Covid-19 (akronym för engelskans Coronavirus disease 2019) är en viral luftvägsinfektion orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Användningen av munskydd kan minska spridningen av coronavirus och därmed minska smittspridningen av sjukdomen covid-19 i samhället.
Hur sprids sjukdomen?
Viruset som orsakar infektionssjukdomen covid-19 överförs huvudsakligen via små droppar som skapas när en infekterad person hostar, nyser eller andas ut. De här dropparna är för tunga för att hänga kvar i luften och faller snabbt mot golv och andra ytor. Du kan infekteras genom att du andas in viruset om du befinner dig nära någon som har covid-19. Du kan också vidröra en kontaminerad yta och sedan röra vid ögon, näsa eller mun.
Frågor och svar gällande munskydd och ansiktsmasker
Det finns många frågor kring munskydd och ansiktsmask i samband med covid-19. På sidan https://vetcov19.se/dokument/munskydd/ svarar ett antal svenska forskare och experter på frågorna och reder ut varför de i Vetenskapsforum covid-19 rekommenderar användning av munskydd.
Mask vs no mask calculator är en webbsida som skapats för att hjälpa människor att förstå vikten av att bära ansiktsmasker offentligt. Genom att svara på några frågor kommer du få veta hur dina individuella åtgärder kan begränsa spridningen av COVID-19.
Så här fungerar den: Svara på frågan ”Använder du en ansiktsmask/munskydd eller inte?” Om du gör det, välj vilken typ av munskydd du bär, eftersom de har olika filtreringseffektivitet.
Välj det ursprungliga reproduktionsnumret R₀. Detta bör uppskattas för samhället utan några epidemiska begränsningar införda, dvs i början av pandemin. Räknaren har ett standardvärde på 2,5, eftersom coronaviruset har ett R₀ på ungefär 2,4 till 4,0. Detta innebär att varje ny person i genomsnitt sprider sjukdomen till cirka 2 – 4 personer.
I det tredje avsnittet kan du välja hur många som bär en ansiktsmask korrekt.
Efter att ha fyllt i denna information får du resultatet – det beräknade antalet personer som kommer att skyddas från infektionen och antalet liv som räddats. Allt tack vare att du bär en mask!
Lek med resultaten för att se hur antalet förändras när fler och fler bär masker. Det finns även en inbäddat en graf för att visa denna information i en enklare, grafisk form. Kanske kommer du att kunna övertyga dina vänner och familj att bli en hjälte?
Coronavirus munskyddskalkylator
Fördelarna med att bära masker i allmänna utrymmen är obestridliga; många människor går igenom COVID-19 med lite eller inga symtom och kan därmed omedvetet sprida det även genom att bara prata. Det är därför det är så viktigt att ha en mask offentligt! Nya studier rapporterar att munskydd minskar överföringen av det nya coronaviruset med 50%, även om vissa nämner siffror som är ännu högre än så. Beroende på typ av mask kan de stoppa upp till 99% av viruspartiklarna (N99-filter). Även en vanlig, hemmagjord tygmask (vilket är vad CDC rekommenderar) räcker för att avsevärt minska risken för att sprida infektionen. En ny beräkningsmodell visar att den offentliga maskbärningen kan spara upp till 33 000 liv under de närmaste tre månaderna!
Munskyddskalkylatorn på https://www.omnicalculator.com/everyday-life/coronavirus-mask hjälper dig att fatta ett välgrundat beslut om vilken typ av mask du behöver för att skydda dig själv och andra. Med dess hjälp kan du uppskatta hur många masker eller filter du behöver för en viss tidsperiod och hur mycket pengar de kommer att kosta dig. Du kan även läsa om den vetenskapliga bakgrunden till ansiktsmaskernas betydelse, och kolla om du har använt din mask korrekt!
Hur fungerar munskyddsräknaren? För de flesta av oss är ansiktsmasker något helt nytt, och vi tar vanligtvis inte hänsyn till dem i våra budgetar. Det finns dessutom fler olika typer och vilken ansiktsmask som är bäst för dig och hur länge den kan hålla kan vara svårt att veta. Därför finns coronavirusmunskyddsräknaren som är utformad för att göra ditt liv lite enklare genom att uppskatta kostnaderna för ansiktsmasker, samt berätta hur många masker (eller filter, beroende på vilken typ) du behöver för att möta dina behov.
Räknaren tar data om vilken typ av mask du använder och kombinerar den med mer information du ger.
När du använder den lär du dig: Hur effektiv masken du använder är att skydda dig. Du kan klicka dig igenom de olika typerna och jämföra deras effektivitet för att göra bästa möjliga val när det gäller din säkerhet; Hur många masker eller filter du behöver under en viss tidsperiod. Även om det inte längre är den kamp det var i början av pandemin, är det fortfarande viktigt att planera framåt. Hur ofta behöver du byta mask (eller dess filter). Det är viktigt att komma ihåg att masker inte fungerar hur länge som helst. För att vara skyddad måste du se till att din mask är fräsch och underhålls ordentligt. Hur mycket kostar masker och filter dig. Med den här informationen kan du ställa in en maskbudget för så länge du behöver. Resultaten varierar beroende på vilken typ av mask du väljer. Munskyddsräknaren låter dig välja bland de vanligaste typerna.
F-L-I-C-C – Ny informationsaffisch om de vanligaste knepen vid desinformation.
Vare sig det handlar om coronaviruset, klimatförändringarna eller vaccinationers effektivitet, så är grundläggande vetenskapliga fakta ofta felaktiga i den politiska diskursen. I en informationsaffisch i storformat från Klimafakten.de förklaras de fem vanligaste strategierna som desinformationsmakarna använder sig av.
FLICC – Disinformation 101
I flera månader har det nya coronaviruset (Sars-cov-2) infekterat människor över hela världen med Covid-19. Men falska rapporter om pandemin sprids nästan lika fort. Tyvärr är det inte ovanligt att missledande information sprids, utan det sker även inom många andra vetenskapliga områden som t ex klimatförändringarna, vaccinationer, mobilstrålning eller hälsoeffekterna av rökning eller bilavgaser.
Vid sådana missledande rapporter används ofta samma trick om och om igen, oavsett vilket ämne det handlar om. T ex att pseudo-experter blandas med riktiga experter, konspirationsteorier sprids, eller så använder man s k cherry-picking vilket innebär att bara de data som passar och stöder den egna tesen används, samtidigt som man bortser från resten av en större mängd tillgänglig data som kanske visar på annat resultat.
Desinformation har nu fått ett namn: F-L-I-C-C
För att hjälpa allmänheten att förstå dessa desinformationstrick bättre, och känna igen dem i olika kampanjer, har klimafakten.de skapat en informationsaffisch i storformat. Baserat på många års arbete av John Cook, grundaren av partnerportalen SkepticalScience.com, och visualiserad av den Hamburg-baserade illustratören Marie-Pascale Gafinen, förklarar grafiken fem metoder vid spridning av desinformation: Fake experts (falska experter), Logical fallacies (logiska felbedömningar), Impossible expectations (omöjliga förväntningar), Cherry-picking (plocka russinen ur kakan), and Conspiracy theories (konspirationsteorier). Affischens namn är en akronym som kommer från de första bokstäverna i dessa fem knep: FLICC.
Mer information om FLICC och informationsaffischen (på engelska)finns här ->>
Informationsaffischen finns elektroniskt tillgänglig i olika filformat för fri användning online eller för nedladdning och utskrift på papper. I pdf format (ca. 1.3MB), i jpg format (ca 1MB) och i png format (ca 1MB). Som all information på klimafakten.de kan affischen distribueras och användas om källan nämns (CC BY-ND 4.0).
