Sedan 2012 har IKT-Labbets mobila makerspace låtit skolor, lärare och elever testa och utvärdera IKT-verktyg, datorer, programmerbara robotar, digitala läromedel, 3D-skrivare, radiostyrda helikoptrar och drönare, Virtual Reality, Augmented Reality, Mixed Reality och elektronik i undervisningen, kostnadsfritt utan krav på att köpa. Detta för att möjliggöra seriösa förstudier, lesson studies, aktionsforskning och framtagande av evidensbaserade beslutsunderlag i skolutvecklingsprojekt, inför upphandlingar och för att förbättra undervisningen inom teknik, fysik, biologi, kemi, bild, slöjd och matematik (STEAM). IKT-Labbet har sedan starten varit ett ideellt non profit-initiativ som drivits och finansierats av Niclas Ekholm (@iktlabbet på sociala medier).
Tillsammans med kompetenta pedagoger från grundskolor, gymnasium och högskolor, och representanter från industri, näringslivet och akademin, har vi konkretiserat begreppet adekvat digital kompetens och utvecklat, testat och utvärderat mängder av lektionsupplägg i allt från traditionella till dynamiska och flexibla lärmiljöer där en naturlig kombination av fysiska artefakter och digitala verktyg förstärker lärprocessen.
Med ett makerspace i skolan tillåts elever nyfiket testa, utforska, upptäcka, uppleva, skapa och lära med hjälp av 3D-skrivare, programmerbara robotar, Raspberry Pi, Arduino, elektronik, radiostyrda drönare m.m.
Denna blogg och hemsida har under perioder inte varit speciellt aktiv eftersom information om IKT-Labbet och dokumentation i form av tusentals bilder, filmklipp, kommentarer från klassbesök, tips, idéer och lektionsförslag gällande makerspace i skolan istället publicerats via andra kanaler som t ex Facebook, Instagram, i diverse tidningsartiklar, men i huvudsak i skolornas och klassernas egna system och kanaler. Under de år som jag (Niclas) arbetat som undervisande lärare har ibland hemsidan uppdaterats med vissa lektionsplaneringar som kan vara av intresse för andra lärare.
Instruktioner för hur man kan skapa ett automatiskt bevattningssystem med Micro:bit, en servomotor och ett sugrör.
Det här en uppgift som lämpar sig väl för högstadieelever i åk 7-9 i Teknik eller gymnasieelever på Teknikprogrammet. Även yngre elever i åk 4-6 kan klara av det med hjälp av tydliga instruktioner och handledning av lärare.
Automatiskt bevattningssystem med jordfuktighetssensor, servostyrt sugrör och Micro:bit
Exempel på det här projektets kopplingar till centralt innehåll i kursplanen för Teknik 7-9:
Teknik, människa, samhälle och miljö
Internet och några andra globala tekniska system samt deras fördelar, risker och begränsningar.
Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i samhället, däribland vid lagring av data.
Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling.
Tekniska lösningar
Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.
Tekniska lösningar för styrning och reglering med hjälp av elektronik och olika typer av sensorer. Hur tekniska lösningar som utnyttjar elektronik kan programmeras. Begrepp som används i samband med detta.
Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar i det egna arbetet och i teknikutvecklingsarbeten i samhället.
Hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbete, till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
Egna konstruktioner där man använder styrning eller reglering med hjälp av programmering.
Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, ritningar, fysiska och digitala modeller samt rapporter som beskriver teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.
Bygg en egen jordfuktighetssensor
Följ instruktionerna för att konstruera en egen jordfuktsensor. Koppla en sladd till ena spiken från Micro:bit pin 0. Koppla en sladd till den andra spiken från Micro:bit pin 3V (3 volt). Stoppa ner spikarna i jorden.
OBS! En enkel resistiv jordfuktighetssensor i form av spikar brukar inte ge så noggrant resultat. Oftast blir det betydligt bättre med en riktig justerbar jordfuktighetssensor som denna –>.
Börja med att programmera din fuktmätare med både torr och fuktig jord. Du behöver göra det för att kunna kalibrera micro:bit så att den vet vilka mätvärden som ska anses vara fuktig respektive torr jord. Läs och följ instruktionerna nedan. Om du vill ha mer hjälp och guidning för att skapa koden kan du öppna denna sida –>
Steg 1: Mät fukten/fukthalten
Jorden har en elektrisk resistans (elektriskt motstånd) som beror på hur mycket vatten och näringsämnen det finns i jorden. Rent vatten leder inte ström, men om det är t ex salt eller vissa andra ämnen i vattnet så blir det konduktivt, dvs elektriskt ledande. Planteringsjord som är fuktig leder ström och fungerar ungefär som en variabel resistor i en elektronisk krets när vi kopplar in våra fuktmätarelektroder. Ju mer vatten jorden innehåller desto lägre blir resistansen i jorden, och desto mer ström passerar mellan elektroderna genom den fuktiga jorden.
