Programmera biologiska celler – nästa mjukvarurevolution

The next software revolution – programming biological cells

00:04
The second half of the last century was completely defined by a technological revolution: the software revolution. The ability to program electrons on a material called silicon made possible technologies, companies and industries that were at one point unimaginable to many of us, but which have now fundamentally changed the way the world works. The first half of this century, though, is going to be transformed by a new software revolution: the living software revolution. And this will be powered by the ability to program biochemistry on a material called biology. And doing so will enable us to harness the properties of biology to generate new kinds of therapies, to repair damaged tissue, to reprogram faulty cells or even build programmable operating systems out of biochemistry. If we can realize this — and we do need to realize it — its impact will be so enormous that it will make the first software revolution pale in comparison.

01:11
And that’s because living software would transform the entirety of medicine, agriculture and energy, and these are sectors that dwarf those dominated by IT. Imagine programmable plants that fix nitrogen more effectively or resist emerging fungal pathogens, or even programming crops to be perennial rather than annual so you could double your crop yields each year. That would transform agriculture and how we’ll keep our growing and global population fed. Or imagine programmable immunity, designing and harnessing molecular devices that guide your immune system to detect, eradicate or even prevent disease. This would transform medicine and how we’ll keep our growing and aging population healthy.

01:59
We already have many of the tools that will make living software a reality. We can precisely edit genes with CRISPR. We can rewrite the genetic code one base at a time. We can even build functioning synthetic circuits out of DNA. But figuring out how and when to wield these tools is still a process of trial and error. It needs deep expertise, years of specialization. And experimental protocols are difficult to discover and all too often, difficult to reproduce. And, you know, we have a tendency in biology to focus a lot on the parts, but we all know that something like flying wouldn’t be understood by only studying feathers. So programming biology is not yet as simple as programming your computer. And then to make matters worse, living systems largely bear no resemblance to the engineered systems that you and I program every day. In contrast to engineered systems, living systems self-generate, they self-organize, they operate at molecular scales. And these molecular-level interactions lead generally to robust macro-scale output. They can even self-repair.

03:07
Consider, for example, the humble household plant, like that one sat on your mantelpiece at home that you keep forgetting to water. Every day, despite your neglect, that plant has to wake up and figure out how to allocate its resources. Will it grow, photosynthesize, produce seeds, or flower? And that’s a decision that has to be made at the level of the whole organism. But a plant doesn’t have a brain to figure all of that out. It has to make do with the cells on its leaves. They have to respond to the environment and make the decisions that affect the whole plant. So somehow there must be a program running inside these cells, a program that responds to input signals and cues and shapes what that cell will do. And then those programs must operate in a distributed way across individual cells, so that they can coordinate and that plant can grow and flourish.

03:59
If we could understand these biological programs, if we could understand biological computation, it would transform our ability to understand how and why cells do what they do. Because, if we understood these programs, we could debug them when things go wrong. Or we could learn from them how to design the kind of synthetic circuits that truly exploit the computational power of biochemistry.

04:25
My passion about this idea led me to a career in research at the interface of maths, computer science and biology. And in my work, I focus on the concept of biology as computation. And that means asking what do cells compute, and how can we uncover these biological programs? And I started to ask these questions together with some brilliant collaborators at Microsoft Research and the University of Cambridge, where together we wanted to understand the biological program running inside a unique type of cell: an embryonic stem cell. These cells are unique because they’re totally naïve. They can become anything they want: a brain cell, a heart cell, a bone cell, a lung cell, any adult cell type. This naïvety, it sets them apart, but it also ignited the imagination of the scientific community, who realized, if we could tap into that potential, we would have a powerful tool for medicine. If we could figure out how these cells make the decision to become one cell type or another, we might be able to harness them to generate cells that we need to repair diseased or damaged tissue. But realizing that vision is not without its challenges, not least because these particular cells, they emerge just six days after conception. And then within a day or so, they’re gone. They have set off down the different paths that form all the structures and organs of your adult body.

05:51
But it turns out that cell fates are a lot more plastic than we might have imagined. About 13 years ago, some scientists showed something truly revolutionary. By inserting just a handful of genes into an adult cell, like one of your skin cells, you can transform that cell back to the naïve state. And it’s a process that’s actually known as ”reprogramming,” and it allows us to imagine a kind of stem cell utopia, the ability to take a sample of a patient’s own cells, transform them back to the naïve state and use those cells to make whatever that patient might need, whether it’s brain cells or heart cells.

06:30
But over the last decade or so, figuring out how to change cell fate, it’s still a process of trial and error. Even in cases where we’ve uncovered successful experimental protocols, they’re still inefficient, and we lack a fundamental understanding of how and why they work. If you figured out how to change a stem cell into a heart cell, that hasn’t got any way of telling you how to change a stem cell into a brain cell. So we wanted to understand the biological program running inside an embryonic stem cell, and understanding the computation performed by a living system starts with asking a devastatingly simple question: What is it that system actually has to do?

