lovande resultat i vår process för framtida textilåtervinning. Men vi är inte ensamma, det finns många briljanta återvinningsinnovationer och framtiden behöver mer forskning inom området. Gällande Blend Re:wind är vår bedömning är att den har stor potential på den globala marknaden i framtiden.
Kontakta för mer information:
Dr Hanna de la Motte, temaledare Mistra Future Fashion och forskare vid RISE Research Institutes of Sweden, hanna.delamotte@ri.se
Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode, och undersöker hur dagens modeindustri och konsumtion kan bli hållbar. Vägledda av principerna för cirkulär ekonomi, arbetar programmet tvärvetenskapligt och involverar 50+ partners från hela ekosystemet för mode. Med ett unikt systemperspektiv kombineras nya metoder för design, produktion, användning och återvinning med relevanta aspekter som nya affärsmodeller, politik, konsumentbeteende, livscykelanalys, systemanalys, kemi, teknik mm. Forskningsstiftelsen MISTRA är initiativtagare och primär finansiär för åren 2011-2019. Läs mer på www.mistrafuturefashion.com
FAKTA om Blend Re:wind processens innehåll:
Högkvalitativa återvunna filament: Huvudfokus har varit på återvinning av bomull och att producera nya högkvalitativa viskosfilament från den återvunna bomullsströmmen, vilket är avgörande för vidare industriell bearbetning mot återvunnet tyg.
Framgångsrik fullständig återvinning av polycottonblandningar med rena produktflöden och med högt materialutbyte: Viskosfilament har framgångsrikt
erhållits från den bomull som utvunnits från slitna polycottonlakan. Filamenten har samma kvalitet som filament gjorda av kommersiell dissolvingmassa som används i kommersiell viskosproduktion. Den separerade resten från polyester, polyestermonomerer, kan polymeriseras till polyester av hög kvalitet. Dessa monomerer är lämpliga för integration med befintliga kemikalieprocesser – här är samarbete med industriaktörer redan etablerat och experiment utförs.
God genomförbarhet med befintliga industriprocesser: En stark fördel med Blend Re:wind processen är att separationen tar hänsyn till befintliga industrier, och målet är integration med befintlig skogs- och kemisk industri eller återvinningsinitiativ. Separationen använder kemikalier som redan används i den svenska skogsindustrin och i viskosindustrin för att underlätta möjliga integreringar.
Stark miljöprestanda: Det är en lämplig separationsprocess eftersom den är vattenbaserad och använder endast vanliga, billiga bulkkemikalier och en katalysator.
Om forskningen och Blend Re:wind processen:
Blend Re:wind initierades 2011 och har utvecklats inom det svenska Mistra Future Fashion av parterna Chalmers Tekniska Högskola, RISE Research Institutes of Sweden och Södra.
Arbetet har letts av Dr Hanna de la Motte, temaledare för tema 4, Återvinning, inom Mistra Future Fashion och forskare vid RISE. Hennes kompetens ligger inom cellulosakemi och kemisk återvinning av textil där hon är en internationellt erkänd expert. Andra nyckelpersoner involverade är Dr Anna Palme, forskare och ansvarig för den tekniska utvecklingen på Chalmers och Dr Harald Brelid vetenskaplig rådgivare från Södra.
Projektets budget är 6 miljoner kr och har finansierats inom Mistra Future Fashion med medel från forskningsstiftelsen MISTRA, kompetensplattformen Cirkulär Ekonomi på RISE, samt in-kind bidrag från involverade partners.
Projektet har bidragit med ny grundläggande kunskap inom kemisk textilåtervinning och med flertalet vetenskapliga publikationer:
Avhandlingar
Recycling of cotton textiles: Characterization, pretreatment, and purification
Resultaten har också belönats med flertalet utnämningar:
Renova miljöstipendium 2017
Delas ut årligen och syftar till att stimulera forskning inom miljö- och återvinningsområdet.
Till Anna Palme – Annas forskning handlar om att återvinna textilier av blandmaterialet polyester/bomull, ett material som bland annat används i lakan för sjukhus. Blandtextilier av polyester och bomull ska inte slängas utan återvinnas till nya textilier! Det är målet för Anna Palmes forskning.
Utse en Scrum Master för denna veckas Sprint och dagens Sprint Planning Meeting. Alla skriver i sin loggbok vem som är Scrum Master och vilka övriga som är med i projektgruppen och närvarande idag. Product Owners, Development Team och eventuella andra intressenter (t ex Customer, Sponsor).
