Skyddar munskydd och ansiktsmasker mot covid-19?

Covid-19 (akronym för engelskans Coronavirus disease 2019) är en viral luftvägsinfektion orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2.
Användningen av munskydd kan minska spridningen av coronavirus och därmed minska smittspridningen av sjukdomen covid-19 i samhället.

Hur sprids sjukdomen?

Viruset som orsakar infektionssjukdomen covid-19 överförs huvudsakligen via små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. De här dropparna är för tunga för att hänga kvar i luften och faller snabbt mot golv och andra ytor. Du kan infekteras genom att du andas in viruset om du befinner dig nära någon som har covid-19. Du kan också vidröra en kontaminerad yta och sedan röra vid ögon, näsa eller mun.

Frågor och svar gällande munskydd och ansiktsmasker

Det finns många frågor kring munskydd och ansiktsmask i samband med covid-19. På sidan https://vetcov19.se/dokument/munskydd/ svarar ett antal svenska forskare och experter på frågorna och reder ut varför de i Vetenskapsforum covid-19 rekommenderar användning av munskydd.

Här kan du ta del av ett 20-tal studier gällande munskyddens effekter: https://vetcov19.se/dokument/studier-gjorda-pa-munskydd/

Diskussionsfrågor:

I vilka situationer kan det vara lämpligt att ha munskydd?
I vilka situationer kan det vara direkt olämpligt att använda munskydd?
I vilka situationer är det onödigt att använda munskydd?
Vilka negativa effekter kan ett omfattande användande av munskydd medföra?
Vilken typ av munskydd känner du till och i vilka situationer är det tänkt att de ska användas?
Vilka material används i munskydd?

Mask vs no mask calculator.

Mask vs no mask calculator är en webbsida som skapats för att hjälpa människor att förstå vikten av att bära ansiktsmasker offentligt. Genom att svara på några frågor kommer du få veta hur dina individuella åtgärder kan begränsa spridningen av COVID-19.

https://www.omnicalculator.com/health/mask-vs-no-mask

Så här fungerar den:
Svara på frågan ”Använder du en ansiktsmask/munskydd eller inte?” Om du gör det, välj vilken typ av munskydd du bär, eftersom de har olika filtreringseffektivitet.

Välj det ursprungliga reproduktionsnumret R₀. Detta bör uppskattas för samhället utan några epidemiska begränsningar införda, dvs i början av pandemin. Räknaren har ett standardvärde på 2,5, eftersom coronaviruset har ett R₀ på ungefär 2,4 till 4,0. Detta innebär att varje ny person i genomsnitt sprider sjukdomen till cirka 2 – 4 personer.

I det tredje avsnittet kan du välja hur många som bär en ansiktsmask korrekt.

Efter att ha fyllt i denna information får du resultatet – det beräknade antalet personer som kommer att skyddas från infektionen och antalet liv som räddats. Allt tack vare att du bär en mask!

Lek med resultaten för att se hur antalet förändras när fler och fler bär masker. Det finns även en inbäddat en graf för att visa denna information i en enklare, grafisk form. Kanske kommer du att kunna övertyga dina vänner och familj att bli en hjälte?

Coronavirus munskyddskalkylator

Fördelarna med att bära masker i allmänna utrymmen är obestridliga; många människor går igenom COVID-19 med lite eller inga symtom och kan därmed omedvetet sprida det även genom att bara prata. Det är därför det är så viktigt att ha en mask offentligt! Nya studier rapporterar att munskydd minskar överföringen av det nya coronaviruset med 50%, även om vissa nämner siffror som är ännu högre än så. Beroende på typ av mask kan de stoppa upp till 99% av viruspartiklarna (N99-filter). Även en vanlig, hemmagjord tygmask (vilket är vad CDC rekommenderar) räcker för att avsevärt minska risken för att sprida infektionen. En ny beräkningsmodell visar att den offentliga maskbärningen kan spara upp till 33 000 liv under de närmaste tre månaderna!

Munskyddskalkylatorn på https://www.omnicalculator.com/everyday-life/coronavirus-mask hjälper dig att fatta ett välgrundat beslut om vilken typ av mask du behöver för att skydda dig själv och andra. Med dess hjälp kan du uppskatta hur många masker eller filter du behöver för en viss tidsperiod och hur mycket pengar de kommer att kosta dig. Du kan även läsa om den vetenskapliga bakgrunden till ansiktsmaskernas betydelse, och kolla om du har använt din mask korrekt!