07:13
Now, computer science actually has a set of strategies for dealing with what it is the software and hardware are meant to do. When you write a program, you code a piece of software, you want that software to run correctly. You want performance, functionality. You want to prevent bugs. They can cost you a lot. So when a developer writes a program, they could write down a set of specifications. These are what your program should do. Maybe it should compare the size of two numbers or order numbers by increasing size. Technology exists that allows us automatically to check whether our specifications are satisfied, whether that program does what it should do. And so our idea was that in the same way, experimental observations, things we measure in the lab, they correspond to specifications of what the biological program should do.

08:02
So we just needed to figure out a way to encode this new type of specification. So let’s say you’ve been busy in the lab and you’ve been measuring your genes and you’ve found that if Gene A is active, then Gene B or Gene C seems to be active. We can write that observation down as a mathematical expression if we can use the language of logic: If A, then B or C. Now, this is a very simple example, OK. It’s just to illustrate the point. We can encode truly rich expressions that actually capture the behavior of multiple genes or proteins over time across multiple different experiments. And so by translating our observations into mathematical expression in this way, it becomes possible to test whether or not those observations can emerge from a program of genetic interactions.

08:55
And we developed a tool to do just this. We were able to use this tool to encode observations as mathematical expressions, and then that tool would allow us to uncover the genetic program that could explain them all. And we then apply this approach to uncover the genetic program running inside embryonic stem cells to see if we could understand how to induce that naïve state. And this tool was actually built on a solver that’s deployed routinely around the world for conventional software verification. So we started with a set of nearly 50 different specifications that we generated from experimental observations of embryonic stem cells. And by encoding these observations in this tool, we were able to uncover the first molecular program that could explain all of them.

09:43
Now, that’s kind of a feat in and of itself, right? Being able to reconcile all of these different observations is not the kind of thing you can do on the back of an envelope, even if you have a really big envelope. Because we’ve got this kind of understanding, we could go one step further. We could use this program to predict what this cell might do in conditions we hadn’t yet tested. We could probe the program in silico.

10:08
And so we did just that: we generated predictions that we tested in the lab, and we found that this program was highly predictive. It told us how we could accelerate progress back to the naïve state quickly and efficiently. It told us which genes to target to do that, which genes might even hinder that process. We even found the program predicted the order in which genes would switch on. So this approach really allowed us to uncover the dynamics of what the cells are doing.

10:39
What we’ve developed, it’s not a method that’s specific to stem cell biology. Rather, it allows us to make sense of the computation being carried out by the cell in the context of genetic interactions. So really, it’s just one building block. The field urgently needs to develop new approaches to understand biological computation more broadly and at different levels, from DNA right through to the flow of information between cells. Only this kind of transformative understanding will enable us to harness biology in ways that are predictable and reliable.

11:12
But to program biology, we will also need to develop the kinds of tools and languages that allow both experimentalists and computational scientists to design biological function and have those designs compile down to the machine code of the cell, its biochemistry, so that we could then build those structures. Now, that’s something akin to a living software compiler, and I’m proud to be part of a team at Microsoft that’s working to develop one. Though to say it’s a grand challenge is kind of an understatement, but if it’s realized, it would be the final bridge between software and wetware.

11:48
More broadly, though, programming biology is only going to be possible if we can transform the field into being truly interdisciplinary. It needs us to bridge the physical and the life sciences, and scientists from each of these disciplines need to be able to work together with common languages and to have shared scientific questions.

12:08
In the long term, it’s worth remembering that many of the giant software companies and the technology that you and I work with every day could hardly have been imagined at the time we first started programming on silicon microchips. And if we start now to think about the potential for technology enabled by computational biology, we’ll see some of the steps that we need to take along the way to make that a reality. Now, there is the sobering thought that this kind of technology could be open to misuse. If we’re willing to talk about the potential for programming immune cells, we should also be thinking about the potential of bacteria engineered to evade them. There might be people willing to do that. Now, one reassuring thought in this is that — well, less so for the scientists — is that biology is a fragile thing to work with. So programming biology is not going to be something you’ll be doing in your garden shed. But because we’re at the outset of this, we can move forward with our eyes wide open. We can ask the difficult questions up front, we can put in place the necessary safeguards and, as part of that, we’ll have to think about our ethics. We’ll have to think about putting bounds on the implementation of biological function. So as part of this, research in bioethics will have to be a priority. It can’t be relegated to second place in the excitement of scientific innovation.