För att kontrollera jordens elektriska ledningsförmåga så kan vi läsa av spänningen på pin P0 på micro:bit genom att definiera den som en analog read pin (analog input). Den uppmätta spänningen (0-3 Volt) kommer ge ett värde mellan 0 och 1023. Värdet 0 innebär att ingen ström flyter genom den torra jorden (I = 0 A) pga dess höga resistans (högt elektriskt motstånd). Därför kan inte heller någon spänning uppmätas på pin P0 (U = 0 V). Vid ett uppmätt värde av 1023 flyter det maximalt med ström genom den fuktiga jorden eftersom dess resistans är låg, och den uppmätta spänningen på pin P0 = 3 V.
Vi kan lagra det uppmätta värdet på pin P0 i en variabel och sedan läsa värdet från variabeln och visa det som siffror på micro:bits display. Vi även visa det avlästa värdet direkt som en graf på displayen.
Experiment!
Insert the nails in the dry dirt and you should see most LEDs turn off.
Insert the nail in the wet dirt and you should see most LEDs turn on.
Step 2: Sensor data values
In the previous program, we only have a rough idea of what the sensor value is. It’s using just a tiny screen to display it! Let’s add code that displays the current reading when button A is pressed.
This code needs to go into the forever loop. We’ve also added the variable reading to store the reading value.analogt läspinP0reading1023omdåknappAtrycksreadingvisasiffraplot bar graph ofup tosättreadingtillför alltid
Experiment!
Insert the nails in the dry dirt, press A and note the value. You should see a value close to around 250for dry dirt.
Insert the nails in the wet dirt, press A and note the value. You should see a value somewhere near 1000 for wet dirt.
Step 3: Don’t waste energy!
We want our soil probes to work for a long time and to save our battery power, so we need to tweak our code so our moisture sensor doesn’t use too much energy.
Our circuit connects directly to the 3V pin so it is always using electricity. Instead, we will connect it to P1 and turn that pin high only while the measurement is taken. This saves electricity and also avoids corrosion of the probes.
We will also lower the brightness of the screen to lower the energy consumption from the LEDs.
Soil moisture changes very slowly so we don’t need to measure it all the time!!! Let’s add a sleep of 5 seconds in the loop as well.
1023analogt läspinP00reading1023omdåknappAtrycksreadingvisasiffra5000pausa (ms)plot bar graph ofup toanalogt skrivpinP1tillsättreadingtillanalogt skrivpinP1tillför alltid64ställ in ljusstyrkavid start
Experiment!
Using the dry soil and wet soil pots, test that your circuit still works. Remember you’ll have to wait up to 10 seconds to see a change!
Det kompletta bevattningssystemet ser ut så här:
Extra uppgifter: Skapa ett kopplingsschema på det automatiska bevattningssystemets ingående komponenter i TinkerCad Circuits.
Konstruera en egen variant av skopa eller annan servostyrd mekanism för att fånga upp vatten från glaset och hälla ner det i blomkrukans jord. Gör gärna en 3D Cad-modell i TinkerCad och 3D-printa den, om ni har en 3D-skrivare på skolan.
Exempel på diskussionsfrågor:
På vilket sätt kan ett automatiskt bevattningssystem påverka arbetsuppgifterna för lantbrukare? Ange fördelar och eventuella nackdelar.
På vilket sätt kan ett automatiskt bevattningssystem påverka den ekonomiska hållbarheten för ett lantbruk?
På vilket sätt kan ett automatiskt bevattningssystem påverka den ekologiska hållbarheten för ett lantbruk? Vilka fördelar kan tekniken ge miljö- och klimatmässigt?
Vilka fördelar, möjligheter och risker kan du se med ett automatiskt Internetuppkopplat bevattningssystem för ett lantbruk?
På vilket sätt skulle användandet av AI (Artificiell Intelligens) kunna förbättra styrningen av det automatiska bevattningssystemet, jämfört mot hur det är programmerat i det här exemplet?
