En ny våg av innovation driver en radikal förändring av mode och textilbranschen. I framtiden kan kläder vara datorer, tillverkade med material designade och odlade i ett labb.
Filmen nedan ger en inblick i det som har kommit att kallas Fashiontech.
Kopiera nedanstående text, klistra in den i din loggbok och läs sedan texten.
Bärbar teknik, data, automatisering och labbodlat material kommer att ha en stor inverkan på vad människor kommer att ha på sig i framtiden.
Sedan sömnaden och vävningen föddes har tekniken alltid lett till utveckling inom mode. Den industriella revolutionen mekaniserade tillverkning som möjliggör massproduktion. På 1960-talet tog syntetiska material som polyester fart och skapade nya möjligheter för mode.
Nu öppnar konvergensen av ny teknik upp tidigare otänkbara möjligheter. Dr Amanda Parkes är modevetenskapsman och chef för innovation vid FT-labs, ett riskkapitalföretag som främst investerar i modetekniska startups. Hon berättar att det bland dessa nystartade företag handlar om att hitta nästa generation förnybara material som kan odlas i ett labb. Traditionell siden produceras av insektslarver som bildar kokonger, oftast silkesmaskar. Men snarare än att lita på dessa insekter, så skapar bulttrådar silke i provrör. Biotillverkade material tar bort behovet av djur och insekter och det är ett mer hållbart och effektivt sätt att producera råmaterial.
Andra företag skapar läderalternativ. I stället för att använda djur skapar forskare biotillverkade material från ananasblad och till och med svamp. Konvergensen mellan mode och teknik ger också möjligheter att förändra inte bara kläder utan de människor som bär dem.
Myant är ett företag som är banbrytande i skapandet av kläder som kan övervaka alla dina rörelser. Så kallade smarta tyger förutspås bli nästa stora genombrott för bärbar teknik. Garn kombineras med elektroniska sensorer så att viktiga data kan fångas från människokroppen. För att skapa kläder som kan övervaka bärarens hälsa och fitness har Myant samlat team av människor som inte traditionellt har arbetat under samma tak. Smarta tyger kan radikalt förändra konsumenternas relationer till kläderna de bär, men när tekniken ökar förändringstakten, hur kan branschen hålla reda på vad konsumenterna verkligen vill ha?
Francesca Muston är chef för detaljhandeln på WGSN, världens ledande modeprognosbyrå. Personalen här använder big data för att analysera politiska, sociala och miljömässiga trender för att förutsäga morgondagens heta mode. Teknik driver en explosion i konsumentens val såväl som det förvirrande utbudet av kläddesign och skapande. För att textil- och modebranschen ska överleva vänder de sig till tekniken. Maskininlärningsteknologier är nu centrala för modeprognoser, vilket snabbt upptäcker mönster bland den ständigt växande datamängden.
Från bioteknik till demografiska förändringar och att förutsäga trender är inte längre en konst, det har blivit en vetenskap.
I nedanstående artikel från Quartz kan vi läsa om hur forskare identifierat vad som händer i vår hjärna under djupandning.
Neuroscientists have identified how exactly a deep breath changes your mind
By Moran Cerf, November 19, 2017, Kellogg School of Management, Northwestern University
Breathing is traditionally thought of as an automatic process driven by the brainstem—the part of the brain controlling such life-sustaining functions as heartbeat and sleeping patterns. But new and unique research, involving recordings made directly from within the brains of humans undergoing neurosurgery, shows that breathing can also change your brain.
Simply put, changes in breathing—for example, breathing at different paces or paying careful attention to the breaths—were shown to engage different parts of the brain.
Humans’ ability to control and regulate their brain is unique: e.g., controlling emotions, deciding to stay awake despite being tired, or suppressing thoughts. These abilities are not trivial, nor do humans share them with many animals. Breathing is similar: animals do not alter their breathing speed volitionally; their breathing normally only changes in response to running, resting, etc. Questions that have baffled scientists in this context are: why are humans capable of volitionally regulating their breathing, and how do we gain access to parts of our brain that are not normally under our conscious control. Additionally, is there any benefit in our ability to access and control parts of our brain that are typically inaccessible? Given that many therapies—Cognitive Behavioral Therapy, trauma therapy, or various types of spiritual exercises—involve focusing and regulating breathing, does controlling inhaling and exhaling have any profound effect on behavior?