13:26
But the ultimate prize, the ultimate destination on this journey, would be breakthrough applications and breakthrough industries in areas from agriculture and medicine to energy and materials and even computing itself. Imagine, one day we could be powering the planet sustainably on the ultimate green energy if we could mimic something that plants figured out millennia ago: how to harness the sun’s energy with an efficiency that is unparalleled by our current solar cells. If we understood that program of quantum interactions that allow plants to absorb sunlight so efficiently, we might be able to translate that into building synthetic DNA circuits that offer the material for better solar cells. There are teams and scientists working on the fundamentals of this right now, so perhaps if it got the right attention and the right investment, it could be realized in 10 or 15 years.

14:18
So we are at the beginning of a technological revolution. Understanding this ancient type of biological computation is the critical first step. And if we can realize this, we would enter in the era of an operating system that runs living software.

Wikipedia crash course

Här är en crash course i att använda Wikipedia för att söka, hitta och navigera rätt bland digital information på webben.
Wikipedia är en källa som ofta nedvärderas av lärare och twittertroll som en opålitlig källa. Och ja, det finns ibland stora fel och utelämnanden, men Wikipedia är också Internets största allmänna referensverk och som sådant ett otroligt kraftfullt verktyg.
I följande filmklipp får du tips på hur du kan använda Wikipedia för ett gott syfte – för att hjälpa dig att få ett fågelperspektiv över ett visst innehåll, bättre kunna utvärdera information med lateral läsning och hitta pålitliga primära källor.

Using Wikipedia: Crash Course Navigating Digital Information #5 (14:15)

Vad är lateral läsning?

Lateral läsning är en lässtrategi som lämpar sig betydligt bättre för informationssökning på webben än traditionell vertikal läsning som man gör i tryckta böcker eller papperstidningar där man läser varje sida uppifrån och ner. Det handlar istället om att hoppa horisontellt mellan olika webbläsarflikar och läsa om en viss sak på flera olika sidor för att snabbt få en överblick från flera olika perspektiv.
Risken med att läsa vertikalt på enskilda webbsidor och bara leta efter tecken på om källan verkar seriös och trovärdig på den aktuella webbsidan kan sammanfattas i följande citat: ”Reading that way gives misinformation and disinformation more power. It allows people to hijack your consciousness, and it also makes you part of the problem.”


Check Yourself with Lateral Reading: Crash Course Navigating Digital Information #3 (13:51)

Mer information om lateral läsning kan du läsa i forskningsrapporten Lateral Reading: Reading Less and Learning More When Evaluating Digital Information från Wineburg, Sam and mcgrew, sarah, (October 6, 2017). Stanford History Education Group Working Paper No. 2017-A1 . Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3048994 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3048994

Principer för hållbar design

Principerna för hållbar design är integrerade i alla stadier i design- och byggprocessen och kan driva innovation, samtidigt som naturresurserna bevaras.

Denna kurs innehåller videoföreläsningar, designutmaningar, programvaruhandledning för Fusion 360 och en rad hållbara designdokument och exempel från ledande experter inom området. Under denna kurs kommer du att använda programvaran Fusion 360 CAD / CAM för att designa, utveckla, prototypa och testa hållbar innovation genom en serie 3-timmars utmaningsuppdrag.

Genom att använda detta strukturerade tillvägagångssätt kan du lära dig att stänga av dina förutfattade meningar och se saker på ett nytt sätt. Oavsett om du vill förbättra en befintlig lösning eller ta itu med en hållbar utmaning för första gången, förbereder denna kurs produktdesigners och ingenjörer att ta ett snabbt steg framåt för att integrera principerna för hållbarhet i deras designprocess.

The Principles of Sustainable Design



The principles of sustainable design are integral to all stages of the design and build process and can drive innovation, while also preserving natural resources.

This course includes video lectures, design challenges, Fusion 360 software tutorials, and a range of sustainable design documents and examples from leading experts in the field. During this course, you’ll use Fusion 360 CAD/CAM software to design, develop, prototype, and test sustainable innovation through a series of 3-hour challenge assignments.

Working through this structured approach, you can learn how to suspend your judgment and look at things in a new way. Whether you are looking to improve an existing solution or address a sustainable challenge for the first time, this course prepares product designers and engineers to take a quick step forward to integrating the principles of sustainability into their design process.

Project resource download

Getting started
In this lesson, we’ll discover what you’ll learn in this course and download the software and resources you need.

Instructor guidePrinciples of Sustainable Design – Instructor guide

Lesson 1: Introduction to sustainable design
This lesson introduces you to case studies of good practice models.

Lesson 2: Extending product lifetimes
This lesson introduces you to good practice models for improving product lifetimes.

Lesson 3: Green materials
This lesson provides you with lectures, videos, case studies, and good practice models for green materials selection.

Lesson 4: Reducing energy loss
This lesson introduces you to case studies and good practice models for energy-efficient design, including fluid dynamics, optimizing heat transfer, and reducing friction.

Lesson 5: Lightweighting
This lesson introduces you to case studies and good practice models for lightweighting in design.

Lesson 6: Persuasive design
This lesson introduces you to case studies and good practice models for persuasive design.