Hur fungerar munskyddsräknaren?
För de flesta av oss är ansiktsmasker något helt nytt, och vi tar vanligtvis inte hänsyn till dem i våra budgetar. Det finns dessutom fler olika typer och vilken ansiktsmask som är bäst för dig och hur länge den kan hålla kan vara svårt att veta. Därför finns coronavirusmunskyddsräknaren som är utformad för att göra ditt liv lite enklare genom att uppskatta kostnaderna för ansiktsmasker, samt berätta hur många masker (eller filter, beroende på vilken typ) du behöver för att möta dina behov.

Räknaren tar data om vilken typ av mask du använder och kombinerar den med mer information du ger.

När du använder den lär du dig:
Hur effektiv masken du använder är att skydda dig. Du kan klicka dig igenom de olika typerna och jämföra deras effektivitet för att göra bästa möjliga val när det gäller din säkerhet;
Hur många masker eller filter du behöver under en viss tidsperiod. Även om det inte längre är den kamp det var i början av pandemin, är det fortfarande viktigt att planera framåt.
Hur ofta behöver du byta mask (eller dess filter). Det är viktigt att komma ihåg att masker inte fungerar hur länge som helst. För att vara skyddad måste du se till att din mask är fräsch och underhålls ordentligt.
Hur mycket kostar masker och filter dig. Med den här informationen kan du ställa in en maskbudget för så länge du behöver.
Resultaten varierar beroende på vilken typ av mask du väljer.
Munskyddsräknaren låter dig välja bland de vanligaste typerna.

Entreprenörskap och Innovation i skolan

Skolverket har släppt en 2 minuters informationsfilm om entreprenörskap i skolan. Den sätter fingret på varför innovatörer, entreprenörer och tänka-utanför-boxare är så viktiga för samhället.
Filmen vänder sig till huvudmän, rektorer och skolpersonal som är intresserade av att utveckla arbetet med entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap och innovation i skolan handlar om förhållningssätt och att skapa en grogrund för nyfikenhet och kreativitet.

Det handlar om förmågan att ta idé till handling. Om att gå från läroplan till aktivitet.

Det är skolans uppgift att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper, öva upp sina förmågor att lösa problem, att pröva och ompröva en idé och att lära sig samarbeta.

Det är lärarnas uppgift att skapa en elevaktiv miljö där framtidens innovatörer får utrymme att växa. En plats där alla elevers initiativ uppmuntras, där de får träna, öva och utvecklas mot att möta arbetslivets krav på samarbetsförmåga, flexibilitet och att hantera frihet under ansvar.

Tänk om vi skulle sluta tänka OM…

Se filmen ovan (2 minuter) och svara sedan på frågan:

Varför är det viktig att du som elev får jobba med teknik, entreprenörskap och innovation i skolan? Vad behöver du lära dig och träna på i skolan, förutom rena ämneskunskaper, för att klara av framtidens arbetsliv?

Info-affisch om desinformation och fake news

F-L-I-C-C – Ny informationsaffisch om de vanligaste knepen vid desinformation.

Vare sig det handlar om coronaviruset, klimatförändringarna eller vaccinationers effektivitet, så är grundläggande vetenskapliga fakta ofta felaktiga i den politiska diskursen. I en informationsaffisch i storformat från Klimafakten.de förklaras de fem vanligaste strategierna som desinformationsmakarna använder sig av.

I flera månader har det nya coronaviruset (Sars-cov-2) infekterat människor över hela världen med Covid-19. Men falska rapporter om pandemin sprids nästan lika fort. Tyvärr är det inte ovanligt att missledande information sprids, utan det sker även inom många andra vetenskapliga områden som t ex klimatförändringarna, vaccinationer, mobilstrålning eller hälsoeffekterna av rökning eller bilavgaser.

Vid sådana missledande rapporter används ofta samma trick om och om igen, oavsett vilket ämne det handlar om. T ex att pseudo-experter blandas med riktiga experter, konspirationsteorier sprids, eller så använder man s k cherry-picking vilket innebär att bara de data som passar och stöder den egna tesen används, samtidigt som man bortser från resten av en större mängd tillgänglig data som kanske visar på annat resultat.