This recent study finally answers these questions by showing that volitionally controlling our respirational, even merely focusing on one’s breathing, yield additional access and synchrony between brain areas. This understanding may lead to greater control, focus, calmness, and emotional control.
The study, conducted by my post-doctoral researcher, Dr. Jose Herrero, in collaboration with Dr. Ashesh Mehta, a renowned neurosurgeon at NorthShore University Hospital in Long Island, began by observing brain activity when patients were breathing normally. Next, the patients were given a simple task to distract them: clicking a button when circles appeared on the computer screen. This allowed Dr. Herrero to observe what was happening when people breath naturally and do not focus on their breathing. After this, the patients were told to consciously increase the pace of breathing and to count their breaths. When breathing changed with the exercises, the brain changed as well. Essentially, the breathing manipulation activated different parts of the brain, with some overlap in the sites involved in automatic and intentional breathing.
The findings provide neural support for advice individuals have been given for millennia: during times of stress, or when heightened concentration is needed, focusing on one’s breathing or doing breathing exercises can indeed change the brain. This has potential application to individuals in a variety of professions that require extreme focus and agility. Athletes, for example, have long been known to utilize breathing to improve their performance. Now, this research puts science behind that practice.
Beyond studying the ability of humans to control and regulate their neural activity volitionally, the study was also unique in that it utilized a rare method of neural research: directly looking inside the brains of awake and alert humans. Typical neuroscience studies involving humans use imaging techniques (i.e. fMRI or EEG) to infer the neural activity in people’s brain from outside the skull. But studies involving electrodes implanted in humans’ brains are rare. The ability to look inside the humans’ brains allows us to study thinking, deciding and even imagining or dreaming by directly observing the brain. The study subjects in our work were patients who had electrodes implanted in their brain as part of a clinical treatment for epilepsy. These patients were experiencing seizures that could not be controlled by medication and therefore required surgical interventions to detect the seizure focus for future resection.
Given that detection requires the patient to have a spontaneous seizure in order to identify the exact seizure onset location, which can take days, the patients are kept in the hospital with electrodes continuously monitoring their brain activity.
The research findings show that the advice to “take a deep breath” may not just be a cliché. Exercises involving volitional breathing appear to alter the connectivity between parts of the brain and allow access to internal sites that normally are inaccessible to us. Further investigation will now gradually monitor what such access to parts of our psyche that are normally hidden can reveal.
Med CRISPR-tekniken kan vi förändra människans utveckling. Vi kan genmanipulera embryons DNA så att bebisarna blir immuna mot vissa sjukdomar, får högre IQ eller minskar risken för att utveckla fetma.
Intresset för CRISPR/Cas9 har fullständigt exploderat pga låga kostnader för laborativa experiment och att det är en lättillgänglig och effektiv teknik med mycket stor potential.
CRISPR/Cas9 kan förenklat beskrivas som en gensax där proteinet Cas9 har förmågan att klippa av en DNA-kedja så att vissa DNA-fragment försvinner. CRISPR-tekniken används bland annat av molekylärbiologer och växtfysiologer för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer genom att påverka DNA-strängar i cellkärnorna. Eftersom inget nytt främmande DNA tillförs utifrån har CRISPR hamnat i en gråzon för vad som annars betraktas som Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) och som redan är hårt reglerat i många länder.
Exempel på sjukdomar som kan botas och tillstånd som kan förhindras med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken är: Cancer, HIV, smittkoppor, kolera, Alzheimers, demens, fetma, åldrande m.m.
Många framgångsrika CRISPR-försök och behandlingar av redan sjuka människor har utförts runt om i världen. Men det finns internationella överenskommelser som reglerar och förbjuder genmodifiering av människors könsceller och embryon, eftersom det skapar en permanent modifiering av den mänskliga arvsmassan som sedan förs vidare till kommande generationer. Det finns risker med det som ännu inte är klarlagda.