Lesson 7: Biomimicry
This lesson introduces you to case studies and good practice models for biomimicry.

Appendix: Getting started with Fusion 360
This lesson introduces you to case studies and good practice models when using CAD/CAM in the design development process.

AI bortom hypen – 5 000 chefer om AI-användning

RAPPORT 22 OKTOBER 2019

En ny undersökning från Ledarna visar att AI-mognaden i Sverige är mycket lägre än vad tidigare studier har visat, och att organisatorisk anpassningsförmåga är en flaskhals för utvecklingen. Vår rapport pekar på hur chefer kommer att spela en nyckelroll för att realisera potentialen i implementeringen av artificiell intelligens.

En robotarm som möter en kavajklädd arm pekfinger mot pekfinger.
Ledarskap och chefskompetens nyckeln till AI-mognad.

Rapport: AI bortom hypen – 5 000 chefer om AI-användningen i svenska företag och organisationer

Rapporten drar främst tre slutsatser:

  • När AI-mognaden är låg ställs högre krav på ledarskapet. Det handlar inte bara om ny teknik, utan att chefer får ta ett stort ansvar för att ro detta i land.
  • AI-implementering kräver att organisationen anpassar sig. Rapporten kartlägger hur utbrett AI-arbetet är bland organisationerna. Och siffrorna pekar på att de flesta chefer behöver skala upp det organisatoriska arbetet om pilotprojekt ska kunna realiseras i framtiden.
  • Ledarskap och chefskompetens nyckeln till AI-mognad. Ledare som kan påverka riktningen behövs för att AI ska kunna implementeras, det är ingenting som händer av sig självt.

Om rapporten

Ledarna har tagit fram rapporten tillsammans med Joakim Wernberg, fil. dr. och forskningsledare vid Entrepenörskapsforum.

Rapporten ger en ögonblicksbild av hur chefer ställer sig till AI, och är baserad på en undersökning bland 5 000 chefer. Undersökningen gjordes av Novus.

Debatt

Läs Ledarnas debattinlägg hos Computer Sweden: Det är cheferna som måste se till att vi kommer igång med AI

Vad kommer folk ha på sig i framtiden?

En ny våg av innovation driver en radikal förändring av mode och textilbranschen. I framtiden kan kläder vara datorer, tillverkade med material designade och odlade i ett labb.

Filmen nedan ger en inblick i det som har kommit att kallas Fashiontech.

Kopiera nedanstående text, klistra in den i din loggbok och läs sedan texten.

Bärbar teknik, data, automatisering och labbodlat material kommer att ha en stor inverkan på vad människor kommer att ha på sig i framtiden.

Sedan sömnaden och vävningen föddes har tekniken alltid lett till utveckling inom mode. Den industriella revolutionen mekaniserade tillverkning som möjliggör massproduktion. På 1960-talet tog syntetiska material som polyester fart och skapade nya möjligheter för mode.

Nu öppnar konvergensen av ny teknik upp tidigare otänkbara möjligheter.
Dr Amanda Parkes är modevetenskapsman och chef för innovation vid FT-labs, ett riskkapitalföretag som främst investerar i modetekniska startups. Hon berättar att det bland dessa nystartade företag handlar om att hitta nästa generation förnybara material som kan odlas i ett labb. Traditionell siden produceras av insektslarver som bildar kokonger, oftast silkesmaskar. Men snarare än att lita på dessa insekter, så skapar bulttrådar silke i provrör. Biotillverkade material tar bort behovet av djur och insekter och det är ett mer hållbart och effektivt sätt att producera råmaterial.

Andra företag skapar läderalternativ. I stället för att använda djur skapar forskare biotillverkade material från ananasblad och till och med svamp. Konvergensen mellan mode och teknik ger också möjligheter att förändra inte bara kläder utan de människor som bär dem.

Myant är ett företag som är banbrytande i skapandet av kläder som kan övervaka alla dina rörelser. Så kallade smarta tyger förutspås bli nästa stora genombrott för bärbar teknik. Garn kombineras med elektroniska sensorer så att viktiga data kan fångas från människokroppen. För att skapa kläder som kan övervaka bärarens hälsa och fitness har Myant samlat team av människor som inte traditionellt har arbetat under samma tak. Smarta tyger kan radikalt förändra konsumenternas relationer till kläderna de bär, men när tekniken ökar förändringstakten, hur kan branschen hålla reda på vad konsumenterna verkligen vill ha?

Francesca Muston är chef för detaljhandeln på WGSN, världens ledande modeprognosbyrå. Personalen här använder big data för att analysera politiska, sociala och miljömässiga trender för att förutsäga morgondagens heta mode. Teknik driver en explosion i konsumentens val såväl som det förvirrande utbudet av kläddesign och skapande. För att textil- och modebranschen ska överleva vänder de sig till tekniken. Maskininlärningsteknologier är nu centrala för modeprognoser, vilket snabbt upptäcker mönster bland den ständigt växande datamängden.