Skriv en Product backlogg. Sammanställ en önskelista på alla aktiviteter. Korta beskrivningar av saker som ska uppdateras, läggas till eller förändras med hemsidan. Alla skriver något. Webbutvecklarna skriver också ner saker som behöver eller kan behöva förbättras med hemsidan.
Fokus och extra prioriterat idag är sidorna för Arbetsbeskrivning.
Gå igenom era individuella aktivitetslistor och skapa en gemensam Product Backlogg för projektgruppen.
Välj ut prioriterade uppgifter på olika personer och skriv upp vem som gör vad.
Jobba med de prioriterade uppgifterna.
Utvärdera vid lektionens slut. Vad gick bra? Hann ni fördela arbetsuppgifter till alla för veckan? Vad kunde ni gjort bättre gällande Sprint Planning-mötet?
Dagens fokus och uppgifter: Jobba vidare med Fashiontech-projekten. Skapa en fungerande prototyp av din Fashiontech-produkt.
Dokumentera information om dina ingående komponenter. Detaljerade beskrivningar av egenskaper, ritningar, datablad, material, tillverkare etc.
Hur ska komponenterna monteras in i plagget? Beskriv, skissa, rita och fotografera.
Hur ska komponenterna kopplas in? Skapa kopplingsschema.
Testa, fotografera och dokumentera din process.
Testmätningar: Vilka tester behöver du göra? Gör en lista på vad du behöver testa och skriv en planering för hur det ska gå till. Elförbrukning, värmeisoleringsförmåga, värme, kyla, ljud, ljusstyrka, sensorkänslighet etc.
Skapa symall eller mall för inbyggnad/montering av komponent.
3D-printa
Materialval. Dokumentera vilka material ditt plagg har, ta reda på materialegenskaper och dokumentera dem. Vilka andra alternativa material skulle man kunna använda istället? Fördelar och nackdelar med de olika materialen.
Sammanställ en arbetsbeskrivning som ska ligga på hemsidan.
I konstruktionskursens del av Fashiontech-projektet kommer vi jobba med både Elektronikkonstruktion och Mekanisk konstruktion.
Elektronikkonstruktionsarbetet omfattar följande delar:
Kravspecifikation/kravbeskrivningar
Funktionsspecifikation/funktionsbeskrivning
Blockschema
Flödesschema/flödesmodeller
Kopplingsschema
Kretsschema
Kretskortslayout
Mönsterkort
Anslutningsdon
Ledare och kablage
Kylning
Analog och digital teknik, analoga och digitala komponenter, signaler och kretsar.
Logik och Boole’s algebra
Funktionstabeller/sanningstabeller
Olika talsystem, binära, hexadecimala
ASCII-kod och Unicode
Prototyper, test och simuleringar
Lödning
Strömförsörjning och olika batterityper
Elektronikproduktion, produktionsmetoder och produktionsteknik
Projektdokumentation
Projektkommunikation
Lektionsuppgifter v 43:
Bestäm vilken yrkeskategori du vill designa, konstruera och skapa en riktig prototyp av ett Fashiontech-plagg till. Skriv in vilken yrkeskategori du valt (målgrupp) och skriv vilket klädesplagg (produkt) du vill skapa.
2. Skriv en lista på vilka funktioner du tycker att plagget ska ha. Varje funktion ska lösa någon form av användarbehov. Skriv en funktionsbeskrivning för respektive funktion och vilket behov eller problem den löser. Gör funktionsbeskrivningen hierarkisk. Först en övergripande beskrivning för respektive funktion, sedan en mer detaljerad beskrivning av funktionerna. Vad gör funktionen? Varför ska den finnas? Hur fungerar den? Hur ska funktionen styras?
3. Gör research. Sök efter liknande smarta plagg, wearables eller andra produkter som löser samma problem eller tillgodoser de användarbehov du vill adressera med din Fashiontech-produkt. Samla på dig relevant info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor och kopiera text och bilder som du anser kan vara bra att ha. Ta gärna med flera olika varianter av varje konkurrerande befintlig produkt du hittar. Ta reda på hur produkterna fungerar, hur de är uppbyggda, konstruerade, vilka material som används, specifikationer och egenskaper m.m.