Världens första genmodifierade bebisar har fötts! I november 2018 hävdade en kinesisk forskare vid namn He Jiankui att han hjälpt till att skapa världens första genmodifierade tvillingbarn. Deras pappa var HIV-positiv, men He Jiankui och hans forskarteam genomförde fertilitetsbehandlingar där de använt gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort CCR5-genen på embryona för att göra bebisarna immuna mot HIV. Behandlingen lyckades och resulterade i att två tvillingflickor föddes med ett genetiskt skydd mot hiv-smitta. Här berättar han själv om sitt experiment som han påstår även ska kunna ge immunitet mot kolera och smittkoppor:
About Lulu and Nana: Twin Girls Born Healthy After Gene Surgery As Single-Cell Embryos
Diskussionsfrågor (E P A): Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis. Gå till slut igenom Alla svaren i helklass. OBS! Skriv ner dina svar.
Vad tycker du om He Jiankuis experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar.
Gjorde han rätt som använde CRISPR-tekniken på detta pars blivande bebisar? Motivera ditt svar.
Vilka fler sjukdomar tycker du CRISPR borde användas mot för att förändra arvsmassan så att sårbarheten minskar eller helt elimineras? Motivera ditt svar.
Tycker du att CRISPR borde få användas till att förändra andra genetiska egenskaper hos embryon innan barnen är födda? Vilka egenskaper i så fall? Motivera ditt svar.
Fortsättning … Nyheten om världens första genmanipulerade barn slog ner som en bomb över hela världen och He Jiankui fick ta emot en massiv kritik för det som många forskare anser är oetiskt, riskfyllt och alldeles för outforskat.
Diskussionsfrågor (E P A): Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis eller i Basgrupper. Gå till slut igenom 8:e frågan gemensamt i helklass.OBS! Skriv ner dina svar.
5. Är det rätt att fängsla He Jiankui? Motivera ditt svar.
6. Vad handlar kritiken om? Sammanfatta och ge exempel på argument mot att använda CRISPR-behandling av embryon.
7. Läs igenom dina svar på frågorna 1-4 från första diskussionsuppgiften. Har du nu ändrat uppfattning på något sätt? Skriv ner dina nya svar ifall du ändrat dig. Motivera ditt svar och beskriv varför du ändrat uppfattning.
8. Kontrollera hur många i klassen som ändrat sin uppfattning i frågorna efter att ha läst de kritiska nyhetsartiklarna eller lyssnat på det kritiska nyhetsreportaget. Hur stor andel/procent av klassen är det? Åt vilket håll har det ändrats (för eller emot)? Varför har de ändrat uppfattning?
Fördjupningsartiklar och mer information om CRISPR/Cas9
CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.
Vill du veta mer om vad CRISPR/Cas9-tekniken är, hur den fungerar och vad den kan användas till kan du titta på den animerade engelska filmen nedan. (Biologi och Engelska)
Genetic Engineering Will Change Everything Forever – CRISPR (16:03) Designer babies, the end of diseases, genetically modified humans that never age. Outrageous things that used to be science fiction are suddenly becoming reality. The only thing we know for sure is that things will change irreversibly.
CRISPR har demokratiserat genmodifiering En bidragande orsak till varför intresset för CRISPR ökat så mycket de senaste åren handlar om en kombination av att tekniken demokratiserats på så sätt att den är lättillgänglig för alla med ett labb till en låg kostnad. Den erbjuder stora möjligheter inom ett brett spektrum av olika tillämpningar. Tekniken ger ett snabbt resultat, vilket gör forskningen billigare och mer effektiv.
Vad händer i Sverige på CRISPR-fronten? För en historisk återblick och exempel på svenska forskningsinitiativ och intervjuer med svenska forskare inom CRISPR-området rekommenderas följande artikel: Ny genteknik väcker etiska frågor I den länkade artikeln ovan intervjuas Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet. Fredrik Lanner vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller på med en liknande forskning på mänskliga embryon kopplat till infertilitetsbehandling som den kinesiske He Jiankui gjorde. Han berättar sitt perspektiv och syn på det. Giulia Gaudenzi, doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, och som forskar om hjärnans utveckling berättar också om hur och varför hon börjat använda CRISPR i sin forskning.