Från bioteknik till demografiska förändringar och att förutsäga trender är inte längre en konst, det har blivit en vetenskap.

#viberättar, en rapport om näthat, dess konsekvenser och lösningar.

Pressmeddelande   •   Okt 22, 2019 09:38 CEST

Fotograf: Pernilla Thelaus

Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse har i samarbete med mySafety Försäkringar tagit fram ”#viberättar – en rapport om näthat, dess konsekvenser och lösningar”. Tillsammans med Sveriges främsta experter på området sammanfattar rapporten vad som krävs för att sätta stopp för vår tids stora samhällsproblem.

#viberättar är en rapport som är baserad på berättelser om barn och ungdomars självupplevda utsatthet på nätet vilka skickats in till Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse. Tillsammans med mySafety Försäkringar har man därefter samlat Sveriges femton ledande experter på området, inklusive en skolklass, för att med berättelserna som grund diskutera näthat och vad de i egenskap av sin expertis tror att lösningen är.

-Ett av stiftelsens värdeord är att vara en samlande kraft. För oss är det centrala att kunna föra fram barn och ungas röster och samla de främsta experterna inom området, för att skapa en förståelse och visa att det finns konkreta lösningar att jobba vidare på, säger H.K.H. Prins Carl Philip och H.K.H. Prinsessan Sofia.

Experterna består bland annat av Mårten Schultz, professor och grundare av Institutet för Juridik och Internet, Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud, Attila Yoldas, journalist, Nina Rung, kriminolog, Björn Johansson, fil dr. och docent samt mobbningsforskare, Jenny Klefbom, leg. barn- och ungdomspsykolog, Per-Åke Wecksell, kommissarie, Carl Heath, särskild utredare att värna det demokratiska samtalet, Magnus Blixt, verksamhetsutvecklare skola, leg. lärare, skolledare, författare och föreläsare, samt mySafetys vice koncernchef PA Prabert.

-Vi är oerhört glada över att tillsammans med Prinsparets stiftelse äntligen få presentera denna rapport som vi arbetat med under en längre tid. På mySafety har vi gjort kampen mot näthat till en del av vår egen affärsverksamhet. Vår förhoppning är att #viberättar ska göra skillnad i samhället, men även inspirera andra i näringslivet att agera och visa att det inte finns utrymme för hat och hot på nätet. Vare sig i yrkes- eller privatlivet, säger PA Prabert.

I mars 2019 inledde mySafety Försäkringar och Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse ett samarbete för att med gemensam kraft motverka det allt mer utbredda näthatet i Sverige – en fråga båda organisationerna brinner för. Som en del av samarbetet kommer även stiftelsen att dela ut ett eget pris på mySafetys gala Årets Nätängel som äger rum den 18 november på Nalen i Stockholm. Prinsparets Stiftelses hederspris till Årets Nätängel barn och ungdom uppmärksammar en person eller en grupp individer under 18 som ligger i framkant i kampen mot näthat.

Idag presenterades rapporten av mySafety Försäkringar och Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse under en lanseringsfrukost i Stockholm. Den går nu att läsa i sin helhet genom att klicka här.


Några länkar till mer läsning och hjälp:
Berättelserna finns att läsa på
https://prinsparetsstiftelse.se/viberattar/ och handlar om allt från grova brott och sexuella kränkningar till insikter om egna misstag och inte minst om skam. Många skriver att det är första gången de formulerar i ord vad de varit med om, att det är första gången de vågar tala ut.

Organisationen Make Equal har med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor lanserat det digitala stödverktyget https://nathatshjalpen.se/.
Brottsoffermyndigheten erbjuder information och råd till utsatta på webbplatsen www.tystnainte.se.

Nu gör vi skillnad, tillsammans!
Mobbning har alltid funnits men som en följd av att vardagen i allt högre grad utspelar sig på nätet har hat och mobbning accelererat och allt fler barn och ungdomar råkar illa ut. Det vet vi och det måste stoppas. Vad kan vi då göra för att vända dagens negativa utveckling och istället arbeta för en schysstare och tryggare nätvardag? Nedan har vi samlat rapportens viktigaste slutsatser och lärdomar. Läs och börja gör skillnad redan i dag!

Detta behöver vi göra redan i dag:
Prata mer med barnen och ungdomarna om deras nätvardag
Ett återkommande råd, som tål att upprepas är: Prata med barnen. Var där, var närvarande, ställ frågor och gör tydligt att du finns där om något skulle ske. Detta gäller alla vuxna, inte bara föräldrar. Genom engagemang och intresse för barnens nätvardag kan vi få bort mycket av det lidande och ensamhet många barn och ungdomar känner i dag.