De senaste åren har det skrivits mycket om att robotar tar människors jobb. Allt fler arbetsuppgifter ersätts av robotar, och fler står på tur i takt med att robotarna snabbt blir bättre och mer avancerade.
I robotiseringens och automatiseringens kölvatten skapas dock mängder av nya arbetstillfällen, främst inom teknikyrken som programmering, AI och mekatronik.
Här är dock ett intressant filmklipp från Japan som visar hur ett café erbjuder människor med funktionsnedsättningar arbetstillfällen som robotservitörer. Robotarna i caféet fjärrstyrs helt enkelt av människor som kan sitta eller ligga hemma och styra dem och interagera med caféets besökare. Mänsklig social interaktion och social integrering möjliggörs tack vara robotarna.
Robotar som ger människor jobb
Uppgifter och diskussionsfrågor
Vad tycker du om det du såg på filmen? Hur känner du inför en utveckling där allt fler mänskligt fjärrstyrda robotar interagerar med oss i offentliga miljöer som t ex caféer eller butiker?
Ge exempel på negativa saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Ge exempel på positiva saker med mänskligt fjärrstyrda robotar som interagerar med oss i offentliga miljöer.
Tycker du att denna typ av arbetsuppgift enbart ska utföras av människor med olika typer av funktionsnedsättningar? Eller bör det vara som vilken typ av jobb som helst att alla får konkurrera om jobben på lika villkor?
Skulle du hellre vilja bli serverad av en mänskligt fjärrstyrd servitörsrobot eller en autonom robot som styrs automatiskt av artificiell intelligens eller utifrån förprogrammerade instruktioner?
Hur tycker du att en servitörsrobot ska se ut? Ska den likna roboten i filmen? Ska den likna en människa mer? Tycker du att den ska se helt annorlunda ut och kanske vara mer anpassad för att hämta och lämna brickor eller tallrikar och glas? Beskriv, skissa och sök gärna efter inspiration på Internet.
Vilka egenskaper behöver en bra servitörsrobot ha? Vad ska den kunna göra? Beskriv funktionerna och hur den rent mekaniskt ska vara uppbyggd. Vilka funktioner behöver programmeras? Vilka funktioner behöver fjärrstyras? Hur kan man lösa de olika funktionerna rent tekniskt?
Skulle du kunna tänka dig att jobba med denna typ av teknologi själv? Hur då i så fall? Som den som styr roboten, som den som programmerar den eller som den som konstruerar och designar den här typen av robotar?
Att bygga bostäder och andra hus i trä har blir allt populärare och flerbostadsbyggandet i trä har växt kraftigt sedan 2015. Under 2017 växte det med 29 %. Enligt TMF:s senaste statistik levererades under första halvåret 2019 totalt 2 199 lägenheter med stomme av trä, en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Orderingången under första halvåret 2019 var 2 935 lägenheter, en ökning med 39 procent jämfört med första halvåret 2018. Statistiken kommer från Trähusbarometern från TMF (Trä- och Möbelföretagen).
Korslimmat trä banar väg för höga trähus – ”Alla pratar trä” Artikel i Ny teknik 2020-01-28 I Skellefteå bygger staden ett trähus med 20 våningar i korslimmat trä. Det är ett svenskt exempel på trenden att bygga riktigt högt med träkonstruktioner.
Sara Kulturhus, uppkallat efter författaren Sara Lidman, byggs just nu i Skellefteå. Huset ska stå färdigt 2021. Foto: White arkitekter
Nu har Norge världens högsta trähus
Världens högsta trähus finns i Norge. I september 2018 lades den sista balken på Mjøstårnet som då mätte 85,4 meter. Läs mer här –>
Mjøstårnet, Norge, 85,4 meter och 18 våningar högt. Foto: Erik JohansenDe tio understa våningarna är tillverkade av trä, medan de övre våningarna är tillverkade av betong för att hålla ihop konstruktionen. FOTO: METSÄ WOOD Brock Commons, Kanada, 53 meter, 18 våningar. Foto: Steven Errico
Norden satsar mer på träbyggande
De nordiska länderna ska satsa mer på träbyggande. Det är en av punkterna i den gemensamma klimatdeklaration som undertecknats av nordiska ministrar. Läs mer i artikeln från 5 februari 2019 –>
Betongstaden Skövde blir trästad
Skövde har nyligen byggt kanske Europas största sammanhängande bostadsområde med flervåningshus i trä. När bostadsområdet Frostaliden är klart 2020 kommer det att finnas 369 lägenheter i de höga husen. Det är fyra olika bolag som bygger området. Förutsättningen för att få vara med och forma det nya bostadsområdet var att man byggde klimatsmarta hus med trästomme. Läs mer i artikeln från 15 december 2018 –>
Frostaliden är ett bostadsområde i Skövde där det byggts 369 lägenheter i höga trähus. FOTO: MARIE HENNINGSSON
Ett helt kvarter i trä när Stockholm växer
Ett kvarter i trä ingår i det vinnande förslaget när Årstafältet i Stockholm ska bli nytt bostadsområdet. Projektet kan bli ett ”skyltfönster för träbyggandets snabba utveckling”, hoppas arkitekten. Arkitektfirman White har tillsammans med byggherrarna Nordfeldt och Lindbäcks vunnit Stockholms stads markanvisningstävling för Årstafältet i Stockholm. I deras förslag Symbios finns 180 bostäder i trähus. ”Trä är framtidens smartaste byggmaterial. Genom att kombinera det med särpräglad arkitektur kan vi nu skapa ett bostadsområde där människor, djur och insekter lever och möts i en modern stadsmiljö med känslan av ”mitt i naturen”. Detta är ett stort steg ur många aspekter”, säger ansvarig arkitekt Jan Larsson i ett pressmeddelande.
I husen som White ritat används trä i stomme, tak, bjälklag, fasader och balkonger. Betong används i bland annat garage och källarplan.
Nästan 200 lägenheter i trähus vill White bygga på Årstafältet. FOTO: WHITE
Lågenergihus i massivträ i Valla Berså i Linköping. Text och foto: Peter Karnehed
I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergihus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert. I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt. Läs hela artikeln här –>
En byggnad består av olika typer av väggar som konstrueras och byggs på lite olika sätt beroende på deras funktion och de krav vi ställer. Väggar kan byggas av olika material eller av en kombination av material. På denna sida kommer vi titta på några vanligt förekommande väggtyper av trä. (källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/ )
Ytterväggen ingår vanligen i byggnadens stomme. Den byggs oftast upp med regelverk såväl när det gäller bärande som icke bärande ytterväggar. Även korslimmat trä, KL-trä förekommer som stommaterial, särskilt i flervånings trähus.
Yttervägg med liggande panel
2D-ritning av yttervägg med liggande panel 3D-ritning av yttervägg med liggande panel
Ingående material
Liggande panel.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: läkt 34×45 mm, sort G4-3 eller bättre.. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Liggande profilerad panel av trä utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <113 mm (täckande bredd). Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8 för bräder < 32 mm, varmfözinkad trådspik 100-3,4 för bräder ≥ 32 mm.
Alternativ 2:
Liggande panel av trä på förvandring utomhus: tjocklek ≥ 22 mm, bredd <175 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 100-3,4.
Utförande
Spikläkt monteras med varmförzinkad trådspik 100-3,4 i stående väggregel. Liggande profilerad panel av trä monteras med en spik 30 mm från brädans underkant och med spikavstånd 600 mm. Liggande panel på förvandring monteras med en spik 25 mm från underkant. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Spiken ska inte gå igenom den bakomliggande brädan. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst cirka 34 mm i läkt eller spikreglar.