Addgene.org, som är en nonprofit-organisation, hjälper forskare att lagra, arkivera, dokumentera, informera och distribuera sina plasmider (ringformade DNA-molekyler) så att även andra forskare kan ta del av resultaten och jobba vidare med egen forskning. Addgene distribuerar fler än 70000 plasmider på uppdrag av över 4000 framstående laboratorium över hela världen. På Addgenes hemsida kan man söka efter DNA och beställa både plasmider och CRISPR-verktyg för att genomföra sina egna experiment.
Learn the benefits and logistics of depositing plasmids at Addgene.
Samtidigt som demokratiseringen av genredigering med hjälp av CRISPR har stora fördelar, kan det även få oväntade och oönskade effekter.
Diskussionsfrågor/uppgifter:
9. Vad händer när människan tar makt över evolutionen? (Svenska, Biologi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)
10. Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan CRISPR-tekniken innebära på samhället och ekosystemen med människan, djur, växter och vår miljö? (Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)
11. Vilka yrken kommer påverkas som en konsekvens av en ökad användning av CRISPR-tekniken? (SYV, Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Juridik, Teknik, Religion)
Fingerfärdighet, hög kompetens, en vilja att utveckla och ett bra arbete i teamet. Det är förklaringen till att Hallands sjukhus Varberg blev näst först i Sverige med en helt ny behandling för personer med svår hjärtsjukdom.
Det handlar om His bundle pacing – ett nytt sätt att ansluta pacemakern till hjärtat. En spetsteknik som kan ge ett svårt sjukt hjärta bättre hjälp att göra sitt jobb. Cecilia Rorsman, kardiolog på Hallands sjukhus, var den som genomförde det första halländska ingreppet med den nya metoden, som tidigare bara utförts på Skånes universitetssjukhus i Lund. Hon berättar:
– His-bunten är en liten nervcentral i hjärtat, ett område på bara några millimeter, där signalerna som normalt styr hjärtats arbete kommer in. När vi med en pacemaker ger impulser på andra sätt, till exempel genom en elektrod i ena kammarväggen, så blir inte hjärtats arbete optimalt. Det blir det däremot när ”kopplingen” görs i His-bunten. Då kommer signalerna där de brukar och hjärtats sätt att arbeta blir naturligt.
Hela Halland Den här nya metoden kommer att komma till nytta för hjärtpatienter från hela Halland. Varbergs sjukhus Halland har nämligen ansvar för arytmivården för hela Halland och ligger långt framme. Så var man till exempel första länsdelssjukhus i Sverige som opererade in en defibrillator, och man har också lagt in sladdlös pacemaker.
Vad är då utmaningen med den nya behandlingen?
– Först gäller det ju att hitta exakt rätt ställe. Det handlar om millimeter. Det gör vi genom att mäta de elektriska strömmarna med EKG inne i hjärtat. Sedan handlar det om att få elektroden att fastna där den ska, och det kan vi göra med nyutvecklad utrustning.
Vissa patienter Patienten som nyligen fick den här nya behandlingen mår väl, och kommer alltså att följas av fler. Torbjörn Vik, biträdande verksamhetschef på medicinkliniken, berättar mer:
– Det är vissa grupper av hjärtpatienter som har särskilt god nytta av den här metoden. Det handlar om patienter med ett hjärta som behöver kontinuerlig stimulans av en pacemaker och där muskelmassan är försvagad. För dem är det extra viktigt att ta vara på den pumpkraft som hjärtat har, och när signalerna leds på det nya, naturliga sättet kan också hjärtat arbeta bättre.
Torbjörn Vik är glad och stolt över att Hallands sjukhus Varberg nu kan tillämpa den nya behandlingen.