Borstlösa DC-motorer, eller BLDC-motorer, är strömhungriga, kraftfulla motorer som blir allt vanligare i olika applikationer. Vi hittar dem i allt från radiostyrda fordon, drönare, elcyklar, maskiner och robotar. De är dyrare än DC-motorer och de kräver en betydligt mer avancerad styrning, men är å andra sidan överlägsna när det kommer till prestanda och kontroll av hastighet, acceleration och vridmoment.
En traditionell DC-motor börjar snurra så fort man kopplar en spänningskälla till de två anslutningarna. En BLDC-motor, som har tre separata strömmatningsanslutningar, behöver däremot en ESC (Electronic Speed Controller) för att fungera.
I följande filmklipp får du en introduktion till hur BLDC-motorer fungerar, samt hur man kontrollerar deras hastighet med en ESC. Filmen tar även upp hur en Arduino kan användas för att styra ESC:n så att varvtal och rotationsriktning av motorn kan kontrolleras via en programvara.
How Brushless Motor and ESC Work and How To Control them using Arduino (12:45)
Ett igensatt munstycke (nozzle) eller hotend är ett vanligt problem för FFF / FDM-skrivare. Om det inte finns några problem trycks filamentet (plasttråden) in i hotend, smälts och extruderas sedan genom munstycket. Om PTFE-röret är skadat (ärrigt, förvrängt) eller om det finns föroreningar i filamentet, kan det dock fastna i hotend och täppa till 3D-skrivaren.
Hur upptäcker jag igensatt munstycke (nozzle)/hotend?
Visuell kontroll
Når filamentet munstycket? Kontrollera det långa Bowden PTFE-röret.
Kommer filamentet ut ur munstycket? Var uppmärksam när du laddar filamentet.
Delvis igensatt munstycke – luckor/glapp i utskriften och saknade skikt.
Delvis igensatt munstycke – filament slingrar sig uppåt och fastnar på undersidan av munstycket.
Ljudcheck
klickande ljud från extrudern
Saknade skikt kan vara ett tecken på ett delvis igensatt munstycke
Delvis igentäppt munstycke
Ibland fastnar det lite smuts eller plastrester inuti munstycket så att det blir partiellt igentäppt. Det betyder att skrivaren är i stånd att tryck igenom lite filament, men det räcker inte för att skriva ut objektet ordentligt, vilket leder till synliga luckor och saknade lager. Ett tidigt tecken på ett igensatt munstycke är att filamentet inte strängsprutas konsekvent rakt ner, utan krullas upp och fäster vid munstyckets undersida.
Extrudern klickar
Hotend eller munstycket är delvis eller helt igensatt och det inre motståndet mot filamentflödet är större än vad kugghjulen klarar av. Som ett resultat hoppar kugghjulen vilket leder till ”klickande” ljud och i de flesta scenarier också till slipning av filamentet.
Det är viktigt att notera att stopp i matningen kan förekomma på flera ställen längs plasttrådsbanan. Därför är det viktigt att felsöka systematiskt och leta efter var felet sitter. Exempelvis så löser det ju inte problemet att byta munstycke om matningen av filamentet kärvar på grund av ett skadat PTFE-rör.
Hur fixar jag den igensatta skrivaren?
Att välja rätt metod beror på om du åtminstone delvis kan ladda/lossa filamentet eller om filamentet fastnat helt i skrivaren.
Innan du börjar fixa skrivaren, försök ladda bort filamentet (unload) och ta bort det helt. Om du inte kan göra det kan det tyda på ett allvarligare problem, men vi kommer också att hantera det här.
Flytta också skrivarhuvudet uppåt med LCD-menyn – Inställningar – Flytta axel – Z-axel eller genom att trycka länge på kontrollratten, så får du bättre tillgång till de delar som är igensatta.
Extruderns tomgångsskruv
Tomhjulsskruven finns precis nedanför PTFE-röret där du laddar filamentet (vänster bild). Detta justerar plasttrådens tryck mot matarkugghjulet.
Om du upptäcker att strängspruttrådens remskiva är full av plastrester kan tomgångsskruven ha justerats för hårt. Den kan justeras med insexnyckeln på 2,5 mm. Skruvskallen ska skruvas in så att den ligger precis i nivå med plastdelen som pressar in mot extrudern när filamentet inte är laddat.
Löparskruven ska vara i jämnhöjd med plastdelen när filamentet INTE är laddat.
Kalldragning (lastning / lossning möjlig)
Om du kan ladda och lossa filamentet, men ändå fortfarande upplever partiella matningsproblem, försök först med denna teknik, som använder en delvis smält filamenttråd för att plocka upp skräp inuti hotend och dra ut det. Vi har förberett en detaljerad artikel om Cold pull (MINI).