Om lättreglar eller lättbalkar används i ytterväggens bärande konstruktion, bör den vertikala spikläkten ha sådan tjocklek att ytterpanelens spikar huvudsakligen fäster i spikläkten och inte riskerar att spjälka lättbalken eller lättregeln. Varmförzinkad spik bör användas dels för att ge en lång livslängd, dels för att inte förorsaka rostgenomslag i ytbehandlingen. Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning.
Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.
Bild 1. Liggande panel skarvas genom att panelbräder kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Spikhålen förborras och bräderna skråspikas, alternativt används självborrande panelskruv. Skarvar bör fördelas jämnt över fasadytan.
2D-ritning av yttervägg med stående panel 3D-ritning av yttervägg med stående panel
Ingående material
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Vertikal väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Spikläkt: 34×70 mm G4-3 eller bättre med lutande översida. Vertikal och horisontell väggregel: konstruktionsvirke 45 mm. Vindskydd: skivmaterial utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Alternativ 1:
Stående panel av trä med lockläkt: tjocklek bottenbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 175 mm. Lockläktens dimension bestäms bland annat med hänsyn till utseendet. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, till bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, till bräder ≥ 25 mm samt till lockbräder och lockläkt.
Alternativ 2:
Stående panel av trä med lockbräder: tjocklek bottenbräda ≥ 19 mm, bredd ≥ 50 mm; tjocklek lockbräda ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm, för bottenbräder <25 mm, varmförzinkad trådspik 100-3,4, alternativt panelskruv längd 75-90 mm, för bottenbräder ≥ 25 mm och för lockbräder.
Alternativ 3:
Spontad eller falsad panel, stående eller diagonalställd: tjocklek ≥ 22 mm, bredd ≤ 150 mm. Fästdon: varmförzinkad trådspik 75-2,8, alternativt panelskruv längd 48-60 mm.
Utförande
Bottenbräder spikas med en spik centriskt. Spikavståndet bör vara ≤ 1 200 mm. Lockbräder i lockpanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande bräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Spikavståndet bör vara ≤ 600 mm. Lockläkt ska spikas/skruvas centriskt med centrumavstånd ≤ 600 mm. Spontad eller falsad panel med bredd ≤ 113 mm ska spikas/skruvas dolt med varmförzinkad 75-2,8 trådspik, alternativt panelskruv 48-60 mm. Bredare bräder än 113 mm dubbelspikas. Diagonalställd panel spikas mot vertikal spikläkt.
Spik i yttervägg bör vara varmförzinkad för att ge lång livslängd och för att inte förorsaka rostgenomslag genom ytbehandlingen. Spikarna bör vara så långa att de tränger in minst 34 mm i spikläkt eller spikregel.
Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.
Ytterpanel som ska täckmålas eller laseras ska vara grundad före uppsättning. Bottenbräda ska målas innan lockbräda eller lockläkt monteras. I annat fall finns stor risk för att omålade partier framträder när virket krymper. Av samma anledning bör heltäckande panel, till exempel spontad eller diagonalställd panel, grundas före uppsättningen.
Brädändar ska dubbelspikas med ett spikavstånd av 100-150 mm från änden. Det är lämpligt att förborra spikhålen, alternativt använda självborrande panelskruv, vid brädändarna för att minska risken för sprickor. Stående panel bör i största utsträckning utföras så att skarvning undviks. Stumskarvar bör undvikas.
Skarvar kan lämpligen utföras med längsgående plåtbeslag som skyddar underliggande fria brädände.
Bild 1. Lockbräder i lock/lockläktspanel ska sättas upp med minst 20 mm överlapp på vardera av de två underliggande panelbräderna. Bräderna dubbelspikas/skruvas utan att spikarna går igenom bottenbräderna. Bild 2. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddet, under spikregeln. Spikregelns läge avpassas så att spikens avstånd från paneländen är 100-150 mm. Vid spikning är det lämpligt att förborra för spikarna eller använda självborrande panelskruv om avståndet till paneländen är mindre än 150 mm. Mellanrummet mellan droppbleck och panelkant ska vara minst 20 mm för att möjliggöra underhåll.
Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar – principlösning
3D-ritning – principlösning för bärande yttervägg av konstruktionsvirke
Ingående material
Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤ 600 mm.
Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
Horisontell väggregel, så kallat installationsskikt.
Invändig beklädnad av skivmaterial.
Vindskydd av diffusionsöppet material, till exempel vindskyddsduk eller cementbaserad skiva.
Utvändig beklädnad av träpanel.
Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
Spikläkt av konstruktionsvirke med underliggande vertikal distans/luftning.
Övre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
Nedre syll av konstruktionsvirke ≥ 45 mm.
Värmeisolering med mineralullsskivor.
Kantbalk, längsgående balk, av konstruktionsvirke. Samma dimension som golvbalkarna.
Kortling av konstruktionsvirke 45×45 mm, G4-2 eller bättre.
Tekniska data
Vägg med stomme av träreglar med minsta tvärsnitt 45×120 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm och med minst 120 mm mineralullsisolering, på båda sidor försedd med minst 13 mm beklädnadsskiva med densitet ≥ 450 kg/m3, uppfyller brandteknisk klass REI 30.
Råd och anvisningar
Trävirke ska vid inbyggnad ha en ytfuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha motsvarande korrosionsskydd.
Bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot grundmur
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot grundmur
Ingående material
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Spikläkt med underliggande vertikal distans/luftning.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av oorganiskt material .
Övre syll.
Syll.
Syllisolering.
Vertikal regel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Kortling.
Ångspärr kläms.
Grundmur.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-3 eller bättre, med lutande översida.
Utförande
Väggreglar monteras på övre syllen. Horisontella reglar spikas mot syll, hammarband och väggreglar. Spikläkt för ytterväggspanel spikas mot vindskydd och mot horisontella reglar. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras med minst ≥ 200 mm överlapp och kanten kläms mellan golvskiva och kortling/vinkelprofil.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot betongplatta på mark
Ingående material
Stående fasadpanel.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Värmeisolering.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt
Invändig beklädnad.
Syll.
Syllisolering.
Material
Väggreglar: stående lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Syll: av lättregeltyp. Syllisolering: EPDM cellgummilist med polyetenfilm. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Fästdon: expanderande skruv till syll-betongplatta.
Utförande
Väggreglar monteras på syllen. Spikläkt för ytterpanel fästs vid användning av distanshylsor via dessa genom vindskyddet och det yttre isolerskiktet fast mot de vertikala reglarna. Alternativt används horisontella reglar i det yttre isolerskiktet och då fästes spikläkten i dessa. Den nedersta, och eventuellt den översta, placeras så att avståndet från panelände till infästningen blir 100-150 mm. Ångspärren monteras så att nederkanten kläms mot plattan.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
Ingående material
Horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av oorganiskt material.
Syll.
Kantbalk.
Hammarband.
Vertikal väggregel.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Klämd ångspärr.
Kortling.
Golvbjälke.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Hammarband, syll: konstruktionsvirke med samma dimensioner som väggreglarna. Kortlingar: konstruktionsvirke med samma dimensioner som golvbjälkarna. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm.
Utförande
Innan golvbjälkarna monteras bör en > 700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna lhängs in i kantbjälken enligt konstruktionsritningar. Väggreglar monteras på syllen och spikas.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag – väggreglar
Ingående material
Vindskydd. Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Syll.
Hammarband.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Kantbjälke.
Väggregel.
Bjälklag.