Ta barn och ungas berättelser på allvar
I vårt dagliga arbete hör vi ofta att barn och unga känner att vuxna inte förstår eller tar dem på allvar vad gäller barnens nätvardag. Det bekräftas av experter och andra yrkesverksamma inom exempelvis skolhälsovården. Om vuxna inte tar barns berättelser på allvar kommer vuxna inte få veta något. Varken bra eller dåliga saker. Ta barn och ungdomars berättelser på allvar och bemöt dem med respekt och eftertanke. Det räcker inte med att lyssna om man ändå bara avfärdar historierna i efterhand.

Fokusera på dem som hatar
Debatten i dag handlar till stor del om den som blir utsatt. Ska vi kunna minska näthatet måste vi fokusera mycket mer på dem som hatar och hotar. Det är hoten och hatet som är roten till problemet och det är roten till problemet som måste lösas. Självklart ska utsatta få fortsatt stöd men vi måste bredda problembilden och anpassa åtgärderna för att nå bättre resultat.

Var en god förebild som vuxen
Vuxna måste vara barnens bästa förebilder. Om vuxna inte kan bete sig schysst och respektfullt på nätet kan vi man inte förvänta sig att barn och unga ska göra det heller. Tänk därför efter hur du beter dig mot andra på nätet, och bete dig mot andra som du vill bli behandlad själv. Barn och ungdomar ser vad vuxna skriver på nätet och legitimerar inte sällan taskigt beteende med hur de ser vuxna agera.

Ha realistisk förväntan på rättsväsendet
Riksdagen har en viktig roll i att stifta lagar som reglerar vad som är brottsligt på 56 nätet. Den digitala utvecklingen går dock mycket snabbare än processen att ta fram nya lagar. Juridiken kommer därför alltid hamna på efterkälken i dessa sammanhang varför vi inte helt kan förlita oss på rättsväsendet för att skapa ett schysst och tryggt internet. Lägg till att Sveriges yttrandefrihet sammanslaget är bland de mest långtgående i världen. Man kan alltså vara riktigt vidrig mot någon utan att för den sakens skull begå ett brott i lagens mening.

Samarbeta med skolan
Skolan har en enormt viktig roll i arbetet mot mobbning och näthat. Men skolan har inte ensam möjlighet att hantera och lösa utmaningen med hat och mobbning på nätet. Det krävs ett starkt samarbete mellan föräldrar och skolpersonal. Schyssta värderingar och goda förebilder måste finnas och vara aktiva både i skolan och i hemmet.

Detta behöver vi göra på längre sikt
Juridiken måste ses över
Lagar och förordningar som reglerar brottslighet på nätet behöver regelbundet och i snabbare takt än i dag anpassas, regleras och justeras för att kunna möta en föränderlig digital verklighet.
Förtroendet för polis och rättsväsendet måste stärkas
Det är få fall av näthat som polisanmäls. Av dessa anmälningar är det uppseendeväckande få som går vidare till någon form av rättslig instans. Detta leder till att allmänhetens förtroende för polis och rättsväsende urholkas och risken är att ännu färre anmälningar kommer in, trots att problemet blir allt mer utbrett. Polisen måste få mer resurser för att effektivisera och förbättra arbetet med nätrelaterade brott. Detsamma gäller för rättsväsendet.

Näringslivet måste se sin självklara roll
Näringslivet borde ha ett egenintresse i att arbeta för att minska näthatet. Det är i slutändan en fråga om dagens och inte minst framtidens arbetskrafts psykiska mående. Det finns mycket företagen kan göra för att aktivt ta avstånd från näthatet i form av utbildning, opinionsarbete med mera.

Bättre samspel mellan skola och andra aktörer
Skolan lyfts ofta som den viktigaste parten för att lösa problemet med hat och mobbning bland barn och ungdomar. Skolan har en viktig roll, men precis som det behövs en nära dialog med föräldrar behöver skolan samarbeta med kommuner och andra aktörer som har en direkt eller indirekt inverkan på barn och ungas mående och tillvaro.

Hur går det med programmeringen i skolan?

13 sep 2019 21:24

I somras hörde en journalist från UR av sig med frågor gällande programmering i skolan. En vecka i början av september fick jag och mina elever på Getingeskolan ett trevligt besök under en tekniklektion. I bifogad länk nedan går det nu i efterhand att lyssna på radioprogrammet.

Programmering i JavaScript på tekniklektion med årskurs 6 på Getingeskolan.

I reportaget finns en hel del bra tips till lärare, skolledare och huvudmän!

Skolministeriet : Hur går det med programmeringen?