När du är klar, gå till punkten i den här artikeln för att lära dig hur man letar efter en smutsig extruderrulle.
Tvinga igensättningen (omöjligt att ladda filament)
Ibland kan inte kugghjulen mata igenom filamentet, men det betyder inte att du måste börja med demonteringen på en gång. Genom att höja temperaturen ytterligare över smältpunkten kan du kanske ta bort täppan tillsammans med skräpet.
Försök med följande:
Gå till LCD-menyn – Inställningar – Temperatur – Munstycke och höj temperaturen cirka 40-50 ° C över den normala utskriftstemperaturen (för PLA-användning 260 ° C, för PETG-användning 280 ° C).
När munstycket har nått den önskade temperaturen, vänta i cirka 2-3 minuter – filamentet ska smälta helt och börja droppa ut.
Använd den medföljande akupunkturnålen (0,3 mm) och tryck in den i munstycket underifrån. Skjut in och ut flera gånger, i flera riktningar. Ta sedan bort den och försök ladda filamentet igen.
Om nålen inte hjälpte, ta bort Bowden PTFE från skrivhuvudet och skjut in filamentet manuellt. Glöm inte att hålla i slutet av X-axeln med den andra handen, annars kan du vrida axeln.
Om filamenttäppan inträffade med PLA kan du försöka ladda ett material som smälter vid högre temperaturer, till exempel ASA, ABS, PC.
Den sista utvägen är en styv metalltråd (1,5 mm diameter, 100 mm längd). För in den från toppen istället för filamentet. Skjut ner den genom hotend, men var försiktig och varsam. Du kan av misstag skrapa PTFE-röret.
När du är klar med täppan, gå till det sista kapitlet, kontrollera om det finns smutsig extruderrulle.
Om du inte kan skjuta filamentet eller tråden igenom måste du ta isär hotend och hitta den plats där filamentet sitter fast. Se nästa metod.
Demontering av hotend
(ladda / lossa omöjligt)
Vissa ingentäppande plastrester kan inte tas bort lätt och kräver att du demonterar hotend delvis. Filamentet sitter antingen fast i PTFE-röret eller i munstycket. Vi rekommenderar att du ser vår mer omfattande guide om hur man byter ut ett hotend PTFE-rör (MINI / MINI +), men har beskrivit proceduren nedan.
Ta bort Bowden-röret som kommer från extrudern och mässingsbeslaget som håller PTFE-röret med din 10 mm blocknyckel. Om munstycket värms upp kommer du nu att kunna dra ut något filament med Bowden-röret.
Dra försiktigt ut det gamla PTFE-röret från kylflänsen med en tång eller en pincett.
Undersök PTFE-röret. Kontrollera PTFE-röret för eventuella skador och byt ut det vid behov. En extra PTFE ingår i skrivaren.
Rengör rester av filament från hotend. Värmeblockets botten ska vara ren och blank. Du kan ta bort alla filament genom att göra ett kalldrag utan att PTFE-röret är installerat.
Sätt in PTFE-röret i värmeblocket igen och skruva fast mässingsbeslaget hela vägen och skruva sedan loss det 1/3 varv. Vi komprimerar/pressar ihop PTFE-röret i nästa steg för att säkerställa korrekt funktion. I vissa scenarier kan det räcka att rengöra hotend, sätt tillbaka PTFE och dra åt kopplingen ordentligt.
Lossa de 3 ställskruvarna på sidan av kylflänsen med en 1,5 mm insexnyckel och tryck sedan upp värmeblocken innan du drar åt ställskruvarna igen. Först därefter, dra åt kopplingen i kylflänsen (den 1/3 varv) och komprimera PTFE-röret.
Se till att munstycket och värmarblocket är kallt innan du rör vid det.
Du kan nu fästa Bowden-röret som leder till extrudern. Innan du testar skrivaren rekommenderar vi att du kontrollerar de två sista punkterna nedan.
Efter fixering av täppan kan
alla ovan nämnda frågor bidra till att filamentet slipas mellan remskivan och lagret. När tänderna på remskivan blir fulla av filamentdammet kommer extrudern inte att kunna ladda filamentet ordentligt.
Covid-19 (akronym för engelskans Coronavirus disease 2019) är en viral luftvägsinfektion orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Användningen av munskydd kan minska spridningen av coronavirus och därmed minska smittspridningen av sjukdomen covid-19 i samhället.
Hur sprids sjukdomen?