Material
Väggreglar: stående reglar 45×220 mm, centrumavstånd ≥ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Mot yttervägg fylls bjälklaget fullt till en bredd av 600 mm. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Invändig beklädnad: beklädnadsskivor eller träpanel.
Utförande
Innan golvbjälkarna monteras bör en >700 mm bred våd av ytterväggens ångspärr sättas upp längs bjälklagets kanter. Golvbjälkarna läggs upp på hammarbandet och skråspikas. Minsta upplagslängd 70 mm. Väggreglar monteras på syllen och spikas i golvbjälkarna.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och inklädd takfot
Ingående material
Takfotspanel.
Insektsnät.
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Spikläkt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Kortling.
Hammarband.
Vindskydd.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändig godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
Bottenbräderna spikas med passning i överkant mot bräda 28×70 mm mot vilken lockbräda eller locklist monteras. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan fixeras upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt eller vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling alternativt vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Färdiga skivprodukter för att säkerställa luftspalt vid takfot finns också att tillgå.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot vindsbjälklag och öppen takfot
Ingående material
Insektsnät.
Lockbräda/lockläkt.
Bottenbräda.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt fäst med distanshylsor.
Spikläkt.
Kortling.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Vindskydd.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Vindskydd i vägg: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Värmeisolering i vägg: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
Den översta spikläkten monteras så att avståndet från panelbrädernas ände till spik blir 100-200 mm. Vid tjock bjälklagsisolering bör vindskyddsskivan ha bakomliggande stöd upptill. Detta kan åstadkommas genom att stödläkt alternativt vinkelprofiler i plåt monteras mot underram och överram samt kortling eller vinkelprofil mellan takstolarnas överramar. Luftspalten mellan tak och värmeisolering bör vara 25 mm och den ska förses med insektsnät.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk 3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn – korsande regelverk
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Luftspalt/kapillärbrytande spalt.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Hörnregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallade installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Vertikal väggregel
Material
Ytterväggsreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm, respektive 45×70 mm. Vindskydd: Vindskydd av oorganiskt material. Hörnregel: konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie.
Utförande
För att stabilisera vägghörnet utan att åstadkomma köldbryggor monteras en hörnregel mot det horisontella regelverket. Vindskyddsskivor skruvas i regelverket. Alternativet till hörnregel är hörnprofil i plåt.
Bärande ytterväggar av konstruktionsvirke eller lättreglar med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
2D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar3D-ritning av bärande yttervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot ytterväggshörn, enkelt regelverk – massivreglar
Ingående material
Hörnbräda.
Hörnbräda.
Spikläkt.
Vindskydd av oorganiskt material.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Spaxskruv.
List.
Värmeisolering.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig beklädnad.
Material
Väggreglar: stående massivreglar 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Vindskydd: skivmaterial, utvändigt godkänd och fukttålig skiva. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, G4-2 eller bättre, med lutande översida och underliggande vertikal distans/luftning.
Väggreglar av konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
Byggnadsstomme av betong.
Syll av konstruktionsvirke.
Ångspärr av 0,20 mm åldersbeständig plastfilm.
Kantisolering av mineralull.
Värmeisolering av mineralull.
Vindskydd av skivbeklädnad.
Vindskydd över elementfogar av skivmaterial. Tätad översida.
Drevning av mineralull.
Infästningsbeslag.
Invändig beklädnad av beklädnadsskivor eller träpanel.
Luftspalt.
Tekniska data
Egentyngd: cirka 0,30 kN/m2.
Råd och anvisningar
Det förtillverkade väggelementet monteras så långt ut i fasadliv som möjligt för att möjliggöra isolering av bjälklagskant och bärande innervägg och därigenom nedbringa köldbryggeeffekterna. Detta ställer dock höga krav på infästningar och luft- och brandtätning mellan element och vägg samt på arbetsutförandet.
Väggelementet sätts på plats med mellanlägg av icke fuktkänsligt material, till exempel plast, fästs med beslag och expanderande skruv i stommen. Drevningen runt elementet bör vara av åldringsbeständigt material. Ångspärren i väggen kläms slutligen med cellgummilist i spalten mellan elementets yttersidor och stommen. Gäller runt om elementet.
Typdetaljer
På separata sidor länkade nedan redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för icke bärande yttervägg med förtillverkade väggelement med stomme av konstruktionsvirke:
3D-ritning av fönster i ytterväggar – principlösning
Ingående material
Invändig väggbeklädnad av skivmaterial eller spontad träpanel.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Ångspärr av åldersbeständig plastfolie.
Väggreglar av konstruktionsvirke.
Invändig fönsterbänk.
Smyglist.
Fönsterkarm.
Tätningslist av EPDM cellgummi eller massivgummi.
Drevning av remsor av inplastad mineralull.
Fönsterbleck av plåt.
Droppnäsa.
Smygbräda av hyvlat virke.
Foderbräder av hyvlat virke.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Vindskydd av diffusionsöppet oorganiskt material.
Spikläkt av konstruktionsvirke.
Luftspalt, ventilerande och kapillärbrytande.
Utvändig beklädnad av träpanel.
Råd och anvisningar
Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot av högst 18 %. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha lägst motsvarande korrosionsskydd.
Innan fönstret monteras ska ångspärren skäras till så att en cirka 200 mm bred remsa lämnas i fönsterhålet. Ångspärren kläms mellan fönsterkarm och sidostycken eller motsvarande med hjälp av bottningslist av EPDM-gummi. I hörn, där ångspärren skurits i 45° vinkel, skarvas plastfolien och kläms med påsalning alternativt fönsterbänk. Fönstret passas in i fönsterhålet med hjälp av kilar. Därefter skruvas fönstrets karmsidostycken i regelverket. Kilar får inte förekomma mellan karmöverstycke och regelverk eftersom vertikala laster inte får överföras till fönstret. Drevning sker utifrån mot bottningslisten.
Det är viktigt att montera droppbleck så att fönsterkarm och båge skyddas mot regn. Det innebär att blecket bör monteras mot väggregelkonstruktionen innan vindskyddet monteras. Droppblecket monteras mot stödläkt som täcker spalten mellan fönsterkarm och byggnadsstomme.
Fönsterbleck monteras så att dels luftning av ytterväggspanelen medges, dels tillräcklig lutning av blecket möjliggörs. I vissa fall kan en särskild stödprofil vara befogad för att inte ett långt utskjutande fönsterbleck ska riskera att brytas.
De inre smygbräderna spikas mot regelverket så att en klämning mot karmsidostycket erhålls. Fönsterfoder eller bottenbräda spikas så att smygbrädans kant döljs. För att ge en bättre ljusspridning till rummet är det önskvärt att smygbräderna vinklas eller lutas. Om fönstret placeras indraget i fasaden kan det vara en utseendemässig fördel om även de yttre smygbräderna vinklas.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, vertikalsektion
Ingående material
Lockbräda/Lockläkt.
Bottenbräda.
Luftspalt.
Spikläkt.
Väggreglar.
Ångspärr.
Fönsterbleck.
Droppbleck.
Invändig beklädnad.
Smygbräda.
Material
Väggreglar: vertikala reglar av konstruktionsvirke 45×145 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Horisontella reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: 0,20 mm åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: virke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi. Distansläkt: brädstycken, centrumavstånd ≤ 600 mm, med samma tjocklek som ytterpanelens bottenbräda.
Utförande
Ångspärren kläms mot bottningslist och skarvas med lös filmremsa i smygen. Droppbleck monteras mot stödprofil av trä. Spikläkten och den horisontella regeln under karmbottenstycket placeras så att god lutning av fönsterblecket erhålls.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 1, horisontalsnitt, vinklad smyg
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Vindskydd.