Desinformation har nu fått ett namn: F-L-I-C-C

För att hjälpa allmänheten att förstå dessa desinformationstrick bättre, och känna igen dem i olika kampanjer, har klimafakten.de skapat en informationsaffisch i storformat. Baserat på många års arbete av John Cook, grundaren av partnerportalen SkepticalScience.com, och visualiserad av den Hamburg-baserade illustratören Marie-Pascale Gafinen, förklarar grafiken fem metoder vid spridning av desinformation: Fake experts (falska experter), Logical fallacies (logiska felbedömningar), Impossible expectations (omöjliga förväntningar), Cherry-picking (plocka russinen ur kakan), and Conspiracy theories (konspirationsteorier).
Affischens namn är en akronym som kommer från de första bokstäverna i dessa fem knep: FLICC.

Mer information om FLICC och informationsaffischen (på engelska) finns här ->>

Informationsaffischen finns elektroniskt tillgänglig i olika filformat för fri användning online eller för nedladdning och utskrift på papper.
I pdf format (ca. 1.3MB), i jpg format (ca 1MB) och i png format (ca 1MB). Som all information på klimafakten.de kan affischen distribueras och användas om källan nämns (CC BY-ND 4.0).

Robotar som ger människor jobb

De senaste åren har det skrivits mycket om att robotar tar människors jobb. Allt fler arbetsuppgifter ersätts av robotar, och fler står på tur i takt med att robotarna snabbt blir bättre och mer avancerade.

I robotiseringens och automatiseringens kölvatten skapas dock mängder av nya arbetstillfällen, främst inom teknikyrken som programmering, AI och mekatronik.

Här är dock ett intressant filmklipp från Japan som visar hur ett café erbjuder människor med funktionsnedsättningar arbetstillfällen som robotservitörer. Robotarna i caféet fjärrstyrs helt enkelt av människor som kan sitta eller ligga hemma och styra dem och interagera med caféets besökare. Mänsklig social interaktion och social integrering möjliggörs tack vara robotarna.

Robotar som ger människor jobb

Uppgifter och diskussionsfrågor

Vad tycker du om det du såg på filmen? Hur känner du inför en utveckling där allt fler mänskligt fjärrstyrda robotar interagerar med oss i offentliga miljöer som t ex caféer eller butiker?
Ge exempel på negativa saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Ge exempel på positiva saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Tycker du att denna typ av arbetsuppgift enbart ska utföras av människor med olika typer av funktionsnedsättningar? Eller bör det vara som vilken typ av jobb som helst att alla får konkurrera om jobben på lika villkor?
Skulle du hellre vilja bli serverad av en mänskligt fjärrstyrd servitörsrobot eller en autonom robot som styrs automatiskt av artificiell intelligens eller utifrån förprogrammerade instruktioner?
Hur tycker du att en servitörsrobot ska se ut? Ska den likna roboten i filmen? Ska den likna en människa mer? Tycker du att den ska se helt annorlunda ut och kanske vara mer anpassad för att hämta och lämna brickor eller tallrikar och glas? Beskriv, skissa och sök gärna efter inspiration på Internet.
Vilka egenskaper behöver en bra servitörsrobot ha? Vad ska den kunna göra? Beskriv funktionerna och hur den rent mekaniskt ska vara uppbyggd. Vilka funktioner behöver programmeras? Vilka funktioner behöver fjärrstyras? Hur kan man lösa de olika funktionerna rent tekniskt?
Skulle du kunna tänka dig att jobba med denna typ av teknologi själv? Hur då i så fall? Som den som styr roboten, som den som programmerar den eller som den som konstruerar och designar den här typen av robotar?

IT-standarder inom skolväsendet

Ett stort problem inom skolans värld är att olika IT-system inte fungerar tillsammans eller att en massa information behöver läggas in flera gånger i olika system eftersom de inte automatiskt kan dela information mellan sig.
Det beror oftast på att det saknas smarta och enhetliga sätt att definiera den information som systemen ska hantera eller hur kommunikationen mellan olika system ska ske.
För att lösa sådana problem brukar man ta fram och sedan hålla sig till standarder.
Nu har Sverige äntligen fått igång ett arbete som syftar till att definiera vilka IT-standarder som är av relevans för skolan.

Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnova-finansierat projekt om standarder för datadrivna processer, har Swedish Edtech Industry påbörjat ett arbete att ta fram en lista över de standarder och rekommendationer som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem för det svenska skolväsendet.
En kort sammanfattande information om detta arbete och vad standarder innebär kan läsas nedan. Men för mer information och för löpande aktuell information om arbetet rekommenderas läsning direkt från ursprungskällan på Edtechkartan.se.
Edtechkartan.se som lanserades hösten 2018 är en systemkarta över det svenska edtech-landskapet med inriktning på skolväsendet. Det är en interaktiv och lättanvänd digital systemkarta som löpande kommer att hållas uppdaterad. Kartan tar utgångspunkt i skolans och skolhuvudmannens verksamhetsprocesser och utifrån dessa verksamhetsområden mappas leverantörer in som idag har lösningar för att stödja processen. Det har hittills inte funnits en mer detaljerad bild över det komplexa digitala ekosystemet som utbildningssektorn utgör.