Viruset som orsakar infektionssjukdomen covid-19 överförs huvudsakligen via små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. De här dropparna är för tunga för att hänga kvar i luften och faller snabbt mot golv och andra ytor. Du kan infekteras genom att du andas in viruset om du befinner dig nära någon som har covid-19. Du kan också vidröra en kontaminerad yta och sedan röra vid ögon, näsa eller mun.
Frågor och svar gällande munskydd och ansiktsmasker
Det finns många frågor kring munskydd och ansiktsmask i samband med covid-19. På sidan https://vetcov19.se/dokument/munskydd/ svarar ett antal svenska forskare och experter på frågorna och reder ut varför de i Vetenskapsforum covid-19 rekommenderar användning av munskydd.
Mask vs no mask calculator är en webbsida som skapats för att hjälpa människor att förstå vikten av att bära ansiktsmasker offentligt. Genom att svara på några frågor kommer du få veta hur dina individuella åtgärder kan begränsa spridningen av COVID-19.
Så här fungerar den: Svara på frågan ”Använder du en ansiktsmask/munskydd eller inte?” Om du gör det, välj vilken typ av munskydd du bär, eftersom de har olika filtreringseffektivitet.
Välj det ursprungliga reproduktionsnumret R₀. Detta bör uppskattas för samhället utan några epidemiska begränsningar införda, dvs i början av pandemin. Räknaren har ett standardvärde på 2,5, eftersom coronaviruset har ett R₀ på ungefär 2,4 till 4,0. Detta innebär att varje ny person i genomsnitt sprider sjukdomen till cirka 2 – 4 personer.
I det tredje avsnittet kan du välja hur många som bär en ansiktsmask korrekt.
Efter att ha fyllt i denna information får du resultatet – det beräknade antalet personer som kommer att skyddas från infektionen och antalet liv som räddats. Allt tack vare att du bär en mask!
Lek med resultaten för att se hur antalet förändras när fler och fler bär masker. Det finns även en inbäddat en graf för att visa denna information i en enklare, grafisk form. Kanske kommer du att kunna övertyga dina vänner och familj att bli en hjälte?
Coronavirus munskyddskalkylator
Fördelarna med att bära masker i allmänna utrymmen är obestridliga; många människor går igenom COVID-19 med lite eller inga symtom och kan därmed omedvetet sprida det även genom att bara prata. Det är därför det är så viktigt att ha en mask offentligt! Nya studier rapporterar att munskydd minskar överföringen av det nya coronaviruset med 50%, även om vissa nämner siffror som är ännu högre än så. Beroende på typ av mask kan de stoppa upp till 99% av viruspartiklarna (N99-filter). Även en vanlig, hemmagjord tygmask (vilket är vad CDC rekommenderar) räcker för att avsevärt minska risken för att sprida infektionen. En ny beräkningsmodell visar att den offentliga maskbärningen kan spara upp till 33 000 liv under de närmaste tre månaderna!
Munskyddskalkylatorn på https://www.omnicalculator.com/everyday-life/coronavirus-mask hjälper dig att fatta ett välgrundat beslut om vilken typ av mask du behöver för att skydda dig själv och andra. Med dess hjälp kan du uppskatta hur många masker eller filter du behöver för en viss tidsperiod och hur mycket pengar de kommer att kosta dig. Du kan även läsa om den vetenskapliga bakgrunden till ansiktsmaskernas betydelse, och kolla om du har använt din mask korrekt!
Hur fungerar munskyddsräknaren? För de flesta av oss är ansiktsmasker något helt nytt, och vi tar vanligtvis inte hänsyn till dem i våra budgetar. Det finns dessutom fler olika typer och vilken ansiktsmask som är bäst för dig och hur länge den kan hålla kan vara svårt att veta. Därför finns coronavirusmunskyddsräknaren som är utformad för att göra ditt liv lite enklare genom att uppskatta kostnaderna för ansiktsmasker, samt berätta hur många masker (eller filter, beroende på vilken typ) du behöver för att möta dina behov.
Räknaren tar data om vilken typ av mask du använder och kombinerar den med mer information du ger.
När du använder den lär du dig: Hur effektiv masken du använder är att skydda dig. Du kan klicka dig igenom de olika typerna och jämföra deras effektivitet för att göra bästa möjliga val när det gäller din säkerhet; Hur många masker eller filter du behöver under en viss tidsperiod. Även om det inte längre är den kamp det var i början av pandemin, är det fortfarande viktigt att planera framåt. Hur ofta behöver du byta mask (eller dess filter). Det är viktigt att komma ihåg att masker inte fungerar hur länge som helst. För att vara skyddad måste du se till att din mask är fräsch och underhålls ordentligt. Hur mycket kostar masker och filter dig. Med den här informationen kan du ställa in en maskbudget för så länge du behöver. Resultaten varierar beroende på vilken typ av mask du väljer. Munskyddsräknaren låter dig välja bland de vanligaste typerna.
Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader. Hur det ska gå till är dock inte klart. En tänkbar lösning kan vara koldioxidbudgetar. Det är ett vetenskapligt sätt som utgår från att man räknar ut den totala mängden koldioxidutsläpp som vi kan tillåta för att nå klimatmålen, och sedan fördelas de tillåtna utsläppen på både nationell och lokal nivå.
Om koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt som idag, år 2020, har världen redan om 18 år släppt ut den mängd koldioxid som är ”tillåten” för att uppnå Parisavtalet. Det betyder att 660 miljarder ton koldioxid kvarstår av jordens totala koldioxidbudget – om vi ska klara målet att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under 2 grader.
Det stora frågetecknet är hur koldioxidutsläppen ska fördelas.
Vad innebär begreppet ”den globala koldioxidbudgeten”?
Vad är en lokal koldioxidbudget?
Ungefär hur många procent av den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgaser står koldioxid för?
Hur stor är förändringen av utsläppen av koldioxid i världen idag jämfört mot för 50 år sedan? Ge exempel på orsaker till förändringen.
Vem räknar fram den globala koldioxidbudgeten?
Vilka har utvecklat koldioxidbudgetmetoden?
Ange några fördelar med att alla länder, regioner och kommuner använder sig av en lokal koldioxidbudget i sitt miljöarbete.
Ge exempel på några som redan idag tillämpar metoden och har tagit fram egna lokala koldioxidbudgetar.
Ge exempel på utmaningar i arbetet med att implementera koldioxidbudgetar.
När och var sker nästa stora klimatmöte, och vad ska det förhandlas om vid mötet?
Diskussionsfråga eller fokusfråga vid idégenerering i en Innov8-process:
Ta fram förslag på tekniska lösningar för hur kommuner, företag, organisationer eller privatpersoner kan kartlägga, följa upp och sänka sina egna koldioxidutsläpp, baserat på koldioxidbudgetmetoden.
Förbättrad teknik och innovativa möjligheter har gjort att inomhuscykling blivit allt mer populärt. Det finns en mängd fantastiska cykeltrainers och plattformar som gör det stimulerande och roligt att cykla inomhus. RGT Cycling är en ny plattform som erbjuder riktiga rutter från hela världen som du kan välja att cykla med på. Det finns en gratis version som är full av fantastiska funktioner och en prenumerationsversion som låter dig importera träningspass från andra plattformar, samt cykla på fler banor eller rutter.
BKool Smart Pro 2 – Smart Trainer
Kolla in filmen så får du lära dig vilka möjligheter en modern virtuell cykeltrainer kan erbjuda i form av träning inomhus på din cykel med en autentisk upplevelse i en virtuell värld.
Skolverket har släppt en 2 minuters informationsfilm om entreprenörskap i skolan. Den sätter fingret på varför innovatörer, entreprenörer och tänka-utanför-boxare är så viktiga för samhället. Filmen vänder sig till huvudmän, rektorer och skolpersonal som är intresserade av att utveckla arbetet med entreprenörskap i skolan.
Entreprenörskap och innovation i skolan handlar om förhållningssätt och att skapa en grogrund för nyfikenhet och kreativitet.
Det handlar om förmågan att ta idé till handling. Om att gå från läroplan till aktivitet.
Det är skolans uppgift att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper, öva upp sina förmågor att lösa problem, att pröva och ompröva en idé och att lära sig samarbeta.
Det är lärarnas uppgift att skapa en elevaktiv miljö där framtidens innovatörer får utrymme att växa. En plats där alla elevers initiativ uppmuntras, där de får träna, öva och utvecklas mot att möta arbetslivets krav på samarbetsförmåga, flexibilitet och att hantera frihet under ansvar.
Tänk om vi skulle sluta tänka OM…
Se filmen ovan (2 minuter) och svara sedan på frågan:
Varför är det viktig att du som elev får jobba med teknik, entreprenörskap och innovation i skolan? Vad behöver du lära dig och träna på i skolan, förutom rena ämneskunskaper, för att klara av framtidens arbetsliv?