Foderbräda.
Tunn vertikal läkt för luftning.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Drevning.
Fönsterbleck.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Väggregel.
Smygbräda.
Fönsterbänk.
Material
Väggreglar: vertikala regelverk av konstruktionsvirke 45×145-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Enkelt horisontellt reglar av konstruktionsvirke 45×45 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående fasspontad träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att minska risken för kondens i fönstrets nedre del lutas karmunderstyckets smygbräda och en lös fönsterbänk monteras på konsoler. Även sidostycken av smyg- bräder kan med fördel vinklas för att ge större ljusutbyte till rummet.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, vertikalsektion
Ingående material
Droppbleck.
Fönsterbleck.
Lockbräda/Lockläkt.
Bottenbräda.
Spikregel.
Vindskydd.
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Värmeisolering.
Invändig beklädnad.
Drevning.
Tätningslist.
Fönsterbräda.
Väggregel.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig beklädnad.
Material
Väggreglar: lättreglar 45×220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Spikläkt: konstruktionsvirke 34×70 mm, lutande översida. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Fönsterkarmen placeras i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. Smygfönsterbräda och smygbräder pressas mot fönsterkarm.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i två skikt – alternativ 2, horisontalsnitt, rak smyg
Ingående material
Utvändig beklädnad.
Spikläkt.
Tunn vertikal läkt för luftning.
Vindskydd. ´
Yttre isolerskikt med horisontell väggregel, alternativt distanshylsor.
Bakomliggande foderbräda.
Drevning.
Fönsterbleck.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Väggreglar.
Smygbräda.
Fönsterbänk.
Material
Väggreglar: stående reglar, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: stående träpanel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Smygbräda: 22 mm hyvlat virke med fals. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande.
Utförande
Ångspärren kläms mot drevningslist och skarvas vid behov i hörn. För att förbättra ljusspridningen till rummet vinklas den invändiga smygbrädan. Smygbrädan pressas mot karmsidostycket.
Fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
2D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur 3D-ritning av fönster i yttervägg med reglar av konstruktionsvirke i ett skikt – anslutning mot skalmur
Ingående material
Murverk.
Luftspalt.
Yttre isolerskikt klädd med vindpapp, horisontell regel, alternativt distanshylsor.
Droppbleck.
Drevning.
Tätningslist.
Väggregel.
Värmeisolering.
Ångspärr.
Horisontell väggregel, så kallad installationsskikt.
Invändig väggbeklädnad.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×195-220 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Värmeisolering: skivor av mineralull. Utvändig beklädnad: murverk av tegel. Ångspärr: åldringsbeständig plastfolie. Drevning: remsor av inplastad mineralull. Tätningslist: bottningslist av EPDM-gummi eller motsvarande. Droppbleck, fönsterbleck: stålplåt eller kopparplåt. Luftspalt: 30 mm.
Utförande
Fönsterkarmen förläggs i den värmeisolerade delen av väggen för att minimera verkan av köldbryggor. Övergången mellan murverk och den isolerade delen av väggen kläs in med plåtbeslag.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke – principlösning
3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke
Ingående material
Väggreglar av 45 mm konstruktionsvirke, centrumavstånd ≤600 mm.
Invändig beklädnad av gipsskivor.
Golvregel av 45 mm konstruktionsvirke.
Kortling av konstruktionsvirke 45 mm.
Spikregel av konstruktionsvirke 45×45 mm.
Bandstål 50×1,0 mm som markerar bärande vägg, centrumavstånd 600 mm.
Tekniska data
Brandmotstånd: brandklass EI 30 för bärande vägg uppfylls i en vägg som består av 45×95 mm konstruktionsvirke med 12 mm beklädnadsskivor och stenull mellan skivorna.
Ljudisolering: för väggar i kontor och butikslokaler gäller kravet på ljudisolering mellan arbetsrum och rum utanför kontoret eller butiken, dock inte mellan trapphus eller korridor och arbetsrum: R’w ≥ 44 dB. För lägenhetsskiljande väggar i bostäder och i hotellrum, dock inte i sammanbyggda småhus, gäller: R’w ≥ 52 dB.
Råd och anvisningar
Den bärande väggen monteras tvärs golvbjälkarna, alternativt på golvbjälken, i dess längdriktning. Trävirke ska vid inbyggnad ha en fuktkvot på högst 18 %. Golvbeläggning eller undergolv ska ansluta mot golvreglarna så att golvet kan bytas utan att väggen behöver flyttas eller avlastas. För att markera att väggen är bärande och för att förstärka väggreglarna i veka riktningen innan beklädnadsskivorna monterats eller om de avlägsnas är det lämpligt att montera bandstål, centrumavstånd ≤ 600 mm, på reglarnas båda sidor. Under golvregeln monteras en stödregel – kortling – mellan golvbjälkarna i varje fack. Kortlingen vilar på spikreglar som monteras på golvbjälkarna. För att åstadkomma ljuddämpning mellan rummen är det lämpligt att till en tredjedel av bjälklagshöjden fylla utrymmet mellan reglarna med mineralull.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag 3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot bottenbjälklag
Ingående material
Väggregel.
Golvregel.
Syll.
Fuktspärr.
Spikregel 45×45.
Undergolv.
Värmeisolering.
Kortling.
Material
Väggregel: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Golvregel: konstruktionsvirke 45×95 mm. Syll: konstruktionsvirke, ≥ 45 mm. Kortlingar: konstruktionsvirke 45 mm.
Utförande
Syll monteras med expanderande fästdon och med mellanlägg av fuktspärr mot underlaget. Kortlingar med samma dimension som golvbjälkarna monteras i varje bjälkfack längs innerväggens centrumlinje. För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna, centrumavstånd < 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom skivbeklädnaden.
Bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
2D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag 3D-ritning av bärande innervägg av konstruktionsvirke med anslutning mot mellanbjälklag
Ingående material
Mellanbjälklag.
Stegljudsisolering.
Väggregel.
Takregel/hammarband.
Väggbeklädnad.
Underlag av glespanel 22×70 mm med centrumavstånd < 400 mm.
Takbeklädnad.
Material
Väggreglar: konstruktionsvirke 45×95 mm, centrumavstånd ≤ 600 mm. Takregel: konstruktionsvirke 45×95 mm. Väggbeklädnad: gipsskivor, spontad träpanel eller beklädnadsskivor. Hörnprofil: vinkelprofil av plåt.
Utförande
För att markera den bärande väggen och för att staga väggreglarna i den veka riktningen, monteras stålband tvärs reglarna, centrumavstånd ≤ 600 mm, på båda sidor om väggen, bakom väggbeklädnaden. Om väggbeklädnad i form av skivmaterial används är det lämpligt att först montera hörnprofiler som utgör skruvfäste för skivorna.
Vad säger Strålskyddsstiftelsen om strålningsriskerna med 5G?
Hur trovärdiga anser du att de tre olika källorna är som hänvisas till i detta inlägg? Gradera dem gärna 1-10 efter trovärdighet och saklighet där 1 är mycket lågt och 10 mycket högt.
Drönarfoto över Oceanhamnen och Pixlapiren 22 januari 2020
Det händer mycket i Oceanhamnen i Helsingborg nu. Oceanhamnen är första etappen av stadsutvecklings-projektet H+ i Helsingborg som fram till år 2035 ska omvandla en miljon kvadratmeter gammalt hamn- och industriområde till de fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck och ge plats för 10 000 nya invånare. Syftet är att skapa framtidens smarta hållbara stad och då behöver vi självklart involvera eleverna på Innovationsgymnasiet i Helsingborg!