– Det är fantastiskt roligt. Vi har en hög klass på arytmivården här och väldigt duktiga arytmiläkare. Cecilia är tekniskt väldigt skicklig och snabb på att ta till sig nya forskningsrön. Hon har också ett väl utvecklat kontaktnät på Sveriges främsta center för arytmivård.
– Det handlar också om att ha ett väl fungerande teamarbete med en stabil sjuksköterskeverksamhet som kan fånga upp rätt patienter för olika behandlingar och sedan följa dem efter behandlingen. Det har vi i Varberg.
Kort om arytmi Arytmi är samlingsnamnet för tillstånd där hjärtats rytm störs. Det kan antingen handla om att hjärtat slår för långsamt, för snabbt eller oregelbundet. Det kan vara ofarligt och inte ge några symtom eller vara ett livshotande tillstånd.
Pacemakern, som genom elektriska impulser hjälper hjärtat att hålla rytmen, är en svensk uppfinning som kom i slutet av 1950-talet och som därefter utvecklats allt mer. His bundle pacing är det senaste steget i utvecklingen av pacemaker-tekniken.
(Reuters) – Apple Watch kunde upptäcka oregelbundna hjärtpulsfrekvenser som kan signalera behovet av ytterligare övervakning för att upptäcka ett allvarligt hjärtrytmproblem, enligt data från en stor studie finansierad av Apple Inc, som visar en potentiell framtida roll för bärbar konsumentelektronik (s k wearables) inom vården.
Forskare hoppas att tekniken kan hjälpa till vid tidig upptäckt av förmaksflimmer eller hjärtflimmer (eng. Atrial Fibrillation, AF), den vanligaste formen av oregelbundna hjärtslag. Patienter med obehandlad förmaksflimmer har fem gånger större sannolikhet att drabbas av stroke.
Resultat från den största förmaksflimmer-undersöknings- och detekteringstudien med över 400 000 Apple Watch-användare som var inbjudna att delta, presenterades på lördagen den 16 mars 2019 vid American College of Cardiology-mötet i New Orleans.
Av de 400 000 deltagarna fick 0,5 procent, cirka 2000 personer, meddelanden om en oregelbunden puls via appen i deras smarta klockor. Dessa personer fick sedan bära en mobil EKG-apparat (elektrokardiografi) för efterföljande detektion av förmaksflimmerepisoder.
En tredjedel av dem vars klockor upptäckte en oregelbunden puls bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken, sa forskarna.
84 procent av de oregelbundna hjärtpulsmeddelandena bekräftades senare ha varit hjärtflimmer-episoder, visade data.
”Läkaren kan använda informationen från studien, kombinera den med sin bedömning … och sedan styra kliniska beslut om vad man ska göra med en varning”, säger Dr. Marco Perez, en av studiens ledande utredare från Stanford School of Medicine.
Studien fann också att 57 procent av deltagarna som fick en alert på sin smarta klocka sökte läkarvård.
För företag som Apple ger den här typen av data en kraft i en ny riktning in i sjukvårdsbranschen. Apples nya smarta klocka, Apple Watch Series 4, som blev tillgänglig först efter studien började, och som alltså inte användes i den här studien, har förmågan att ta ett EKG (elektrokardiogram) för att upptäcka hjärtproblem. Den produkten krävde ett godkännande från US Food and Drug Administration (FDA).
Dr. Deepak Bhatt, en kardiolog (typ av hjärtspecialist) från Brigham and Women’s Hospital i Boston som inte var inblandad i försöken, kallade den en viktig studie, eftersom användningen av denna typ av bärbar teknik bara kommer att bli mer utbredd. ”Studien är ett viktigt första steg för att ta reda på hur kan vi använda dessa teknologier på ett sätt som bygger på bevis,” han sa.
Under de första lite drygt 2 minuterna i denna filmade intervju diskuterar Drs. Deepak Bhatt och Peter Block ”AFib detection using the Apple Watch” och beskriver det som en disruptiv teknologi som kan förändra sjukvården (Apple Heart – 00:30-02:30);
Forskare uppmanar till försiktighet av läkare att använda data från konsumentprodukter vid behandling av patienter. Men de ser också stor framtidspotential för denna typ av teknik.