Interoperabilitet och it-standarder

Alla dessa standarder

Kravställ för interoperabilitet, kravställ standarder! En enkel uppmaning, men inte lika enkel att genomföra. Begreppet standard tolkas på olika sätt och det är viktigt att peka på vad vi menar och vad skillnaderna är. Det finns nationella och internationella standarder, det finns rekommendationer som i princip anses vara standarder men med olika “dialekter”(där rekommendationerna tolkas och används på olika sätt). Vi är alla överens om behovet av att etablera standarder, göra dem vedertagna för ett kvalitetssäkrat digitalt ekosystem, för ett ett säkert och effektivt informationsflöde, för interoperabilitet. Men om standarder inte beställs, så testas och implementeras de inte. Man ska också vara medveten om att standarder blir gamla och det finns risk för cementering av it-miljöerna. Alltså behöver vi alla hela tiden vara uppmärksamma, föra dialog och tillsammans se till att de standarder som finns är aktuella.

Det är också viktigt att inte blanda ihop vad som är en standard och vad som är en faktisk lösning. En standard beskriver och definierar. En lösning levererar (och det finns således alltid en leverantör bakom).

I december 2019 etablerades ett nationellt forum för arbetet med standarder: Forum för informationsstandardisering i skolväsendet. Ett forum Skolverket ansvarar för, i samverkan med olika aktörer, däribland Swedish Edtech Industry.

Vad är egentligen en “standard”?

En teknisk standard är en specifikation av ett format som tas fram, förvaltas och tillhandahålls av en standardiseringsorganisation, men en standard kan också vara en överenskommen definition av ett begrepp eller ord (klass, grupp o.s.v.). Standarder utvecklas vanligen genom frivilliga överenskommelser. Ett givet format kan vara erkänt av fler än en organisation och det finns format som inte erkänts av någon standardiseringsorganisation.

SIS, Svenska institutet för standarder, definierar begreppet standard så här:

En standard är en smart gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring.

Standarder kopplat till lärande, kommer ofta i paket med olika delar och är mer eller mindre heltäckande. Det finns olika organisationer som arbetar med olika former av “standardpaket”:

– ISO, International organization för standardization. Levererar internationella standarder, där delar kan användas och andra anpassas enligt lokala (nationella) behov inom specifika områden.

– SIS, Svenska institutet för standarder. Arbetar i tekniska kommittéer där standarder tas fram kopplat till olika områden, varav TK450 är en kommitté med fokus på standarder för it och lärande. I TK450 ingår flera olika arbetsgrupper där en arbetsgrupp t.ex. tagit fram SS12000, en annan EMIL (Education Information Markup Language). Speglar det internationella arbetet i ISO och gör nationella anpassningar.

– IMS Global Learning Consortium – levererar olika rekommendationer som sedan tolkas och anpassas. Ibland brukar man säga att IMS rekommendationer har olika “dialekter”. Ett exempel är IMS LTI (Learning Tools Interoperability), en “standard” (rekommendation) för anslutning av externa webbaserade lärresurser och innehåll till andra plattformar.

Stöd i arbetet: en lista med standarder

Tillsammans med Skolverket, SIS, flera huvudmän och i samband med ett Vinnovafinasierat projekt om standarder för datadrivna processer, har vi påbörjat en lista över de standarder och rekommendationer samt några relevanta informationsflöden som finns och som är aktuella för att skapa ett säkert, effektivt, kvalitativt digitalt ekosystem.

Denna listning har vi inom ramen för det här projektet gått igenom och mappat gentemot de olika områden och processer som finns definierade i edtechkartan. Vi har också gjort en ansats till att visa vilka standarder som aktuella respektive inaktuella, eftersom det är viktigt att inte fastna i äldre teknik eller i standarder som i sin tur kan bli cementerande.

I nedan länkat kalkylark finns listningen + områden & processer + definitioner och lite annat smått och gott som vi hoppas är till nytta i arbetet med kravställningar. Dokumentet ska ses som ett arbetsdokument, öppet för alla att kommentera i, så gör gärna det. Tillsammans kan vi göra det mer komplett och hålla det uppdaterat.