Alla viktiga projekt behöver en flygande start! Först ut på bollen är teknikeleverna i årskurs 2 (TE18DP) som läser Design, Konstruktion, CAD och produktutveckling som, förutom att skapa 3D-ritningar med inredningsförslag till blivande bostadsrätter, kontor och hotell, även kommer bygga fysiska 3D-modeller av de nya bostäderna. Teknikeleverna i årskurs 1 (TE19) är också med i projektet och kommer jobba med fasadritningar och bygga skalenliga modeller av fastigheternas fasader inom kursen Teknik 1. TE18DP ska även designa och konstruera förslag på smarta, kompakta och mobila modulära studentbostäder av återbruksmaterial. Som en naturlig del i projektet väver vi in innovativa tekniska lösningar för smarta hem, intelligenta byggnader med lokal energiåtervinning och system för användarcentrerad feedback i syfte att minska varje individs energi- och vattenförbrukning och avfallsmängd. För de projekt och produktidéer som rör IoT (Internet Of Things) och digitala lösningar kommer våra elever (TE18IM) som läser Dator- och Nätverksteknik, Programmering, Webbutveckling och certifieringskursen Cisco IoT Fundamentals Connecting Things involveras. Genomgående för uppdragen är tillämpning av principer för hållbar design och användandet av moderna professionella digitala design- och konstruktionsverktyg som Blender, Sketchup, Fusion 360, Meshroom, Autodesk Revit, Unity, Unity Reflect samt 3D-skrivare och återbruksmaterial för att skapa skalenliga fysiska modeller. Under våren kommer natureleverna (NA19), som en del av projektet ”TIS-Tema Vatten”, titta närmare på den nya innovativa vattenreningsanläggningen Reco Lab (se mer info nedan) som är en modell för framtidens avloppssystem som håller på att byggas i Oceanhamnen.
Oceanhamnsområdet är just nu en inhägnad byggarbetsplats där förvandlingen till en levande stadsdel med de första 450 bostäder pågår för fullt så att de första invånarna kan flytta in redan nästa år. Här byggs också restauranger, handelsyta och Oceanhamnen Waterfront Business District, ett nytt affärsdistrikt med 32 000 kvadratmeter nya kontor. Området får endast besökas av behörig personal med ID06 passerkort, så vi har inte möjlighet att gå dit och göra fältstudier på nära håll med eleverna. Så för att få en inblick i hur arbetsprocesserna och bygget fortskrider får vi ta till andra kreativa metoder. I första hand söker vi samarbeten med de aktörer som är inblandade i olika delar av Oceanhamnen-projektet.
För att få lite perspektiv på projektet, fågelperspektiv alltså, så lyfte jag blicken och flög runt ett par varv och kollade in hur området ser ut idag, den 22 januari 2020. Här nedan är ett litet filmklipp med en helikoptervy över området som vi kommer ha under luppen de närmaste månaderna.
För att få en känsla för hur det är tänkt att se ut när Oceanhamnen är färdigbyggd så är en 3D-visualisering med realistisk rendering ett bra och kraftfullt verktyg. Här nedan får du en förhandstitt i 3D på den nya stadsdelen som håller på att växa fram med ett spektakulärt läge vid havet, ett stenkast från Helsingborgs centralstation. För att skapa en sådan film kan man t ex använda programvaran Blender 2.81 som vi börjat använda i kurserna Design, Konstruktion och Cad.
Välkommen till Oceanhamnen – 3D visualisering (3:05)
Digitalisering möjliggör nya innovativa arbetssätt Om man vill gå ett steg längre och erbjuda en interaktiv upplevelse så att besökaren själv kan navigera runt i 3D-miljön så kan man istället lägga in de 3D-objekt man skapat i t ex Fusion 360 eller Sketchup, i spelutvecklingsmiljön Unity, som vi använt i undervisningen i Programmering. I Unity kan man även skapa en interaktiv VR- eller AR-upplevelse. Med Unity Reflect kan man sedan koppla samman konstruktionsritningarna och projektplaneringsverktygen och följa hela byggprocessens alla olika steg i VR från en annan plats, eller med hjälp av AR-teknik se hur byggnaden steg för steg kommer att byggas upp precis där du står, trots att det ännu inte är klart. Det är som att i realtid kunna se in i framtiden, in genom väggar eller tillbaka till hur någonting såg ut innan.
Unity Reflect gör konstruktionsdokument och ritningar digitalt tillgängliga på byggarbetsplatsen i realtid via AR.
Här kan du se var byggherrarna bygger
Det är totalt sex byggherrar som ska bygga bostäder i den nya stadsdelen. Vi vill gärna samarbeta med dem på olika sätt inom ramen för de kurser eleverna läser, men även för SYV (Studie- och Yrkes-Vägledning). Det kan t ex handla om studiebesök, intervjuer, designuppdrag eller praktikplatser. Kartan härunder visar var de ska bygga, och länkarna går till mer information om dem och deras projekt.
Översiktskarta över Oceanhamnen med markeringar för placeringen av de olika byggherrarnas bostadsfastigheter.
Oceanpiren är en del av Oceanhamnen, ett nytt spännande bostadsområde mitt i Helsingborg. På bästa läge, längst ut på piren, bygger vi 69 bostadsrätter om 1-4 RoK – Brf Oceanpiren. Här bor du på första parkett vid havet, i hjärtat av stadsdelen, i ljusa, välplanerade bostadsrätter som är byggda för en hållbar livsstil. Samtidigt om vi uppför Brf Oceanpiren bygger vi fyra radhus i townhouse-stil. Vi kallar dem Oceanvillorna. De har både hållbarhetstänket och den magnifika havsutsikten gemensamt med Brf Oceanpiren.
Design-, konstruktions- och CAD-uppgifter till TE18DP Här är en lista på exempel på arbeten och uppdrag som eleverna ska jobba med. Mer utförliga och detaljerande instruktioner ges under lektionerna, men de olika uppgifterna publiceras också på sidorna Designuppgifter för TE18DP och Konstruktions- och CAD-uppgifter för TE18DP.
Skapa en CAD-ritning på en av lägenheterna i Brf Oceanpiren. Utgå från planritningen.
Skapa ett komplett inredningsförslag till lägenheten.
Skapa konstruktionsritningar av väggsektioner, tak och golv i minst två olika material.
Skapa en materiallista och kostnadskalkyl för de ingående konstruktionselementen.
Gör hållfasthetsberäkningar och riskanalyser
Jämför materialalternativen med hänsyn till kostnad, hållfasthet, hållbarhet, miljöpåverkan, klimatavtryck och möjlighet till återvinning (livscykelanalys).
Oceanvillorna
De townhouse-inspirerade Oceanvillorna är Oceanpirens mest fulländade boende med spektakulära solnedgångar och en magnifik havsutsikt
World Trade Center Helsingborg i Oceanhamnen ska bli mötesplatsen för entreprenörer, scale-ups, etablerade företag och affärs- och helgresenärer.
World Trade Center med Scandic Hotel Helsingborg på Bröderna Pihls gränd
WTC Helsingborg blir en kontors- och hotellfastighet som kommer bli ett landmärke i Helsingborg. Med sina fjorton våningar precis vid hamninloppet ger den dig närkontakt med sundet, båtarna och kontinenten. Här kommer finnas gemensam service som reception och konferensavdelning. Gym, relax, dusch- och omklädningsrum. Restaurangen med uteservering vid vattnet och takterasser är ytterligare fördelar som berikar både arbets- och privatliv. I källaren planeras för cykelgarage med möjligheter till reparationer och en laddstation för elcyklar.