Samhällsbyggnadssektorn är en av de sista branscherna på digitaliseringsbollen. Men nu börjar det röra på sig och traditionella tekniska kompetenser såsom ingenjörer och konstruktörer behöver utvecklas för att passa ett digitaliserat arbetsliv. För digitalisering handlar mer om kultur och ledarskap än just teknik.
Hur väl rustade är byggbranschen inför de nya kompetensbehoven? Det var knäckfrågan på Nordic Contech Talks andra webbinar den 27 augusti, som samlade flera branschföreträdare för att diskutera branschens nuläge och framtid.
Webbinaret inleddes med en framtidsblick där Erik Herngren, Senior Partner på Kairos Future, målade upp morgondagens utmaningar och möjligheter. Han pratade om en fygital framtid där det fysiska och digitala möts i arbetslivet. Och där förmågan att ständigt kunna hantera nya situationer och osäkerhet kommer att vara en framgångsfaktor.
– Digitaliseringen är egentligen inte en teknikfråga utan en kulturfråga. Det handlar främst om hur företagen kan förändra sin egen organisation och arbetsprocess för att lyckas bättre.
Erik Herngren uppmanade branschen att våga bejaka AI-utvecklingen som sker inom alltfler områden. För AI kommer att vara en central del i att skapa effektivare processer och bättre intern kommunikation på företagen, menade han.
– Men i takt med att AI tar över vissa arbetsmoment, kommer samtidigt kompetenskraven för befintliga byggyrken att höjas. Tidigare handlade exempelvis installatörsyrket om att dra kabel. Nu krävs det också att du ska kunna konfigurera system och interagera med kunder. Arbetsrollerna blir mer multikomplexa och urvalet av lämpliga kandidater blir därmed mindre.
Livslångt lärande
Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen till byggsektorn och där blir digitaliseringen en allt viktigare del i utbildningarna, berättar Jenny Sörby som är kommunikationschef på Myndigheten för yrkeshögskolan.
– Den digitala insikten i branschen börjar alltmer speglas i utbildningarnas titlar och byggföretagen har en jättestor möjlighet att utforma de här utbildningarna enligt deras kompetensönskemål, menar Jenny Sörby.
Numera erbjuder yrkeshögskolan även kortare utbildningar på mellan 6 veckor och 6 månader, med flexibla koncept så att yrkesverksamma kan kombinera studier och jobb.
– Att redan yrkesverksamma på detta sätt ges möjlighet att spetsa sin kompetens är mycket betydelsefullt. Det livslånga lärande slår verkligen igenom i och med digitaliseringen.
Branschen behöver nya talanger
Under webbinarets andra del fick fyra representanter från byggsektorn ge sin syn på branschens kompetensförsörjning under ledning av programledaren Fredrik Bauer. Det konstaterades bland annat att branschen måste bli bättre på att locka nya talanger som kanske inte har en traditionell byggbakgrund.
– Vi behöver se över våra kompetenskrav när vi söker ny personal för att få in medarbetare med andra förmågor. Vi har till exempel precis anställt en före detta spelutvecklare till Skanska, berättade Anna Wenner, HR-direktör på Skanska Sverige.
Hon ansåg också att byggsektorn behöver bli bättre på att behålla och utveckla medarbetarna. Samt att titta på hur andra branscher har hanterat omställningen till det digitala för att hämta inspiration därifrån.
Tobias Andersson, koncernchef på Sveab, var även han inne på att branschen behöver bli bättre på att locka nya typer av talanger och betonade nödvändigheten i att medarbetarna är nyfikna och ständigt vill utveckla sig själva och sina kollegor.
– Vi går också mot mer specialiserade yrkesroller där gränsen mellan tjänstemän och yrkesarbetare alltmer kommer att suddas ut, menade han.
Inte tillräckliga incitament
Men hur kommer det sig då att just byggbranschen är den sektor som är minst digitaliserad? Petter Bengtsson, CEO på Zynka BIM, lyfte problemet med den långsamma produktivitetsökningen i byggsektorn:
– Idag finns inte tillräckliga incitament att jobba snabbare. Där måste vi börja prata mer om total cost of ownership – det vill säga, vad kostar en byggnad under hela dess livscykel?
Petter Bengtsson menade också att branschen behöver bli bättre på att planera och bygga digitalt innan man sätter spaden i backen.
– Jag ser framför mig att byggplatsen blir mer av en montageplats, med stort inslag av industrialiserat byggande.
Térèse Kuldkepp, energi- och hållbarhetsstrateg på Incoord, framhöll att byggsektorn behöver bli bättre på att arbeta mellan organisationer och bryta gamla affärskulturer för att kunna uppmuntra till nytänkande.
