Problemlösning kommer vi i kontakt med i många olika situationer och sammanhang, både i skolan, arbetslivet och i privatlivet. För att kunna lösa problem behöver man givetvis en hel del kunskaper kopplade till det specifika ämnesområdet. Men det finns även en del generella saker, strategier och metoder man kan använda sig av för att bli en bättre problemlösare.
Problemlösning kan delas in i följande områden:
Problemlösningens faser, tänkbara strategier vid problemlösning och de kompetenser som är nödvändiga hos en problemlösare.
Elevernas arbete med ett problem kan delas upp i fyra successiva faser:
- att förstå problemet
- att göra upp en plan
- att genomföra planen
- att se tillbaka och kontrollera resultatet
En av de viktigaste faserna för lärande är den sista, att efter man tror sig kommit fram till en lösning se tillbaka, kontrollera resultatet och reflektera.
Några frågor man kan ställa sig är:
- Stämmer lösningen verkligen med de förutsättningar som ges i problemet?
- Finns det något annat, kanske enklare sätt att lösa problemet på?
- Kan jag kontrollera mitt resultat genom att lösa problemet på ett annat sätt?
- Har jag upptäckt några nya spännande samband som jag kan ha nytta av i andra sammanhang?
Strategier för en bra problemlösningsplan:
- välja en eller flera laborationer att arbeta med
- rita bilder
- söka mönster
- arbeta baklänges
- göra en lista
- skriva upp en ekvation
- dramatisera situationen
- göra en tabell eller ett diagram
- gissa och pröva
- lösa ett enklare problem först
- använda laborativa material
- Bygga och använda modeller
- Bygga och använda prototyper
- Använda simuleringsverktyg
- Kolla hur du själv eller andra löst liknande problem tidigare