Länk till dokumentet: It-standarder skola, informationsflöden, områden och processer

Hur blir man en bra problemlösare?

Problemlösning kommer vi i kontakt med i många olika situationer och sammanhang, både i skolan, arbetslivet och i privatlivet. För att kunna lösa problem behöver man givetvis en hel del kunskaper kopplade till det specifika ämnesområdet. Men det finns även en del generella saker, strategier och metoder man kan använda sig av för att bli en bättre problemlösare.

Problemlösning kan delas in i följande områden:
Problemlösningens faser, tänkbara strategier vid problemlösning och de kompetenser som är nödvändiga hos en problemlösare.

Elevernas arbete med ett problem kan delas upp i fyra successiva faser:

att förstå problemet
att göra upp en plan
att genomföra planen
att se tillbaka och kontrollera resultatet

En av de viktigaste faserna för lärande är den sista, att efter man tror sig kommit fram till en lösning se tillbaka, kontrollera resultatet och reflektera.

Några frågor man kan ställa sig är:

Stämmer lösningen verkligen med de förutsättningar som ges i problemet?
Finns det något annat, kanske enklare sätt att lösa problemet på?
Kan jag kontrollera mitt resultat genom att lösa problemet på ett annat sätt?
Har jag upptäckt några nya spännande samband som jag kan ha nytta av i andra sammanhang?

Strategier för en bra problemlösningsplan:

välja en eller flera laborationer att arbeta med
rita bilder
söka mönster
arbeta baklänges
göra en lista
skriva upp en ekvation
dramatisera situationen
göra en tabell eller ett diagram
gissa och pröva
lösa ett enklare problem först
använda laborativa material
Bygga och använda modeller
Bygga och använda prototyper
Använda simuleringsverktyg
Kolla hur du själv eller andra löst liknande problem tidigare

Ryze Tello drönare och datorseende

Drönaren Ryze Tello powered by DJI är kul att flyga som den är. Men den erbjuder även en möjlighet att programmeras med Python för att utöka sina funktioner med t ex datorseende (Computer Vision).

I filmklippet ”Tello drone and computer vision: selfie air stick”, av geaxgx1, får du se flera intressanta exempel på hur man kan låta Tello följa och styras av vad den ser med sin kamera genom Pythonkod och OpenCV. Exempelkod på hur man gör ansiktsigenkänning, kroppspositionsdetektering m.m finns i länkarna nedan.

Tello drone and computer vision: selfie air stick (8:55)

Github: https://github.com/geaxgx/tello-openpose

I want to thank all the people who wrote and shared the great libraries/programs I used here :
– https://github.com/hanyazou/TelloPy : DJI Tello drone controller python package,
– https://github.com/CMU-Perceptual-Com… : Real-time multi-person keypoint detection library for body, face, hands, and foot estimation. This is an amazing library!
– https://github.com/Ubotica/telloCV/ : Ubotica wrote a code for the Tello to follow a color ball. Instead of starting from scratch, I used his code. It makes me saved a lot of time for UI!

Music credits: – The Place Inside – Silent Partner https://youtu.be/PRP5bV7RTV8 – Cello Suite #1 in G & Your Call : Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License http://creativecommons.org/licenses/b…

TELLO har fått en ny app som ger den helt nya funktioner!

Den här nya appen från VOLATELLO ger nytt liv åt den gamla lilla drönaren. Appen hittar du i Google Play butiken: https://play.google.com/store/apps/de…
Se filmklippet nedan från Captain Drone för mer information om de nya funktionerna ”Return to home”, ”Object tracking”, ”Panorama” och hur appen fungerar.

Våra vanligaste plastsorter

Plast har blivit ett allt vanligare material sedan det dök upp på marknaden för drygt 60 år sedan. Plaster kan delas in i ca 45 olika plastfamiljer och inom varje familj finns det hundratals varianter där små molekylära ändringar ger de olika plasterna varierande materialegenskaper.
Det finns flera typer av plast som är vanliga i vardagsprodukter vi har omkring oss.
Här berättar vi om de vanligaste platstyperna och hur de brukar användas.

Plast, som även kallas polymerer, består av långa molekylkedjor.
Vill du veta mer om polymerer och dess olika materialegenskaper kan du läsa den engelska artikeln ”What Is a Polymer?” på ThoughtCo, eller se filmen längst ner på denna sida.