”Förmaksflimmer är bara början, eftersom denna studie öppnar dörren för att ytterligare undersöka bärbar teknik och hur de kan användas för att förebygga sjukdom innan den slår ut,” säger Lloyd Minor, dekan för Stanford School of Medicine.
Uppgiftskod: AWUOHISAS-TKSVBISH
Diskussionsfrågor:
Syftet med följande diskussionsfrågor är att låta eleverna arbeta språkutvecklande med artikeln där de tränar, utvecklar och visar sina kunskaper och förmågor inom läsförståelse, att ta del av fakta, uttrycka sig i tal och skrift, argumentera, resonera, beskriva, förklara och tolka olika typer av texter. De kan även källkritiskt granska fakta och påståenden, hänvisa till olika källor, reflektera och ta ställning till egna personliga val gällande användningen av tekniska hjälpmedel för att främja vård och hälsa. Lämpliga arbetsmetoder kan vara t ex EPA (Enskilt – Par – Alla), jobba i basgrupper eller individuellt.
(TkBiSv) Vad handlar artikeln om? Sammanfatta det viktigaste.
(TkBiSv) Vad är nyheten i artikeln?
(TkBiSv) Är det en positiv, negativ eller neutral nyhet? Finns det flera perspektiv?
(TkBiSv) Vem ligger bakom artikeln? Vem har skrivit den, vem är avsändaren, vem står som garant för faktan?
(TkBiSv) Är artikeln trovärdig? Finns det några tveksamheter i artikeln? Motivera ditt svar med sakliga argument.
(Sv) I vilken mån anser du att det är en argumenterande, beskrivande, förklarande, debatterande, påverkande, informerande eller problematiserande artikel?
(TkBiId) Ge exempel på fler liknande produkter som kan användas för att mäta puls och hjärtrytm.
(TkBiIdShSv) Vilka fördelar kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
(TkBiIdShSv) Vilka eventuella nackdelar och risker kan det finnas med att använda den här typen av teknik, som privatkonsument och inom vården?
(Tk) Har du själv, eller någon du känner, erfarenhet från att använda den här typen av teknologi?
(Tk) Känner du någon person som skulle ha behov av att använda den här typen av teknologi?
(TkBi) Skulle du själv kunna tänka dig att använda den här typen av teknologi för att få reda på om du har eller är på väg att få hjärtproblem?
(TkBiShSyv) Vad behöver man kunna för att utveckla en sådan här produkt?
(TkBiId) Vad behöver man kunna som konsument för att ha användning och nytta av en sådan här produkt?
(TkBiSyv) Vad behöver vårdpersonalen kunna för att ha användning för en sådan här produkt inom sjukvården?
(TkBiIdShSyv) Hur tror du att den här typen av produkter och teknologier kommer förändra vår hälsa, våra beteenden och framtidens sjukvård?
(BiSvIdTk) Vad är puls? Var på kroppen kan man mäta puls och hur? Vad är hjärtrytm och vad innebär förmaksflimmer? Vad är stroke?
(Ma) Hur många procents större risk har personer med obehandlad förmaksflimmer att drabbas av stroke?
(MaSv) Hur många personer i undersökningen bekräftades ha förmaksflimmer med hjälp av EKG-tekniken?
(Ma) Skapa visuella illustrationer till statistiken som presenteras i texten. T ex cirkeldiagram eller stapeldiagram.
(BlTk) Skapa en annons eller ett reklamblad för en helt ny, tidigare okänd produkt, med den här teknologin och funktionen.
(SvBiTk) Skriv en kritiskt argumenterande text som tar avstånd från att använda Apple Watch specifikt, eller den här typen av produkter och teknologier generellt för att detektera och förutspå sjukdomar och kartlägga vår hälsa.