4. Skapa en komponent-lista till ditt Fashiontech-plagg. Vilka komponenter tror du kommer behövas för att erhålla önskad funktion? Gör research; sök efter tänkbara komponenter eller moduler som har de funktioner och egenskaper som du tror behövs. Samla på dig info som du hittar. Lägg in länkar till dina källor. Ta med flera olika varianter av varje komponent. Är du osäker på om din produktidé kommer fungera rent konceptuellt så kan du bygga en prototyp och testa funktionen. Vilka delar/komponenter eller moduler kan du använda för att bygga en fungerande konceptprototyp?
5. Arbeta med designen av ditt Fashiontech-plagg. Samla på dig inspirationsbilder och förlagor som du hittar på Internet. Kopiera in dem i din Design-loggbok. Du kan även börja skissa på hur du vill att ditt Fashiontech-plagg ska se ut (uppgift i kursen Bild och form).
6. Skapa en beskrivande och säljande presentation av ditt Fashiontech-plagg-projekt. I detta läge handlar det inte om att göra reklam för en färdig produkt, utan en presentation av din projektidé. Berätta vad du planerar att göra, lära dig och beskriv funktionerna som det smarta plagget ska ha och vilka problem hos kunderna du försöker lösa. Denna presentation ska vi lägga upp på www.fashiontech-projects.se efter höstlovet.
Uppdrag: Ta fram design-idéer till funktionella smarta arbetskläder för olika yrkeskategorier Syfte: Förbättra klädbärarens arbetsdag genom att förbättra klädernas funktion mha t ex sensorer och annan elektronik.
Brainstorming-övning (enskilt) Kom på så många funktioner och exempel som möjligt på smarta kläder för de olika yrkeskategorierna och produktkategorierna nedan. Beskriv vad funktionen ska kunna göra, varför det kan vara bra och vilken typ av komponent som behövs i klädesplagget för att erhålla önskad funktion.
Brandman (exempel: temperatursensor …)
Polis
Byggarbetare
Arbetskläder, skyddsutrustning, knäskydd
Skyddsskor
Skyddshjälmar
Handskar
Vägarbetare
Butikspersonal
Kassörska
Trädgårdsmästare/Parkarbetare (ex färgsensor i handske)
Lastbilschaufför
Förskollärare, hålla koll på barnen (ex: fuktsensor i blöja)
Skolpersonal, lärare (ex se Vinnova-projekt IoT-Hubb skola)
Reflektion från H&M-hacket: Vi är en av ca 30 gymnasieskolor runt om i Sverige som deltagit i denna tävling om att komma på innovativa lösningar till H&M inom hållbart mode och cirkulär ekonomi (se http://www.iktlabbet.se/teknik/hackaton-med-wechange-och-hm/ för mer info). En stark drivkraft och motivation hos eleverna och skolorna är att komma på den bästa idén och vinna tävlingen, och därmed få äran att komma till den nationella ceremonin i Stockholm.
Jury är arrangören We_Change och/eller H&M.
Inför hacket skrev H&M följande:
”Vi på H&M vill leda utvecklingen framåt mot en mer rättvis, jämlik, cirkulär och förnybar modeindustri tillsammans med dig. Vi på H&M har en vision om att leda utvecklingen mot en hållbar modeindustri. Ett led i detta handlar om att alla våra produkter ska vara tillverkade av återvunna eller på annat sätt hållbart framtagna material. Vi tror enormt mycket på utvecklingen mot ett cirkulärt ekonomiskt system. Vi ser en stor utveckling av nya tekniker för att t.ex bryta ner fibrer från gamla kläder att bilda nya textilier och känner stor trygghet i möjligheten att producera kläder hundra procent hållbart. H&M har flera hållbarhetsutmaningar, sociala som ekologiska som vi hela tiden vill förbättra oss inom. Kopplat till cirkulär ekonomi som detta case ska handla om är vår största utmaning samspelet mellan oss och kund. När plagget lämnar butiken- lämnas ansvaret över till kunden att vårda, ta till vara på och återlämna plagget till oss. Detta kommer bli en framtida utmaning då kapaciteten att ta hand om äldre textilier ökar markant med nya tekniker och regelverk samtidigt som beteendemönstret hos den enskilde konsumenten inte utvecklas i samma takt. Vi ser fram emot att arbeta fram lösningar för ett mer hållbart samhälle tillsammans med dig på vårt hackathon!”