Three-dimensional model of a polyvinyl chloride (PVC) chain. — PVC polymer molecules in a chain. theasis / Getty Images

Härdplast och termoplast

Det två huvudgrupperna bland de många olika plastmaterialen är härdplast och termoplast.
Härdplast är plast som inte kan smältas ned eller formas om efter att den har tillverkats. Ofta använder man härdplast tillsammans med glas- eller kolfiber för större konstruktioner, såsom båtar eller segelflygplan.

Termoplast kan, till skillnad från härdplast, både smältas ned och formas om efter tillverkning. Termoplast är vanligare och några exempel på produkter av termoplast är plastpåsar, plastflaskor, glasögonbågar och mobilskal.

Polyeten (PE)

Polyeten är den vanligaste termoplasten och används framför allt i produkter som köksredskap, leksaker, rör, kablar, plastpåsar, plastfolie och flaskor. Polyeten används ofta för att det är billigt att tillverka. Polyeten är elastiskt och absorberar inte vatten samt har goda mekaniska egenskaper samt tål kontakt med många olika ämnen.

Polyeten kan ibland innehålla färgämnen och i vissa fall flamskyddsmedel vid användningar med risk för brand i till exempel kabelisolering.

Polypropen (PP)

Polypropen är en termoplast som används i produkter som matbehållare, förpackningar, leksaker, möbler och textilier. Kännetecknande för polypropen är att det är slitstarkt, genomskinligt samt tål kemiska påfrestningar, till exempel att sura livsmedel ligger länge i en förpackning.

Polypropen kan ibland innehålla färgämnen, antioxidanter och i vissa fall flamskyddsmedel vid användningar med risk för brand.

Läs Livsmedelsverkets information om plast i kontakt med mat

Polystyren (PS)

Polystyren är en vanlig och billig termoplast som förekommer i många olika typer av plastprodukter. Vanliga exempel är livsmedelsförpackningar, plastbestick, lådor för CD-skivor och värmeisoleringsmaterial. Polystyren har bra elektriska egenskaper samt är hårt och styvt.

Expanderad polystyren (XPS) används till exempel till värmeisolering.

Materialet polystyren kan innehålla mjukgörare som ftalater och organiska fosfater eller fosfatestrar. Även antioxidationsmedel, stabilisatorer och bromerade flamskyddsmedel.

Akrylnitril-Butadien-Styren (ABS)

Akrylnitril-Butadien-Styren (ABS) är en termoplast som används främst i elektroniska och tekniska produkter. Exempel är dataskärmar, tangentbord och skrivare. Typiskt för ABS är den är enkel att producera, forma samt går att variera så att den får flera olika egenskaper, till exempel att den ska vara slagtålig.

Materialet ABS kan innehålla mjukgörare som till exempel ftalater. Det kan också innehålla bromerade flamskyddsmedel, färgämnen och antioxidanter.

Polyetentereftalat (PET)

Polyetentereftalat (PET) är en av de absolut mest använda plasterna och förekommer i produkter som burkar och plastflaskor. Kännetecknande för PET är att det nästan inte väger någonting och att det är slagtåligt. PET används också i textilier och förpackningar.

Material av PET kan innehålla färgämnen.

Polymetylmetakrylat (PMMA)

Polymetylmetakrylat (PMMA), även kallat plexiglas, används ofta i till exempel baklyktor på bilar, kontaktlinser samt material som måste tåla hög påfrestning såsom akvarierutor och hockeyrinkar. PMMA är slagtåligt, splittersäkert, vädertåligt och är väldigt likt glas.

Material av PMMA kan innehålla färgämnen.

Polyamid (PA)

Polyamid (PA) förekommer mycket inom textilbranschen och är mest känt som det huvudsakliga materialet i nylonstrumpbyxor. Det används dock också i produkter som skruvar och kugghjul, köksmaskiner, fisknät och fiskelinor, bränsletankar och i elektronisk utrustning. Polyamid är färglöst men är enkelt att färga, väger inte så mycket och är tåligt.

Material av polyamid kan innehålla färgämnen.

Polyvinylklorid (PVC)

Polyvinylklorid (PVC) är den tredje mest använda plasten i världen efter polypropen och polyeten. PVC är i grunden en så kallad styv plast, alltså att den är hård.