SkolministerietAvsnitt 22 av 37 · Säsong 13 · 28 min
Ladda ner

Har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat?
Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

https://urplay.se/program/212786-skolministeriet-hur-gar-det-med-programmeringen

Reflektionsuppgifter efter We_change-H&M-hackathon

Reflektion från H&M-hacket:
Vi är en av ca 30 gymnasieskolor runt om i Sverige som deltagit i denna tävling om att komma på innovativa lösningar till H&M inom hållbart mode och cirkulär ekonomi (se
http://www.iktlabbet.se/teknik/hackaton-med-wechange-och-hm/ för mer info).
En stark drivkraft och motivation hos eleverna och skolorna är att komma på den bästa idén och vinna tävlingen, och därmed få äran att komma till den nationella ceremonin i Stockholm.

Jury är arrangören We_Change och/eller H&M.

Inför hacket skrev H&M följande:

”Vi på H&M vill leda utvecklingen framåt mot en mer rättvis, jämlik, cirkulär och förnybar modeindustri tillsammans med dig.
Vi på H&M har en vision om att leda utvecklingen mot en hållbar modeindustri. Ett led i detta handlar om att alla våra produkter ska vara tillverkade av återvunna eller på annat sätt hållbart framtagna material. Vi tror enormt mycket på utvecklingen mot ett cirkulärt ekonomiskt system. Vi ser en stor utveckling av nya tekniker för att t.ex bryta ner fibrer från gamla kläder att bilda nya textilier och känner stor trygghet i möjligheten att producera kläder hundra procent hållbart.
H&M har flera hållbarhetsutmaningar, sociala som ekologiska som vi hela tiden vill förbättra oss inom. Kopplat till cirkulär ekonomi som detta case ska handla om är vår största utmaning samspelet mellan oss och kund. När plagget lämnar butiken- lämnas ansvaret över till kunden att vårda, ta till vara på och återlämna plagget till oss. Detta kommer bli en framtida utmaning då kapaciteten att ta hand om äldre textilier ökar markant med nya tekniker och regelverk samtidigt som beteendemönstret hos den enskilde konsumenten inte utvecklas i samma takt.
Vi ser fram emot att arbeta fram lösningar för ett mer hållbart samhälle tillsammans med dig på vårt hackathon!

Man kan så klart ifrågasätta H&M:s val av vad som är viktigast, och det är tydligt att de gav eleverna en tillrättalagd utmaning i syfte att de skulle komma på idéer för att lösa någon av följande två definierade problemen som H&M valt ut:
Uppdrag 1. Hur ska H&M få fler kunder att ta hand om kläder de köpt, undvika slit och släng?
Är problemet idag verkligen att konsumenterna måste bli mer varsamma i sin hantering av ”skitkvalitetskläderna?” de köper så att de inte sliter ut dem i förtid? T ex inte tvätta dem så ofta.
Uppdrag 2. Hur kan H&M bli bättre på att nudga/inspirera/möjliggöra för kunder att komma tillbaka med plagg de köpt när de är förbrukade?

  1. Vad tyckte ni om We_change och H&M-projektet? Skriv lite kort en reflektion. Vad var bra, vad var mindre bra.
  2. Använde We_change och H&M en innovationsprocess för det här projektet?
  3. Anser du att det här var ett bra exempel på en innovationsprocess? 1-5.
  4. Beskriv processen ni nu varit med i, ge konkreta exempel.
  5. Hur innovativa idéer tycker ni att denna process resulterade i? skala 1-5.
  6. Finns det något som varit problematiskt i upplägget för denna innovationsprocess?

  7. Gör en kritisk reflektion av ert eget arbete.
    Syfte med reflektionen:
    Vi behöver reflektera över vårt eget arbete för att lära och kunna utvecklas och bli ännu bättre.
    Vi behöver reflektera över våra metoder och processer för att kunna utveckla dem och göra dem ännu bättre.
    Vi behöver reflektera över våra egna förslag för att hitta nya infallsvinklar och se eventuella konsekvenser av förslagen. Det kan finnas förbättringspotential även i riktigt bra förslag.

Reflektionsfrågor:
8. Hur bra samarbetade ni i gruppen? (1-5).
9. Hur bra anser du att era egna förslag är på att lösa problemet? (1-5).
10. Hur innovativt anser du att ert förslag är? (1-5).
11. Hur innovativa anser du att de andra gruppernas förslag är? (1-5).
12. Vilka konsekvenser kan ert förslag få på andra problemområden inom modebranschen och klädernas produktlivscykel? Ge några exempel.
13. Välj ut ett av problemområdena i uppgift 12 och ta fram förslag på en teknisk lösning för det problemet.

Verktyg som mäter ditt klimatavtryck

Testa din klimatpåverkan med beräkningsverktyg från olika organisationer!

Med en klimatsmart livsstil kan du minska din klimatpåverkan.
Att leva klimatsmart innebär att man har en livsstil som inte har långsiktig negativ påverkan på klimatet. Med det menas ett personligt klimatavtryck om maximalt 2 ton CO2e per person och år.
Världssnittet ligger idag på 5 ton CO2e per år och snittsvensken har ett klimatavtryck på 9 ton.