– Jag hoppas också att en större mångfald i branschen och andra perspektiv kring kompetens ska lyfta sektorn i framtiden.
AI servar kunden
Finansbranschen har på senare år genomgått en stor förändring i och med digitaliseringen vilket radikalt har förändrat dess arbetsprocesser. Sara Öhrvall som är Chief Digital, Customer Experience and Communication officer på SEB, gav exempel på den AI-resa som hennes egen arbetsplats gått igenom. Till exempel kan upp till 90 % av inkommande kundsamtal få svar av deras AI-bot Aida, vilket medför att medarbetarna på kundtjänst kan koncentrera sig på mer kvalificerade samtal.
– Effekterna av de här AI-systemen har vi nog bara börjat nosa på. Det viktiga i det här läget är att vi ser till att våra medarbetare blir riktigt duktiga på att arbeta med systemen, så att vi får ut den fulla potentialen av dem, konstaterade hon.
Kombinera jobb och utbildning
Webbinaret avslutades med reflektioner från två av arrangörerna, nämligen Camilla Byström, programchef för InfraSweden2030 och Pär Lundström, Expert inom kompetensförsörjning på Installatörsföretagen. Pär Lundström lyfte behovet av en flexibel utbildning:
– Jag skulle gärna se en större möjlighet att anställa folk som inte har någon tidigare erfarenhet av byggsektorn och ge dem en chans att kombinera lärande på arbetsplatsen med vuxenutbildning. Då kanske det behöver införas någon typ av kompetensavdrag för att företagen ska våga satsa.
Camilla Byström framhöll att ett skifte i just byggbranschen inte är det lättaste eftersom det som byggs behöver ha en mycket lång livslängd.
– Det gör det lite svårt att våga prova nya metoder eller nya sätt att handla upp. Men enda vägen framåt är att våga testa – inte minst med tanke på de nya klimatmålen som gör det omöjligt att fortsätta på samma sätt som tidigare.
Webbinaret anordnades av Svensk Byggtjänst och Smart Built Environment tillsammans med Infra Sweden 2030, Byggföretagen och Installatörsföretagen. Nästa Nordic ConTech Talk hålls den 8 oktober.
Som lärare har du kostnadsfri tillgång till utbildningspaketet från Svensk Byggtjänst. För att få tillgång till utbildningspaketet kontakta Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se
Vill du veta mer om utbildningspaketet?
Har du frågor om till exempel vad som ingår i paketet, för vilket skede i byggprocessen de olika webbtjänsterna passar bäst eller frågor om aktiveringslänk, användarkonto eller inloggning, kontakta gärna Susanne Nyberg – susanne.nyberg@byggtjanst.se
Ett versionshanteringssystem används för att hålla reda på ändringar i en eller flera filer över tid. Det blir då enkelt att spåra ändringar i dina filer och din kod, även om ni är fler som samarbetar i samma projekt. Många versionshanteringsverktyg (som t ex Git och Github) ger dig även möjlighet att backa tillbaka till en tidigare version av koden om du skulle behöva. Det finns även möjlighet att skapa nya parallella versioner av koden för att testa olika saker eller helt enkelt lansera olika varianter med vissa skillnader för olika målgrupper.
Ett bra sätt att lära sig om versionshantering, Git och Github är att kolla på någon av alla tutorials och föreläsningar som finns på youtube. Jag har sammanställt några alternativ här på denna sida.
Föredrar du att läsa för att lära dig grunderna och mycket mer om versionshantering generellt och Git specifikt rekommenderar jag boken Pro Git book som du hittar längre ner på denna sida. Första kapitlet finns översatt på svenska och hela boken kan läsas online eller laddas ner kostnadsfritt.
Learn Git in 15 minutes. In this video, we’ll go over all the important stuff you need to know to get started using Git. We cover git add, git commit, git branch, git checkout, and git merge!
Learn Github in 20 minutes. Learn how to use Git & Github to share code and collaborate with other developers. This video covers: creating github repos, pushing & pulling, cloning, forking, making pull requests, and open-source contribution workflows.
Vill du lära dig Git genom ett visuellt och interaktivt webbgränssnitt med steg-för-steg-instruktioner i olika nivåer av svårighetsgrader så ska du definitivt prova ”Learn Git Branching”.
På git-scm.com finns dessa fyra korta introfilmer som behandlar vad versionshantering är, vad Git är, hur du kommer igång med Git och varför du ska använda Git.