Styv PVC används mycket i vatten- och avloppsrör och hårda platsleksaker. Mjukgjord PVC, alltså när man tillsatt mjukgörare i plasten, används till exempel i slangar, golv, höljen till elektriska kablar, tryck på kläder, i regnkläder, skor, väskor och bälten samt i mjuka plastleksaker och i sjukvårdsmaterial som stomi- och blodpåsar. PVC är också den plast som användes i samt gav namnet till vinylskivor.

Merparten av de mjukgörare som används i plastmaterial går till tillverkningen av mjuk PVC.

Material av PVC kan innehålla färgämnen, mjukgörare, stabilisatorer och ibland flamskyddsmedel.

Polykarbonat (PC)

Polykarbonat används i produkter som till exempel CD-skivor, glasögon och trafiklampor. Polykarbonat används också till skottsäkra fönster samt till visir, maskinskydd och flygplansfönster. Typiskt för polykarbonat är att det är genomskinligt, är slag- och värmetåligt samt är elektriskt isolerande.

Polykarbonat kan innehålla tillsatser som mjukgörare, bromerade flamskyddsmedel, färgämnen och antioxidanter.

Gummimaterial

Plastmaterial inkluderar även gummimaterial. Gummi består liksom plast av en eller flera polymerer och en rad olika tillsatsämnen och kännetecknas av sina elastiska egenskaper. Polymeren kan antingen vara naturlig eller syntetisk. Beroende på val av polymer och tillsatsämnen får gummimaterialen olika egenskaper, från mjuka till hårda och styva material. Exempel på tillsatsämnen i gummimaterial är, antioxidanter, UV-strålningsskydd, fyllmedel, mjukgörare och stabilisatorer. Den största enskilda produkten där gummi används är gummidäck.

Läs om konstgräs av återvunna gummidäck.

Epoxi

Icke-förstärkt epoxi kan användas i fogmassa och ytbeläggningar, speciellt på stål och betong. Fiberförstärkt epoxi används för delar i bilar, båtar och flygplan, bränsletankar, golv och komponenter i elektronik.

Epoxi är en värmehärdande plast som har hög resistens mot lösningsmedel och basiska ämnen samt har bra motstånd mot slitage. Epoxi har också goda elektriska och mekaniska egenskaper.

Material av epoxi kan innehålla färgämnen och flamskyddsmedel. Bisfenol A används vid tillverkningen av epoxi och därför kan material av epoxi innehålla bisfenol A som en rest.

Polyuretan (PUR)

I de flesta fall används polyuretan (PUR) som skum i isolering för fjärrvärmerör, kylskåp och frysar samt till möbler, madrasser, golv och skor. Styvt skum av PUR används bland annat till fordonsdelar för till exempel stötfångare.

Material av PUR kan innehålla flamskyddsmedel och biocider.

Polytetrafluoretylen (PTFE)

PTFE har fysikaliska egenskaper som gör den mycket hal (låg friktion). Materialet är känt från varumärken som till exempel Teflon och Gore-Tex.

PTFE är kemikaliebeständigt och kan användas inom ett brett temperaturområde. Det har bra elektriska egenskaper och har en vaxliknande yta som praktiskt taget inget häftar på. Det absorberar inte vatten och bryts inte ner av UV-ljus, ozon eller syre till skillnad från andra termoplaster.

PTFE används i till exempel i stekpannor för att hindra maten från att bränna fast. PTFE används även som slitlager i olika former av glidlager och liknande där man vill ha en låg friktion. Medicinskt används PTFE till exempel i implantat. De goda kemiska egenskaperna gör att ett implantat har lång livstid. Inom optiken kan PTFE-plast användas i vissa typer av linser, eftersom det är transparent för infrarött ljus.

Källa: Kemikalieinspektionen

Återvinning av plast

Återvinningssymboler, till exempel en triangel med siffra inuti, anger huvudplasten i produkten. Denna typ av symboler har sitt ursprung i EUs förpackningsdirektiv och om förpackningsavfall och är frivillig och är inte en del av livsmedelslagstiftningen eller har med Livsmedelsverkets ansvar att göra. Dessa symboler har heller inget med säkerhet hos materialet att göra.

Siffra i återvinnings- triangeln	01	02	03	04	05	06	07
Plasttyp	PET	PE-HD	PVC	PE-LD	PP	PS	O*)

* andra plaster; till exempel polykarbonat (PC)

Mer information om polymerer

Polymers: Crash Course Chemistry #45 (10:14)

Table of Contents (Polymers: Crash Course Chemistry #45):
Commercial Polymers & Saved Elephants 0:00
Ethene AKA Ethylene 2:29
Addition Reactions 3:08
Ethene Based Polymers 4:44
Addition Polymerization & Condensation Reactions 6:32
Proteins & Other Natural Polymers 8:33

Spela ett interaktivt spel om polymerer.