(BiSyv) Om du är intresserad av att veta mer om vad EKG är och hur man tolkar EKG kan du t ex läsa första kapitlet i kursen ”Introduktion till hjärtfysiologi och elektrokardiologi”. Webbsidan ekg.nu är en komplett e-bok och webbutbildning i klinisk EKG-diagnostik som vänder sig till läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, studenter och forskare som vill lära sig EKG-tolkning. Sidan används på samtliga medicinska universitet och universitetssjukhus, så funderar du på att studera till ett vårdyrke så kan du få en inblick i vad du kommer att få lära dig.
Kopplingar till LGR 11: Årskurs: 7-9 Ämne: Tk teknik, Sv svenska, Sh samhällskunskap, Bi biologi, En Engelska, Ma matematik, Id Idrott och Hälsa, Bl Bild, Syv Studie och Yrkes-vägledning. Syftestext: Centralt Innehåll: Kunskapskrav:
I många av våra dagliga beslut borde vi förlita oss mer på fakta istället för att gå på känslor, gissningar och antaganden. Problemet är ofta att vi inte orkar ta reda på saker, inte har tid eller helt inte känner till rätt formel eller inte vet hur man räknar ut det vi behöver veta. På denna sida hittar du länkar till smidiga digitala verktyg i form av webbaserade kalkylatorer som hjälper dig med olika typer av beräkningar inom alla möjliga tänkbara vardagliga eller yrkesmässiga problemområden inom fysik, elektronik, krafter och rörelser, kemi, matematik, statistik, sannolikhet, geometri, mekanik, hållfasthet, ekologi, sport m.m.
Oavsett vad vi själva gör så kommer världen i framtiden se annorlunda ut än vad den gör idag eller hur den såg ut igår. Tekniska innovationer påverkar utvecklingen av hur vi gör saker, vad som är möjligt och skapar förutsättningar för att lösa olika utmaningar vi står inför. Men användningen av teknik innebär inte alltid bara lösningen på ett problem, utan kan ibland även skapa helt nya problem och oönskade effekter. Det som är bra eller bättre för någon eller något kanske är dåligt eller sämre för någon annan eller något annat. Hur tar vi hänsyn till det när vi designar nya tekniska lösningar, produkter och tjänster? Vilka designkriterier ska vi prioritera, och vem är det som bestämmer vad som är bäst? Genom att fundera över hur framtiden kan komma att se ut baserat på olika teknologiska scenarier, och genom att driva förändring och innovation i nuet mot hur vi vill att det ska bli, kan vi vara med och forma och påverka framtiden.
Alexandra Daisy Ginsberg on shaping the future through design
Alexandra Daisy Ginsberg är en konstnär, författare och designer bosatt i Storbritannien. Hon forskar på hur man kan använda design, syntetisk biologi och bioteknik för att forma en bättre framtid. Efter att ha studerat många olika projekt och produkter utmanar Ginsberg tanken att ”design gör saker bättre”. Med hjälp av exempel, bland annat en energibesparande glödlampa, en plastpåse och en plastflaska, belyser hon hur design och teknik kan lösa ett befintligt problem, men samtidigt skapar ett nytt och ofta större problem för framtiden. Plast har använts eftersom det är billigt och slitstarkt men i slutändan skapar det ett massivt avfallsproblem, eftersom det inte är biologiskt nedbrytbart – och ändå använder vi det varje dag. Ginsberg anser att designers behöver göra mer än att lösa befintliga problem och behöver fråga mer relevanta frågor. ”Om detta görs kan design hjälpa oss att förstå vad vi menar med bättre, skapa nya möjligheter och utveckla livet och vår gemensamma framtid som den skulle kunna vara”, säger hon.
Diskussionsfrågor: (EPA)
Vad tycker du om designerns roll och ansvar? Håller du med Daisy Ginsberg?
Vilka perspektiv och designkriterier tycker du är viktiga och behövs för en produkt eller tjänst ska anses vara så bra som möjligt?
Hur behöver design- och innovationsprocessen förändras och se ut för att man ska få in fler perspektiv och i synnerhet det som du tycker är viktigt?
Ge exempel på befintliga produkter eller tjänster som du anser är bra för några men samtidigt dåliga för andra, och ge förslag på hur de kan förbättras.