Fastighet är ritad av Juul Frost Arkitekter, men byggherren Midroc välkomnar kunderna tidigt in i processen för att kunna påverka lokalens utformning så att den passar verksamheten bäst. Att vara med och arbeta med förslag på lokalernas utformning kan vara ett bra elevprojekt! Juul Frost Arkitekter är förövrigt experter på design av campusområden och studentbostäder, och hur man kan integrera dem i städer.
Oceanhamnen får ett innovativt nytt avloppssystem– Reco Lab med Tre Rör Ut
Innovativt avloppssystem i Oceanhamnen kräver nytänk (2:13)
Oceanhamnen kommer få en helt ny typ av klimatsmart avloppssystem med värmeåtervinning och lokalt producerad biogas. Varje fastighet ansluts till tre separata rör, ett för matavfall, ett för gråvatten och ett för svartvatten. Detta innovativa avloppssystem kräver att ingenjörerna tänker utanför boxen. I filmklippet ovan berättar VA-ingenjören Peter Winblad på Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, om utmaningarna.
Reco Lab – en testbädd och showroom för framtidens källsorterande avloppssystem
Reco Lab kommer att bidra till att utveckla det världsunika systemet Tre Rör Ut för insamling och hantering av mat- och toalettavfall i fastigheterna på Oceanpiren i stadsdelen Oceanhamnen i centrala Helsingborg.
På uppdrag av NSVA har entreprenörföretaget NCC upphandlat det nederländska företaget Landustrie och det svenska företaget EkoBalans Fenix AB för att installera processteg i det unika Reco labs utvecklingsanläggning. Reco lab, som är en del av Öresundsverket i Helsingborg, ska behandla det källsorterade avloppet från Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Avloppshantering har en naturlig roll att spela i den cirkulära ekonomin då mycket av våra essentiella resurser, som vatten, näringsämnen och organiskt material passerar igenom stadens avlopp.
Det källsorterande avloppet innebär en reningsprocess med kraftigt ökad resursåtervinning. Miljövinsterna är flera:
ökad biogasproduktion
ökad näringsåtervinning
effektiv värmeåtervinning
mer energieffektiv läkemedelsrening
minskad klimatpåverkan
möjligheten för vattenåtervinning
Reco Lab planeras att vara färdigbyggt och driftsatt våren 2021 och inkluderar även ett showroom för utbildning samt en testbädd för teknikutveckling. Studiebesök hos NSVA för natureleverna (NA19) är planerat till maj 2020. Eleverna i NA18 borde också studera Reco Lab som en del av biologi- och kemikurserna, i synnerhet de som valt inriktningen mot natur och samhälle.
Bilder på bygget av Oceanhamnen
Bilder från fältstudie vid Oceanhamnen och Pixlapiren 2020-01-22 med drönaren DJI Spark:
DCIM/100MEDIA/DJI_0307.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0309.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0310.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0311.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0312.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0314.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0315.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0316.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0317.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0319.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0320.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0321.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0323.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0325.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0326.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0327.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0328.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0329.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0330.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0331.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0332.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0334.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0335.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0336.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0338.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0339.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0340.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0342.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0343.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0344.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0345.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0347.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0348.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0349.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0350.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0351.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0352.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0354.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0355.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0356.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0357.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0358.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0359.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0360.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0361.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0362.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0364.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0365.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0366.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0367.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0369.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0370.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0372.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0373.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0374.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0375.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0376.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0377.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0378.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0379.JPG
DCIM/100MEDIA/DJI_0380.JPG
Foton på Oceanhamnens pågående byggnation 2020-01-22 med drönare DJI Spark
Drönarvy | Helsingborg Oceanhamnen 2019-02-24 (Helsingborg då & nu)
Här är en crash course i att använda Wikipedia för att söka, hitta och navigera rätt bland digital information på webben. Wikipedia är en källa som ofta nedvärderas av lärare och twittertroll som en opålitlig källa. Och ja, det finns ibland stora fel och utelämnanden, men Wikipedia är också Internets största allmänna referensverk och som sådant ett otroligt kraftfullt verktyg. I följande filmklipp får du tips på hur du kan använda Wikipedia för ett gott syfte – för att hjälpa dig att få ett fågelperspektiv över ett visst innehåll, bättre kunna utvärdera information med lateral läsning och hitta pålitliga primära källor.
Lateral läsning är en lässtrategi som lämpar sig betydligt bättre för informationssökning på webben än traditionell vertikal läsning som man gör i tryckta böcker eller papperstidningar där man läser varje sida uppifrån och ner. Det handlar istället om att hoppa horisontellt mellan olika webbläsarflikar och läsa om en viss sak på flera olika sidor för att snabbt få en överblick från flera olika perspektiv. Risken med att läsa vertikalt på enskilda webbsidor och bara leta efter tecken på om källan verkar seriös och trovärdig på den aktuella webbsidan kan sammanfattas i följande citat: ”Reading that way gives misinformation and disinformation more power. It allows people to hijack your consciousness, and it also makes you part of the problem.”
Testa din klimatpåverkan med beräkningsverktyg från olika organisationer!
Med en klimatsmart livsstil kan du minska din klimatpåverkan. Att leva klimatsmart innebär att man har en livsstil som inte har långsiktig negativ påverkan på klimatet. Med det menas ett personligt klimatavtryck om maximalt 2 ton CO2e per person och år. Världssnittet ligger idag på 5 ton CO2e per år och snittsvensken har ett klimatavtryck på 9 ton.
Klimatförändringar och klimathot
Kan vi avvärja klimathotet genom en klimatneutral livsstil? Med hjälp av en klimatkalkylator kan du få insikt i din klimatpåverkan. Du kan även snabbt och enkelt testa att ändra dina svar för att se hur en förändring av din livsstil påverkar din klimatpåverkan. Om vi är många som gör förändringar som minskar miljöbelastningen så kan det få en stor effekt totalt.
På Klimatkontot har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.
Börja med att fylla i ”Snabba svar”. Dessa frågor täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster. Sedan kan du se ditt resultat eller fylla i ”Fler frågor tack!”. Om du fyller i dessa frågor också blir beräkningen av din klimatpåverkan mer komplett, om du inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.
Du kan själv välja att fylla i din livsstil under ett specifikt år eller för ett normalår. Genom att logga in och spara dina resultat kan du sedan jämföra mellan olika år. Du kan också testa och se vad du får för resultat om du potentiellt skulle ändra din livsstil.
Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och har utvecklats för den nya upplysningstjänsten www.hallakonsument.se vilket samordnas av Konsumentverket. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.
En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI (Stockholm Environment Institute) syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.
En stor del av klimatpåverkan från våra produkter har genererats någon annanstans. Därför tar klimatkalkylatorn även med utsläppen från tillverkningen av exempelvis ett vindkraftverk, en värmepump eller en bil. Hur lever du? Och vad kan du ändra? Testa på https://www.klimatkalkylatorn.se/
På ClimateHero kan du snabbt och enkelt beräkna ditt klimatavtryck.
Testet består av ett antal frågor som tar cirka 5 minuter att besvara.
Testet består av ett antal frågor i tre kategorier. Den första kategorin är Bostad, som beräknar klimateffekten av uppvärmning och elkonsumtion. Den andra kategorin är Resor, som beräknar klimatpåverkan från flyg och bil resor, motorcykel, motorbåt, moped, scooter m.m. Den tredje kategorin är Konsumtion som beräknar klimatpåverkan från köttkonsumtion, matsvinn, shopping, återvinning etc.