Man kan så klart ifrågasätta H&M:s val av vad som är viktigast, och det är tydligt att de gav eleverna en tillrättalagd utmaning i syfte att de skulle komma på idéer för att lösa någon av följande två definierade problemen som H&M valt ut: Uppdrag 1. Hur ska H&M få fler kunder att ta hand om kläder de köpt, undvika slit och släng? Är problemet idag verkligen att konsumenterna måste bli mer varsamma i sin hantering av ”skitkvalitetskläderna?” de köper så att de inte sliter ut dem i förtid? T ex inte tvätta dem så ofta. Uppdrag 2. Hur kan H&M bli bättre på att nudga/inspirera/möjliggöra för kunder att komma tillbaka med plagg de köpt när de är förbrukade?
Vad tyckte ni om We_change och H&M-projektet? Skriv lite kort en reflektion. Vad var bra, vad var mindre bra.
Använde We_change och H&M en innovationsprocess för det här projektet?
Anser du att det här var ett bra exempel på en innovationsprocess? 1-5.
Beskriv processen ni nu varit med i, ge konkreta exempel.
Hur innovativa idéer tycker ni att denna process resulterade i? skala 1-5.
Finns det något som varit problematiskt i upplägget för denna innovationsprocess?
Gör en kritisk reflektion av ert eget arbete. Syfte med reflektionen: Vi behöver reflektera över vårt eget arbete för att lära och kunna utvecklas och bli ännu bättre. Vi behöver reflektera över våra metoder och processer för att kunna utveckla dem och göra dem ännu bättre. Vi behöver reflektera över våra egna förslag för att hitta nya infallsvinklar och se eventuella konsekvenser av förslagen. Det kan finnas förbättringspotential även i riktigt bra förslag.
Reflektionsfrågor: 8. Hur bra samarbetade ni i gruppen? (1-5). 9. Hur bra anser du att era egna förslag är på att lösa problemet? (1-5). 10. Hur innovativt anser du att ert förslag är? (1-5). 11. Hur innovativa anser du att de andra gruppernas förslag är? (1-5). 12. Vilka konsekvenser kan ert förslag få på andra problemområden inom modebranschen och klädernas produktlivscykel? Ge några exempel. 13. Välj ut ett av problemområdena i uppgift 12 och ta fram förslag på en teknisk lösning för det problemet.
Dagens lektion kommer handla om: Vad är ett Hackathon? Vad är Cirkulär Ekonomi? Läsa igenom handledningen HM Handledning Hackathon 2019 Svara sedan på frågorna nedan.
Vad är ett Hackathon?
Vilka framtidsutmaningar står H&M inför?
Varför vill H&M köra detta Hackathon med oss?
Varför behövs cirkulär ekonomi?
Vad betyder begreppet cirkulär ekonomi?
Vad innebär Nudging?
Ge några exempel på Nudging.
Vilka framgångsfaktorer är viktiga för att man ska lyckas med ett beteendeförändringsarbete?
Diskussionsfråga om etik. Är det etiskt ok att manipulera vårt handlande/agerande utan att vi själva är medvetna om det? Finns det lägen när det är ok och andra lägen det inte är det? Vad tror du själv är mest beteendeförändrande? Svara på frågorna enskilt först, så ska vi diskutera det i grupp sedan.
Exempel på utmaningar att fundera på inför Hackathon med H&M:
Tillverka och sälja färre kläder!
Skapa nya inkomstkällor för modeföretagen. Vad ska H&M tjäna pengar på?
Nya erbjudanden och upplevelser i butikerna.
Få konsumenterna att köpa färre kläder.
Få tillverkarna och konsumenterna att välja bättre kvalitet så att kläderna håller längre.
Tillverka lokalt mha ny teknologi.
Använda nya biologiska och ekologiska material
Utveckla nya mer hållbara innovativa tillverkningsmetoder
Sluta med/minska användningen av gifter.
Uppmuntra till att lappa och laga (remake, redesign, restyle) istället för att slänga och köpa nytt.
Byta kläder med varandra, få folk att köpa begagnat. Socialt och kulturellt accepterat, trendigt, modernt smart mode.
Spåra klädernas användning. Hur gör vi det? Med teknik och digitala tjänster.
Miljö- och klimatavtrycksmärka kläderna.
Materialåtervinna lokalt
Komma på nya användningsområden för förbrukade textilier.