Klimatförändringar och klimathot

Kan vi avvärja klimathotet genom en klimatneutral livsstil? Med hjälp av en klimatkalkylator kan du få insikt i din klimatpåverkan. Du kan även snabbt och enkelt testa att ändra dina svar för att se hur en förändring av din livsstil påverkar din klimatpåverkan. Om vi är många som gör förändringar som minskar miljöbelastningen så kan det få en stor effekt totalt.

Klimatkontot

Klimatkontot har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.

Börja med att fylla i ”Snabba svar”. Dessa frågor täcker in de mest klimatpåverkande utsläppen från din livsstil. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster. Sedan kan du se ditt resultat eller fylla i ”Fler frågor tack!”. Om du fyller i dessa frågor också blir beräkningen av din klimatpåverkan mer komplett, om du inte gör det används schablonfaktorer för dessa frågor.

Du kan själv välja att fylla i din livsstil under ett specifikt år eller för ett normalår. Genom att logga in och spara dina resultat kan du sedan jämföra mellan olika år. Du kan också testa och se vad du får för resultat om du potentiellt skulle ändra din livsstil.

Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och har utvecklats för den nya upplysningstjänsten
www.hallakonsument.se vilket samordnas av Konsumentverket. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.

Klimatkalkylatorn

En viktig förutsättning för att nå minskade klimatutsläpp är att förstå den totala klimatpåverkan som kan kopplas till den egna livsstilen. Klimatkalkylatorn som utvecklats av WWF och SEI (Stockholm Environment Institute) syftar till att illustrera den totala klimatpåverkan från våra livsstilar och vill inspirera så många som möjligt att förändra sina vanor i en mer hållbar riktning.

En stor del av klimatpåverkan från våra produkter har genererats någon annanstans. Därför tar klimatkalkylatorn även med utsläppen från tillverkningen av exempelvis ett vindkraftverk, en värmepump eller en bil.
Hur lever du? Och vad kan du ändra?
Testa på https://www.klimatkalkylatorn.se/

ClimateHero

ClimateHero kan du snabbt och enkelt beräkna ditt klimatavtryck.

Testet består av ett antal frågor som tar cirka 5 minuter att besvara.

Testet består av ett antal frågor i tre kategorier. Den första kategorin är Bostad, som beräknar klimateffekten av uppvärmning och elkonsumtion.
Den andra kategorin är Resor, som beräknar klimatpåverkan från flyg och bil resor, motorcykel, motorbåt, moped, scooter m.m.
Den tredje kategorin är Konsumtion som beräknar klimatpåverkan från köttkonsumtion, matsvinn, shopping, återvinning etc.

Källkritik

Kan vi lita på klimatkalkylatorerna?

Grova fel i verktygen som mäter klimatavtryck”, enligt en skribent i NyTeknik 2019-04-19.

Viktigt ta hänsyn till den totala klimatpåverkan”, svarar WWF och SEI för att bemöta kritiken 2019-04-26.

Fortfarande fel värden i klimatverktyget”, hävdar samme skribent i NyTeknik 2019-05-07.

Hållbar utveckling – hållbara företag

Tillverkning, distribution och användningen av olika typer av produkter står för en stor andel av världens utsläpp, utnyttjande av ändliga naturtillgångar och bidrar till en negativ och destruktiv klimatpåverkan.
Vad kan ett varumärke eller företag göra för att bli ett mer hållbart företag?
Hur kan man som företag jobba med hållbar utveckling?
På denna sida kommer ett antal konkreta exempel presenteras.

FN prisar Apples satsning på förnybar energi

Apple är ett företag som under många år stått för en betydande del av världens utsläpp. Många av företagets produkter har medvetet designats, konstruerats och tillverkats på ett sätt som försvårat möjligheten att reparera och laga dem.
Efter massiv kritik från upprörda konsumenter världen över, och ett flertal kostsamma och långdragna juridiska tvister, har företaget på senare år styrt om till ett mer hållbart företagande ur ett miljö- och klimatperspektiv.

Det Apple lyckats åstadkomma inom ramen för sina miljösatsningar, och anledningen till att de nu alltså uppmärksammats av FN, är följande:

  • Minskat sina koldioxidutsläpp med 35% de senaste tre åren.
  • Bytt till 100% förnybar energi i sina kontor, butiker och serverhallar i 43 länder.
  • Minskat den genomsnittliga energianvändningen med 70% fördelat över företagets huvudsakliga produktsortiment.
  • Apple har också inlett samarbete med Conservation International för att skydda och återskapa ett 11000 hektar stort saltvattenrikt skogsområde i Colombia som beräknas kunna suga upp 1 miljon ton koldioxid (CO2) under projektets livstid.

Läs mer om Apples pris i artikeln i 9to5mac: Apple wins United Nations award for use of 100% renewable energy and more, av Ben Lovejoy, sep. 26th 2019