Med CRISPR-tekniken kan vi förändra människans utveckling. Vi kan genmanipulera embryons DNA så att bebisarna blir immuna mot vissa sjukdomar, får högre IQ eller minskar risken för att utveckla fetma.
Intresset för CRISPR/Cas9 har fullständigt exploderat pga låga kostnader för laborativa experiment och att det är en lättillgänglig och effektiv teknik med mycket stor potential.
CRISPR/Cas9 kan förenklat beskrivas som en gensax där proteinet Cas9 har förmågan att klippa av en DNA-kedja så att vissa DNA-fragment försvinner. CRISPR-tekniken används bland annat av molekylärbiologer och växtfysiologer för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer genom att påverka DNA-strängar i cellkärnorna. Eftersom inget nytt främmande DNA tillförs utifrån har CRISPR hamnat i en gråzon för vad som annars betraktas som Genetiskt Modifierade Organismer (GMO) och som redan är hårt reglerat i många länder.
Exempel på sjukdomar som kan botas och tillstånd som kan förhindras med hjälp av CRISPR/Cas9-tekniken är: Cancer, HIV, smittkoppor, kolera, Alzheimers, demens, fetma, åldrande m.m.
Många framgångsrika CRISPR-försök och behandlingar av redan sjuka människor har utförts runt om i världen. Men det finns internationella överenskommelser som reglerar och förbjuder genmodifiering av människors könsceller och embryon, eftersom det skapar en permanent modifiering av den mänskliga arvsmassan som sedan förs vidare till kommande generationer. Det finns risker med det som ännu inte är klarlagda.
Världens första genmodifierade bebisar har fötts! I november 2018 hävdade en kinesisk forskare vid namn He Jiankui att han hjälpt till att skapa världens första genmodifierade tvillingbarn. Deras pappa var HIV-positiv, men He Jiankui och hans forskarteam genomförde fertilitetsbehandlingar där de använt gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort CCR5-genen på embryona för att göra bebisarna immuna mot HIV. Behandlingen lyckades och resulterade i att två tvillingflickor föddes med ett genetiskt skydd mot hiv-smitta. Här berättar han själv om sitt experiment som han påstår även ska kunna ge immunitet mot kolera och smittkoppor:
About Lulu and Nana: Twin Girls Born Healthy After Gene Surgery As Single-Cell Embryos
Diskussionsfrågor (E P A): Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis. Gå till slut igenom Alla svaren i helklass. OBS! Skriv ner dina svar.
Vad tycker du om He Jiankuis experiment med CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar.
Gjorde han rätt som använde CRISPR-tekniken på detta pars blivande bebisar? Motivera ditt svar.
Vilka fler sjukdomar tycker du CRISPR borde användas mot för att förändra arvsmassan så att sårbarheten minskar eller helt elimineras? Motivera ditt svar.
Tycker du att CRISPR borde få användas till att förändra andra genetiska egenskaper hos embryon innan barnen är födda? Vilka egenskaper i så fall? Motivera ditt svar.
Fortsättning … Nyheten om världens första genmanipulerade barn slog ner som en bomb över hela världen och He Jiankui fick ta emot en massiv kritik för det som många forskare anser är oetiskt, riskfyllt och alldeles för outforskat.
Diskussionsfrågor (E P A): Svara först på frågorna Enskilt. Diskutera sedan frågorna och jämför era svar Parvis eller i Basgrupper. Gå till slut igenom 8:e frågan gemensamt i helklass.OBS! Skriv ner dina svar.
5. Är det rätt att fängsla He Jiankui? Motivera ditt svar.
6. Vad handlar kritiken om? Sammanfatta och ge exempel på argument mot att använda CRISPR-behandling av embryon.
7. Läs igenom dina svar på frågorna 1-4 från första diskussionsuppgiften. Har du nu ändrat uppfattning på något sätt? Skriv ner dina nya svar ifall du ändrat dig. Motivera ditt svar och beskriv varför du ändrat uppfattning.
8. Kontrollera hur många i klassen som ändrat sin uppfattning i frågorna efter att ha läst de kritiska nyhetsartiklarna eller lyssnat på det kritiska nyhetsreportaget. Hur stor andel/procent av klassen är det? Åt vilket håll har det ändrats (för eller emot)? Varför har de ändrat uppfattning?
Fördjupningsartiklar och mer information om CRISPR/Cas9
CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.
Vill du veta mer om vad CRISPR/Cas9-tekniken är, hur den fungerar och vad den kan användas till kan du titta på den animerade engelska filmen nedan. (Biologi och Engelska)
Genetic Engineering Will Change Everything Forever – CRISPR (16:03) Designer babies, the end of diseases, genetically modified humans that never age. Outrageous things that used to be science fiction are suddenly becoming reality. The only thing we know for sure is that things will change irreversibly.
CRISPR har demokratiserat genmodifiering En bidragande orsak till varför intresset för CRISPR ökat så mycket de senaste åren handlar om en kombination av att tekniken demokratiserats på så sätt att den är lättillgänglig för alla med ett labb till en låg kostnad. Den erbjuder stora möjligheter inom ett brett spektrum av olika tillämpningar. Tekniken ger ett snabbt resultat, vilket gör forskningen billigare och mer effektiv.
Vad händer i Sverige på CRISPR-fronten? För en historisk återblick och exempel på svenska forskningsinitiativ och intervjuer med svenska forskare inom CRISPR-området rekommenderas följande artikel: Ny genteknik väcker etiska frågor I den länkade artikeln ovan intervjuas Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet. Fredrik Lanner vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller på med en liknande forskning på mänskliga embryon kopplat till infertilitetsbehandling som den kinesiske He Jiankui gjorde. Han berättar sitt perspektiv och syn på det. Giulia Gaudenzi, doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, och som forskar om hjärnans utveckling berättar också om hur och varför hon börjat använda CRISPR i sin forskning.
Addgene.org, som är en nonprofit-organisation, hjälper forskare att lagra, arkivera, dokumentera, informera och distribuera sina plasmider (ringformade DNA-molekyler) så att även andra forskare kan ta del av resultaten och jobba vidare med egen forskning. Addgene distribuerar fler än 70000 plasmider på uppdrag av över 4000 framstående laboratorium över hela världen. På Addgenes hemsida kan man söka efter DNA och beställa både plasmider och CRISPR-verktyg för att genomföra sina egna experiment.
Learn the benefits and logistics of depositing plasmids at Addgene.
Samtidigt som demokratiseringen av genredigering med hjälp av CRISPR har stora fördelar, kan det även få oväntade och oönskade effekter.
Diskussionsfrågor/uppgifter:
9. Vad händer när människan tar makt över evolutionen? (Svenska, Biologi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)
10. Vilka möjligheter, risker och konsekvenser kan CRISPR-tekniken innebära på samhället och ekosystemen med människan, djur, växter och vår miljö? (Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Etik, Teknik, Religion)
11. Vilka yrken kommer påverkas som en konsekvens av en ökad användning av CRISPR-tekniken? (SYV, Svenska, Biologi, Geografi, Samhällskunskap, Juridik, Teknik, Religion)
![MP_kontor_99493_WTC Oceanhamnen_Bröderna Pihls gränd_västerbild ([3149][@[resize:5200,2930][crop:34,0,5021,2919][autoorient:][background:%23ffffff][quality:80][strip:][extension:jpg][id:7]]).jpg](https://www.wtcmalmolundhelsingborg.se/siteassets/qbank/mp_kontor_99493_wtc-oceanhamnen_broderna-pihls-grand_vasterbild-3149resize52002930crop34050212919autoorientbackground23ffffffquality80stripextensionjpgid7.jpg?width=1010&height=630&scale=both&mode=crop)