Fågelholkar i undervisningen

Bygg fågelholkar i träslöjden, och använd dem i undervisningen i fler ämnen!

Förutom att det är en bra slöjduppgift så kan man göra något spännande och intressant biologi- och teknikprojekt av det också.
Eleverna kan sätta upp fågelholkarna runt skolan och förse dem med olika sensorer och kamera för att övervaka, logga och undersöka om och när det flyttar in fåglar i dem, samt lite annan information som temperatur, luftfuktighet och lufttryck.
Man kan t ex använda sig av Micro:bit eller Raspberry Pi med lämpliga sensorer till (t ex envirobit från Pimoroni eller
Enviro till Raspberry Pi).
Det data som loggas kan även användas i matematikundervisningen för att sammanställa till tabeller, olika typer av diagram och grafer och för att beräkna medelvärden m.m.

Här är en lista på fåglar som häckar i holkar och kan tänkas bygga bo i en observationsholk:

Vanligast:
Talgoxe
Behöver hål med minst 32 mm diameter.
På vintern används holkarna som vindskydd när talgoxarna ska sova.

Blåmes
Behöver 28 mm diameter.

Svartvit flugsnappare
Behöver ca 30 mm diameter.

Stare
Behöver 50 mm diameter.

Mindre vanliga:
Rödstjärt
Vill gärna ha 50 mm diameter.

Pilfink
Behöver ca 35 mm diameter.

Gråsparv
Vill gärna ha 45-50 mm diameter.

Nötväcka
Behöver ca 30 mm diameter men använder helst holkar med 50 mm hål som den då murar igen till lagom storlek. Bottenytans kant bör vara 15 cm.

Göktyta
Behöver 32 mm diameter. Ganska sällsynt. Vill ha mycket djup holk (40 cm mellan hål och botten).

Talltita
Behöver 30 mm diameter. Bara i eller nära barrskog. Svår att få att häcka i holk. Den vill hacka ut bohålet själv. Fyll holken med sågspån upp till ingångshålet så kan fåglarna tömma den och sedan bygga sitt bo.

Svartmes
Behöver 28 mm diameter. Bara i eller nära barrskog. Vill ha en holk nära marken, helst i knähöjd.

Tofsmes
Behöver 28 mm diameter. Bara i eller nära barrskog.

Lappmes
Behöver 30 mm diameter. Bara i eller nära barrskog med inslag av björk och endast i nordligaste Sverige.

Halsbandsflugsnappare
Behöver ca 30 mm diameter. Endast på Öland och Gotland.

Tornsvala
(tornseglare) Behöver 45 mm diameter. Ganska svår att få att häcka i holk. Häckar i vanliga holkar mest i norra Sverige. Helst ska holken i så fall sättas upp liggande, men specialholkar kan också användas. Viktigast är att holkarna placeras högt så att fåglarna kan låta sig falla en bit för att få luft under vingarna vid utflygningen. Det får inte heller finnas trädgrenar eller andra hinder framför ingångshålen.

Trädkrypare
Bara i eller nära skog. Behöver speciell holk av tjärpapp eller trä med smalt springformat ingångshål på sidan. Springan skall vara 25—30 mm bred och 50—100 mm lång.

Entita
Behöver 28 mm diameter.

Klicka här för en guide hur man bygger en luftkvalitetsmätarstation med Raspberry Pi.

Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. https://bioresurs.uu.se/myller/stad/stadutou_holk1_1.htm

Människokroppen och teknik

Tänk vad människokroppen är fantastisk!
Den är uppbyggd av massor av celler som tillsammans bildar vävnader som i sin tur bygger upp kroppens organ, smart konstruerade för att fungera optimalt på rätt ställe.
I vår vardagsmiljö finns föremål och produkter konstruerade med liknande tekniska lösningar som finns i kroppen.

Kan du lista ut var i människokroppen följande tekniska lösningar återfinns? Para ihop rätt siffra med rätt del i kroppen i arbetsbladet i länken nedan. Skriv in siffrorna och dina svar i din loggbok för teknik.

Teknik och människokroppen

Kamerastativ
Gångjärn
Kamerabländare
Backventil (cykelventil)
Kabel
Saltsyra
Parabolantenn
Pincett
Dammsugarslang
Diskmedel